IMG_1030-Morgon-Magle-Knipa-Huvudbild-1200-2.jpg

Sidans innehåll:          Blogg om aktuellt i naturen 

                                  Resor, reseberättelser 

                                  För dem som är lite yngre (under uppbyggnad)

                                  Databas (under uppbyggnad)                                 

                                  Veckans bild (äldre upplagor av veckans bild)

                                  Äldre notiser (äldre notiser från startsidan)

Knipan Startsida Resor Databas För den som är lite yngre Veckans bild Äldre notiser Evas Hemslöjd

Nyheter: 

Trafik och Natur.

Resor/Mallorca 2018. Det börjar komma namn på växterna.

En kväll vid datorn - för sammanfattning och reflektion.

Två utflykter.

Två notiser om Åraslövs mosse.

Papegojor i trädgården.

Veckans bild

För närvarande förnyas bilderna inte veckovis p g a tidsbrist.

IMG_8534-Elsa-800.jpg

Lördag den 16 juni. Tidig morgon på Åraslövs mosse. Fläcknycklar i mängd.

Torsdag den 12 juli.

Trafik och Natur.

För ett år sedan 19/7 2017 skrev jag en notis på denna sida. "Varför hugger vägverket och kommuner alla vägkanter?" Jag har under de senaste dagarnas cykling utvidgat mina tankar till även de större djuren och tankar kring trafiken som helhet.

Jag tänker på en del större djur som kommer i vägen för bilar. Älg, rådjur och vildsvin här i södra Sverige samt ren i norra delarna av landet. Orsaken till att dessa djur hamnar framför ett fordon är för att de ger sig ut på vägarna. För bilisten är den avgörande faktorn fordonets hastighet. Det byggs viltstängsel som till viss del hindrar det vildas passage över de större vägarna. På mindre vägar är det fordonets hastighet som är den avgörande faktorn.

Likaså tänker jag att samma sak gäller för mindre däggdjur. En kollision med dessa djur orsakar sällan skada på förare och passagerare i bilen. Även om fordonet kan bli skadat, så är det marginellt. Sådana djur som man ofta ser är exempelvis grävling, räv, ekorre, igelkott, hare och katt. För djuren, om de inte avlider genast, orsakar skadorna ett stort lidande.

IMG_3292-Traffikoffer-raev-.jpgIMG_4500-Igelkott-800-2.jpg

IMG_1734-Graevling-800-Norrland-07-kopia.jpgIMG_2396-kopia-Ekorre-842-Trafikdoed.jpg

Under en begränsad tid på våren vandrar groddjuren från sina normala habitat till de vattensamlingar där parningen sker. Man kan då, som exempelvis på vägen Ignaberga - Lommarp, se mängder av överkörda paddor och grodor. Denna vandring sker bara under en begränsad tid. Här skulle man tillfälligt kunna begränsa hastigheten på den berörda sträckan - om viljan finns.

Dig-OTR03-maj25-Ligger-jag-stilla-saa-syns-jag-inte.jpg IMG_1448-kopia-Padda-800-.jpg

Kräldjuren söker sig ibland till varm asfalt. Detta för att få upp kroppstemperaturen. Jag träffade på en huggorm på en asfaltbelagd cykelväg förra veckan. När ormen upptäckte mig så började den röra sig och jag kunde med nöd och näppe undvika att köra över den. Det är svårt att undvika sådana kollisioner.

IMG_3037-Huggorm-1920.jpgIMG_2440-Kopparoedla-1024.jpg

IMG_2440-Kopparoedla-1024-2.jpg

Jag har noterat att jag får mera sällan rengöra vindrutan från insektsrester. Det kan kanske bero på att jag kör mer sällan vid de tidpunkter då insekterna flyger. Eller - hemska tanke - att insekterna är färre nu än tidigare. Forskning från Tyskland tyder på att så kan vara fallet. Många insekter är viktiga pollinatörer både för vilda växter och för en del grödor. Färre pollinatörer ger skördebortfall för bonden och mindre mängd lingon, blåbär m. fl. vildväxande arter.

IMG_0580-Slaattergraesfjaeril-1024-2.jpg IMG_8229-praestabagge-1024-.jpgIMG_8647-Mindre-bastardsvaermare-Aakervaedd-800.jpg

Våra vägkanter fungerar som refuger för vilda växter som inte längre får plats i det allt effektivare jordbrukslandskapet. Små åkrar slås ihop till större fält och de obesådda åkerkanterna försvinner. Åkrar besprutas kanske med herbicider och insekticider, vilket sker mer sällan nu än tidigare. Man kan t. ex. se på blåklintens återkomst på många fält. Det verkar ske en omsvängning till ett mera naturvänligt tänkande.

Jag vet inte vad som har hänt, men i år hugger man inte vägkanterna mer än till en "slaghackebredd". Är det beroende på den rådande torkan eller beror det på något annat. Någon ansvarig får gärna kommentera!

Det har börjat dyka upp skyltar där det står "artrik vägkant" och där har inte slaghackan varit framme - än. Det kunde vara bra om det kom upp sådana skyltar på de flesta ställen vid vägsträckor där vägkanten blommar artrikt.

Jag skulle kunna tänka mig att även spara vägkanter som inte är artrika, men ovanligt vackra. Jag har ett exempel i Osby. En slänt, ned mot en väg, fylld med rödfibblor. Där växer inte, vad jag kan se. mycket annat. Där slår man de vackra blommorna och lämnar något som jag avstår att benämna. Jag hade mailkontakt med kommunen och fick svar på varför det klipptes, men jag förstår inte motivet.

Just nu är det inte så roligt att gå längs en vägkant och notera växterna där. Förra året vid denna tid fick jag följande resultat när jag gick en tur längs vägarna i Lommarp vid Vinslöv:

Bockrot, Småsporre, Klibbkorsört, Backvial, Kråkvicker, Vitväppling, Gråbinka, Kungsljus, Gullusern, Humlelusern, Mellanlusern, Smällglim, Baldersbrå, Gråbo, Vitblära, Oxtunga, Rågvallmo, Duvvicker, Palsternacka, Harkål, Åkerviol, Pipdån, Revormstörel, Fårtunga, Åkerförgätmigej, Svinmålla, Såpnejlika, Kirskål, Dunört, Björnbär, Gatkamomill och Krustistel. Förutom alla gräs.

IMG_8209-Backvial-1024.jpg IMG_3202-Raagvallmo-1024.jpgIMG_8219-Smaasporre-1024.jpg

Sammanfattning:

Det finns stora problem när det gäller trafik kontra natur. Men det finns ljusglimtar som den ändrade slåttern av vägkanterna och möjligheten att spara de mest artrika vägkanterna.

Måndag den 25 juni.

En kväll vid datorn - för sammanfattning och reflektion.

Vilken sommar vi har och den verkar fortsätta på samma vis så långt prognoserna sträcker sig. Mitt minne är inte min bästa egenskap, men jag kommer ihåg ytterligare ett par värme och torrperioder sedan millenieskiftet. Då sinade brunnarna i Småland och brunnsborrarna hade bråda tider. Vi får se vad som händer i år. Det var ju inte brist på vatten tidigt i våras.

Jag har besökt vänner som bor nära Vramsån. Där rann vattnet nu lugnt porlande och jättemöjan får nu ta igen sig efter vinterns och vårens högvatten. Det höga vattenflödet verkar ha plågat den sällsynta möjan. Där var inte alls så mycket av den som jag minns från tidigare besök. Hoppas att den återhämtar sig.

IMG_7855-Jaettemoeja-1024-.jpg

Lördag den 10 juni.

Göingebygdens biologiska förening anordnade sin tredje Bioblitz.

Denna gång var det området kring byn Änglarp nordväst om Röke som kom i blickfånget. Vädret var strålande sol och god värme. Det var ca 40 ivriga naturvänner som sökte efter de organismer som hade sin hemvist i området. Resultatet redovisas fortlöpande på GBFs facebooksida. Här kommer ett par bilder som fastnade på mitt minneskort.

IMG_5110-Kal-nyponros-.jpgIMG_5122-Vit-naeckros-.jpg

IMG_5123-Rundsileshaar-.jpgIMG_7829-Oxhuvudspinnare-.jpg

Floraväkteri.

För tillfället är det några av kommunens lokaler för dvärgserradella som besöks. Den här lilla ärtväxten är ganska svår att få syn på, men bladens färgnyans är någon egenskap om avslöjar den. Det är med serradellan som med trattkantarellen. Hittar man en så finner man flera. På en riktigt knastertorr grusplan fann vi välvuxna individer vars blad var helt förtorkade.

IMG_5147-Dvaergserradella-1024--6.JPGIMG_5150-Dvaergserradella-1024--3.JPG

IMG_7897-Dvaergserradella-1024-.jpgIMG_7900-Dvaergserradella-1024-.jpg

Hemresa efter ett besök i Simrishamn.

Efter ett besök i Simrishamn gjordes ett par stopp för att upptäcka nytt och se på gammalt. Det var som vanligt soligt och varmt. Dunderbäcken, ett för oss okänt naturreservat, var de första som lockade oss. Det var ett fint område med omväxlande natur. Där var både öppen mark och skog. Grundvattnet trängde fram på flera ställen och gav upphov till små porlande bäckar mitt i torkan.

IMG_7885-Puktoerne-1024-.jpgIMG_7890-Stalloert-1024-.jpg

Ett kort stopp gjordes vid Vittskövle för att kolla nästroten. Den var som synes redan överblommad.

Vid Nyehusen tittade vi efter pyrolor. Grönpyrolan fick vi se  och rylens blad avvaktade med blomning.

IMG_7892-Naestrot-1024-.jpgIMG_7894-Groenpyrola-1024-.jpgIMG_7895-Groenpyrola-1024-.jpg

Sommaren fortsätter. Fastighetsskötsel och motion varvas med botaniserande, god mat och kanske lite sport på TV.

Lite gammalt från maj och juni.

GBF-utflykt till Kivik och Vitemölla.

Pål Axel Olsson ledde denna exkursion till de sandiga och torra markerna vid östersjökusten. Vi fick lära oss mycket om dessa marker , som Pål Axel arbetat med i många år. Det var många växter som förevisades. Likaså insekter. Om det intrikata samspelet mellan organismerna i den inte alltid så gästvänliga miljö fick vi höra en hel del..

Lite av det som kom framför kameralinsen:

IMG_7746-Vitemoella-1024-Sandnejlika.jpg

IMG_7719-Vitemoella-1024-Faeltsippa-gul.jpgIMG_7718-Vitemoella-1024-Knoelgroee.jpg

                          Gul fältsippa                                                                  Knölgröe

Sand, sand, sand....

IMG_7721-Vitemoella-1024-Sandvedel.jpgIMG_7725-Vitemoella-1024-Sandtimotej.jpg

                    Sandvedel                                                                   Sandtimotej

IMG_7727-Vitemoella-1024-Stor-sandlilja.jpgIMG_7741-Vitemoella-1024-Sandstarr.jpgIMG_7751-Vitemoella-1024-Sandnejlika.jpg

    Stor sandlilja                              Sandstarr                                                             Sandnejlika

Med Biofoto till Österlen den 2/6.

Några bilder från dagens första anhalt, Drakamöllan.

IMG_7771Drakamoellan-.jpg

IMG_5050-Graafibbla-.jpgIMG_5052-Graafibbla-.jpg

                                                       Gråfibblan - först i knopp och sedan på väg att slå ut.

IMG_5059-Stenmaara-.jpgIMG_5064-Borsttaatel-discograeset.jpg

             Små blommor på stenmåran.                                                  "Discogräset" borsttåtel.

IMG_5076-Bergsyra-.jpgIMG_5079-Bergsyra-.jpg

         Har du någon gång tittat på bergsyrans blommor? Här har makroobjektivets närgräns testats.

Lördag den 16 juni.

Tidig morgon på Åraslövs mosse.

Vid de föregående besöken i veckan blev jag helt betagen av variationen i mönstret på fläcknycklarna. Idag var det mest fläcknycklarna jag ägnade mig åt. Något annat kom även framför linsen.

Tidigare i veckan såg vi två bläddror blommande i de mest fuktiga delarna. Det var dvärgbläddran och som vi tror den större sumpbläddran. Idag lördag sågs förutom blad inte ett spår av sumpbläddrornas blommor och av dvärgbläddran fanns ett par överblommade exemplar. Kärrets växter har bråttom att blomma över och sätta frö i år.

Nu till fläcknycklarna. Jag hade bestämt mig för att ta ganska många bilder som kan visa en liten del av den stora variationen i blommornas mönster. Inledningsvis följde jag spången. Mot slutet besökte jag två av "ruggarna" ute i kärret. Här kommer några av bilderna i den ordning de blev fotograferade.

IMG_5167-Flaecknycklar-1024-.jpgIMG_5168-Flaecknycklar-1024-.jpg

IMG_5169-Flaecknycklar-1024-.jpg

IMG_5183-Flaecknycklar-1024-.jpgIMG_5186-Flaecknycklar-1024-.jpg

IMG_5194-Flaecknycklar-1024-.jpgIMG_5193-Flaecknycklar-1024-.jpgIMG_5184-Flaecknycklar-1024-.jpg

IMG_9299-Flaecknycklar-1024-.jpgIMG_9298-Flaecknycklar-1024-.jpgIMG_7871-Flaecknycklar-1024-.jpg

IMG_7873-Flaecknycklar-1024-.jpg

Här är 11 exempel av de dryga femtiotalet bilder jag tog under morgontimmarna när det var vindstilla.

Sedan kommer något "övrigt".

IMG_5171-Darrgraes-1024-.jpgIMG_5175-Kaerrsaelting-1024-.jpg

IMG_5173-Kraakkloever-1024.jpg

IMG_5182-Kaerrknipprot-1024--2.jpg

Blderna visar:

Darrgräs, Kråkklöver och Kärrsälting samt nederst orkidéen kärrknipprot.

Torsdag den 14 juni.

Årets orkidéräkning på Åraslövs  mosse.

Resultatert blev som följande:

Område              1       2       3       4         5        6       7       8    Summa         9

Vaxnycklar          73    317    14     242     396     310     13     14     1379          24

Ängsnycklar        13      86     7       50      102      76       3               380          43

Flugblomster                12               9                                              21

Så till några tankar kring resultatet:

Förutsättningarna gällande vatten har varit speciella. Höst, vinter och vår fram till maj månad var kärret blött. Där stod vatten på de flesta ställen. I maj kom solen och värmen och sedan dess har det skett en snabb upptorkning, så när vi räknade i kärret, så blev kängorna inte ens våta.

Vaxnycklarnas antal 1379 ex är rekord. Vi har inte haft så många under de år vi räknat. Det var också så att rådjuren hade varit ute och betat orkidéer i kärret. En annan iakttagelse var att där var ett större antal missbildade plantor i år och många blomax var mindre med färre blommor.

Ängsnycklarna hade ett normalår. De var i många fall vissnade redan vid räkningen och det är tidigt.

Flugblomstren har inte varit så få sedan 2010. Inte bara att de var få utan de som blommade var väldigt små med bara 1-3 blommor. De var extremt svåra att få syn på!

Fläcknycklar och Kärrknipprot blommar redan. Det verkar som om alla kärrets växter skyndar på sin blomning och frösättning.

Några som blommar i år är bläddrorna, dvärgbläddra och troligen sumpbläddra. Vi fick syn på dem i måndags när vi räknade, i torsdags fanns en del kvar och idag lördag fanns endast ett par dvärgbläddreblommor att se. Bladen finns naturligtvis kvar och det är väl så de lever de år när det är normalt vattenstånd och bläddrorna inte blommar.

Avslutningsvis var det mer lättgånget än det brukar vara. Temperatur och vind var gynnsamma vilket innebar att flygfäna höll sig undan och var inte så bitska som vanligt.

IMG_5154-Dvaergblaeddra-1024.jpgIMG_5162-Dvaergblaeddra-1024-.jpgIMG_5157-Sumpblaeddra1024-.jpg

Bilder på bläddrorna. Dvärgbläddror de två till vänster och sumpbläddra till höger.

Vi som räknade var Eva och Ole Tryggeson

Juni - Juli.

Floraväktararter.

Det är två arter som Eva och jag ser till

Grådådra  - som vi har sett i Vinslövstrakten.

IMG_7502-Graadaadra1024-Staeppen-Lommarp.jpgIMG_7503-Graadaadra1024-Staeppen-Lommarp.jpg

Dvärgserradella - som verkar finnas på flera ställen i kommunen.

IMG_5147-Dvaergserradella-1024--4.JPGIMG_5150-Dvaergserradella-1024--2.JPG

Söndag den 3 juni.

En numera daglig gäst i trädgården.

Blåkindad rosella.

IMG_9277-Papegoja-1024.jpgIMG_9280-Papegoja-1024.jpg

   Vem är du?                                                                   Fotvård.

IMG_9281-Papegoja-1024.jpgIMG_9265-Papegoja.jpg

   Vad heter du?                                                               Vänder den vackra sidan mot dig.

Söndag den 3 juni.

Plankton från Finjasjön.

Mycket bilder och en del text emellan.

Tidningen Norra Skåne hade i veckan ett tältmöte där allmänheten fick möta ett antal experter och politiker med frågor kring problemen med de årliga "algblomningarna" och annat som rör sjön. Ca 150 personer hade mött upp och problem av många slag diskuterades. Hemkommen vaknade läraren i mig och resulterade i detta, kan man kalla det ett bildreportage.

När det gäller tillväxten av alger/bakterier så är det inte särskilt många som har sett de mikroskopiskt små organismerna. Vid ett flertal tillfällen har jag håvat plankton, på ett och samma ställe, vid båthamnen i Tormestorp.

Jag har dessutom fotograferat en del av organismerna. Det är inte bilder av proffskvalitet, men de kan duga ändå. Organismerna är inte artbestämda, det har jag inte litteratur till, men ändå indelade i gupper.

2017

IMG_3330-Finjasjoevatten-1024-2.jpgIMG_8168-Cyanobakterier-1024.jpg

Så här ser ett prov taget 24/7 2017 och mikroskopbilden 25/6 2017.

Vid bägge tillfällena var vattnet grönt av cyanobakterier

IMG_3333-170724-Cyanobakterier-2.jpgIMG_3336-170724-Cyanobakterier-2.jpgIMG_3337-Cyanobakterier-170724-2.jpg

Bilder från proven 2017. Har man sinne för form så kan man säkert hitta något vackert i dessa samlingar av cyanobakterier. De är emellertid lömska för de kan, om de blir många, bilda gifter som kan skada oss.

Om jag inte tar fel, så är endel eller alla av dem kvävefixerande och kan på så vis ta tillvara kvävet som ibland kan vara den begränsande faktorn.

IMG_8169-Cyanobakterier-1024.jpg

2014

Här presenterar jag lite bilder från prov som togs det året, från maj månad till september.

En insjö har i allmänhet två toppar när det gäller algtillväxten. Den första kommer på våren när isarna smält, vattnet har samma temperatur både på ytan och vid botten, bottenslammet har släppt ut fosfor- och kvävesalter och solen lyser starkare och längre. Då finns förutsättningar för algerna att massföröka sig. Då gäller "först till kvarn" och de som vaknar först är kiselalgerna.

När kiselalgerna växer till minskar mängden närsalter i vattnet och då kommer de andra algrupperna till. Mängden alger minskar i vattnet, men artsammansättningen blir mer varierad. Om det då framåt sommaren blir brist på kväve, men fortfarande kanske fosfor i överskott. Då får de kvävefixerande cyanobakterierna sin chans och de tar den!

Nu går vi tillbaka till 2014 och tittar på algsammansättningen vid olika tidpunkter. Där kan finnas mycket av alger utan att det ställer till några större problem. Det stora problemet är cyanobakterierna.

5 maj

IMG_6617-0509-Kiselalg-Finjasjoen-1024-2.jpg

I detta prov fanns nästan enbart kiselalger. De är försedda med ett skal som består av två halvor. Skalet kan i vissa fall vara väldigt vackert mönstrat.

En del av dem ser ut som stjärnor och andra som långa band.

IMG_6593-0509-Kiselalg-Synedra-Finjasjoen-1024.jpgIMG_6622-0509-Kiselalg-Melosira-Finjasjoen-1024.jpg

26 maj

IMG_6684-0526-1024.jpg

Här är två prov med en dags mellanrum. Det nedre togs 26 och det övre 27 maj.

Provet från den 26 maj innehöll mest cyanobakterier som bildar trådformida spiraler.Jag trodde knappt mina ögon när jag tittade i mikroskopokularet. Såhär tidigt! Vad blir det av badsäsongen?

Dagen efter hade vindarna vänt och Då såg där ut som jag hade förväntat mig. Kiselalgerna dominerade.

IMG_6684-0526-1024-2.jpg

IMG_6675-0526-Fragillaria-1024.jpgIMG_6689-0526-Staurastrum-1024-3.jpg

Fyra bilder med kisel- och grönalger

IMG_6692-0526-Nitzschia-1024.jpgIMG_6694-0526-okaend-1024.jpg

Och så kommer den här cyanobakterier in. Redan!?

IMG_6704-0526-Aphanizomenon-Cyanobakt-1024.jpg

15 juli.

IMG_6768-0715-3.jpg

Fortfarande mycket kiselalger men en del vackra grönalger.

IMG_6764-0715-Staurastrum.jpgIMG_6769-0715-Microcystis-1024-3.jpg

Grönalger och kiselalger, men den stora klumpen är en koloni cyanobakterier som vi inte vill ha mycket av.

IMG_6791-0715-Ceratium-Flagellat.jpgIMG_6798-0715-Kiselalg-guldalg-2.jpg

IMG_6790-0715-Conochilus-Hjuldjur.jpg

Till vänster, den som liknar "Eiffeltornet" är en flagellat. Den har två trådar som den simmar med.

Till höger överst är enför mig okänd alg samt under den ett hjuldjur.

30 juli.

IMG_6812-0730-microsystis-melosira-och-groenalg-2.jpg

Nu i slutet av sommaren gör sig cyanobakterierna mer gällande

IMG_6810-0730-Microsystis.jpgIMG_6818-0730-Microsystis.jpg

IMG_6819-0730-Aphanizomenon-Coelosphaerium-cyanobakterier-4.jpg

IMG_6822-0730-Okaend-2.jpgIMG_6832-0730-Hjuldjur-Staurastrum-1024.jpg

Men detta år fanns det även utrymme för det vackra bland cyanobakterierna.

Tidningen Norra Skåne kontaktade mig i samband med skrivandet kring finjasjöproblemen. Önskemålet var att använda några mikrobilder i artiklarna. De hade tyvärr inte möjlighet att betala någon form av honorar för publicering av bilderna, vilket jag önskade.

Nu sker publiceringen på detta sätt istället.

Måndag den 7 maj.

En inte alltför tidig morgon vid Magle våtmark.

Söndagens andfågelräkning vid våtmarken inspirerade till ytterligare ett besök dagen efter. Det blir en nästan magisk stämning vid våtmarken när 200 till 300 skrattmåsar håller på med sina vårsysslor. De lägger en ljudkuliss runt vattnen som helst inte skall beskrivas. Den skall upplevas. Andra läten som sticker in i kören är grågässens och de vitkindade gässens grälla kacklande. Lite mer försynt hör man östergöken, sävsparven och rörsångaren samt många andra. "Inte alltför tidig" innebär att jag anländer ca 0615. Vattenytan spegelblank. något som tilltalar mig. Här kommer några bildexempel:

IMG_7228-Magle-vaatmark-1920-Speglingar.jpgIMG_7227-Magle-vaatmark-1920-Speglingar.jpg

IMG_7234-Magle-vaatmark-1920-Speglingar.jpgIMG_7269-Magle-vaatmark-1920-Spegling-Knoelsvan.jpg

IMG_7232-Magle-vaatmark-1920-Speglingar.jpgIMG_7276-Magle-vaatmark1920-Speglingar.jpg

Det är inte utan att man kommer att tänka på Carl David Wirséns sommarpsalm när det låga ljuset silar genom nyutslagna löv:

En vänlig grönskas rika dräkt

har smyckat dal och ängar.

Nu smeker vindens ljumma fläkt

de fagra örtesängar.

Och solens ljus

och lundens sus

Och vågens sorl bland viden

förkunna sommartiden.

IMG_7263-Magle-vaatmark-1920-Faagelskaadning.jpgIMG_7258-Magle-vaatmark-1920-Vide.jpg

IMG_9168-Magle-vaatmark-1920-Bokloev.jpgIMG_9152-Magle-vaatmark-1920-Vide.jpg

IMG_7260-Magle-vaatmark-1920-Vide.jpg

Fåglarna har nu bråda tider. En del arter har gjort upp med parbildningen sedan länge. Sångsvanarna är till exempel säkert samma par som haft våtmarksområdet som sin hemtrakt i upp mot 20 år. Andra fåglar gör upp om sina revir nu vid denna tid. Jag bevittnade ett förfärligt slagsmål mellan tre sothönor. Det var en strid där sparkar och tjuvnyp med näbbarna var tillåtna. Knölsvanarna gjorde också upp om en del av A-dammen. Många fåglar låg på bo och de första gässlingarna utgjorde en liten "dagisgrupp". De blir snart fler i gruppen.

IMG_9116-Magle-vaatmark-1920-Skrattmaas.jpgIMG_9123-Magle-vaatmark-1920-Skrattmaas.jpg

IMG_9125-Magle-vaatmark-1920-Knoelsvan.jpgIMG_9196-Magle-vaatmark-1920-Knoelsvan.jpg

IMG_9211-Magle-vaatmark-1920-Saangsvan.jpg

IMG_9169-Magle-vaatmark-1920-Vitkindad-gaas.jpgIMG_9182-Magle-vaatmark-1920-Vitkindad-gaas.jpg

IMG_9216-Magle-vaatmark-1920-Saevsparv.jpgIMG_9224-Magle-vaatmark-1920-Saevsparv.jpgIMG_9226-Magle-vaatmark-1920-Saevsparv.jpg

Bland växterna lämnar vårens arter scenen och istället kommer försommarens lite större efter hand fram i ljuset. Hästhoven och vitsippan lämnar över till exempelvis gullviva, ängsbräsma, bladvass och missne..

IMG_7278-Magle-vaatmark-1920-Haesthov.jpgIMG_7270-Magle-vaatmark-1920-Vitsippa.jpg

IMG_7271-Magle-vaatmark-1920-Aengsbraesman.jpgIMG_7274-Magle-vaatmark-1920-Spegling-Bladvass.jpg

IMG_7283-Magle-vaatmark-1920-Missne-2.jpgIMG_9161-Magle-vaatmark-1920-Missne-Film-grain.jpg

IMG_9164-Magle-vaatmark-1920-Missne-Comic.jpg

Onsdag den 2 maj.

Bilder från naturreservatet Skurugata.

Jag har suttit en stund och redigerat en del bilder från helgens workshop i slow photography med Biofoto/Zoomresor som arrangörer och Serkan Günes som utmärkt lärare och inspiratör. Vi var 12 Biofotingar som arbetade flitigt i fukt och kyla på lördagen och i bättre väder på söndagen. Jag presenterar några av mina bilder här:

IMG_6977-Skurugata-1920-2.jpgIMG_6972-Skurugata-1920.jpg

Spegling                            Snårigt

IMG_6969-Skurugata-1920-utan-faerg.jpgIMG_6969-Skurugata-1920-maettad-faerg.jpg

Brant avfärgad                                     Brant färgmättad

IMG_6967-Skurugata-1920.jpg

Gul mjöllav

IMG_6927-Skurugata-1920.jpg

     Mossklädda stenar 

IMG_6910-Skurugata-1920.jpg

Sist två branter.

IMG_6892-Skurugata-1920.jpg

Måndag den 30 april.

En tur till vinslövstrakten i lövsprickningstid.

En frisk östlig vind blåste upp under förmiddagen när jag begav mig till ytterligare två "måsteplatser". Första målet var Åraslövs mosse. Det var spännande att se hur långt våren kommit i skogen och i kärret. Lunden var lika fantastisk som vanligt vid denna tid på året. Fågelsång kom från många strupar. Bofink, nötväcka, lövsångare, gärdsmyg, svarthätta, grönsångare, gröngöling, större hackspett och rödhake. Ja, jag har säkert glömt några körmedlemmar.

Vitsippsmattorna var täta på vissa ställen, men på andra var det mera glest än ifjol. Vårlökar ock blåsippor hade gjort sitt för i år, men då har skogsviol och gullviva tagit över och givit variation i paletten.

Ute i kärret blommade gräsull och kabbleka, men de flesta andra har det nog lite för  kallt om fötterna i vattnet som fortfarande står högt. En fälthare skuttade omkring och såg ut att hitta ett och annat ätbart.

I sumpskogen är det så vackert nu när det kommer lite mer ljus ner till växterna i de vattenfyllda torvgravarna. Särskilt fina är sjöfräkenskotten som nu har börjat växa till och sedan de nyutslagna löven på björk hägg och viden.

IMG_6986-Aarasloevsmosse-1920-Kaerret.jpg

IMG_6987-Aarasloevsmosse-1024-Kabbleka.jpgIMG_6993-Aarasloevsmosse-1024-Sjoefraeken.jpgIMG_6988-Aarasloevsmosse-1024-Haegg-Bladvass.jpg

Nästa måstemål är stäppen i Lommarp.

Hur står det till med de tidiga vårväxterna där? Nu framåt middagstid hade vindstyrkan ökat ytterligare, men kameran fick följa med för doumentation av vissa arter. På en ruttnande stätta tog jag mig in till området som skyddas från hjortarnas betande. Kunde genast konstatera att backsipporna har ett bra år. Det står nya plantor lite här och där. plantor med bara en blomma. Spänningen steg när jag gick upp på platån. Är fältsippan där? Ja, en liten planta med en blomma ock två blad. Den fick ett nät över sig som skydd mot hungriga kaniner.

IMG_6998-Lommarp-hjorthaegn-1024-Backsippa.jpg

IMG_7000-Hjorthaegn-Lommarp-1024-Faeltsippa.jpgIMG_7003-Hjorthaegn-Lommarp-1024-Vaarfingeroert.jpgIMG_7004-Hjorthaegn-Lommarp-1024-Vaararv.jpg

Fältsippa, småfingerört och vårarv.

Måndag den 23 april.

Åter hemma efter två veckors möte med våren på Mallorca.

Vi har funnit stort nöje i att se natur på andra ställen än i Skåne, Sverige eller Norden. En tur till medelhavsområdet i början av april ger en bra inledning på våren. I år blev resmålet Mallorca. Vi har vandrat och cyklat runt. Denna gång på norra delen av ön, i trakterna av Alcudia. Vädret har varit omväxlande med moln, regn och blåst med måttliga temperaturer första veckan. Andra veckan bjöd på i stort sett perfekt väder med solsken och temperaturer strax under 20 grader. Hotellet i Port de Alcúdia var utmärkt beläget för cykelutflykter i det omgivande slättlandet. Vi hade bra hybridcyklar hyrda av "PACOS´s Rent a bike" 11 utav dagarna. Det fanns bra möjligheter att vandra i bergen längs markerade leder (kartor finns i turistinformationen). Vill man göra längre utflykter så erbjuder säkert resebolagen dagsutflykter. Annars kan man ta lokalbuss till nationalparken s´Albufera eller åka buss till någon by och ta en fika eller lunch under platanerna på torget.

För vår del var den stora upplevelsen att ta sig runt i det vackra landskapet i sådan fart att man hinner njuta av de blommande vägkanterna och den friska grönskan på åkrar och andra odlingar. Att stanna där man får syn på en särskilt vacker växt och botanisera runt i markerna. Där fanns många växter i blom och särskilt orkidéerna var i sitt fulla flor. Nationalparken S´Albufera, det stora våtmarksområdet strax utanför Port de  Alcúdia, besöktes vid flera tillfällen. Här fanns mycket att titta på, inte bara fåglar som kanske var den största attraktionen. Växter och insekter fanns i många former.

Sedan får man inte glömma kulturen. Byarna med deras gränder och torg samt arkeologiska utgrävningar.

Några bilder i väntan på en fylligare redogörelse under fliken resor.

IMG_6509-Vy-1024.jpg

Att ta sig fram i det vackra jordbrukslandskapet ger ögonfröjd och starka ben.

IMG_6449-Rosenloek-1024.jpgIMG_6545-Tistel-1024.jpgIMG_6679-Gul-1024.jpg

Många är vägkantens växter. De kommer att få namn i den kommande redogörelsen.

IMG_4279-Rosa-ophrys-1024.jpg

De många orkidéerna särskilt flugblomstren får ett kapitel för sig.

IMG_6392-Albufera-1024.jpg

S´Albufera är ett våtmarksområde som är ett eldorado för ornitologer.

IMG_4350-Snatterand-1024.jpgIMG_4413-Flamingo-1024.jpgIMG_4375-Silkeshaeger-1024.jpg

IMG_4439-Roedhuvad-dukand1024.jpg

Snatterand, flamingo, silkeshäger och rödhuvad dykand var några arter vi såg.

Torsdag den 5 april.

Nu är väl ändå våren kommen på allvar. Vintergäcken har i stortr sett blommat över, men de sprider ändå väldoft och bina lockas till dem även om där inte är så mycket pollen att hämta. En hel del annat löser av som glädjespridare i trädgården.

Eva har ägnat sig åt tovning och broderi.

IMG_6071Krokus-1024.jpgIMG_6076-Bi-Vintergaeck-1024.jpgIMG_6077-Bi-Vintergaeck-1024.jpg

IMG_6080-Snoeklocka-1024.jpgIMG_6084-Gul-vaariris-1024.jpg

IMG_6090-Evas-hemsloejd-Tovade-blommor-1024-2.jpgIMG_6096-Evas-hemsloejd-Tovade-blommor-1024-2.jpg

Onsdag den 28 mars.

Motionspromenad på Ljungdalaslingan.

Vintern vill inte släppa sitt grepp om oss. Nattens snöfall gav 5-10 cm av den vita varan. Kameran fick följa med på morgonpromenaden. Temperaturen var ca -5 grader, men det gick bra att hålla värmen. Även om inte snötäcket var särskilt tjockt så var det tungt att gå. Idag gick vi motionsslingan fram över Rv 21. Där vek vi av vänster på raka skogsvägen över "Dryporthygget". Vände hemåt på "gula spåret" och sedan Ljungdalaslingan hem. Det var vackert med den vita nysnön, soluppgången och att se det orörda snötäcket med alla djurspår. Haren hade hade haft bråttom. Där var skutt på 4-5 m och på andra ställen hade det varit "på stället marsch". Vildsvinsspåren gick på kors och tvärs och det var naturligtvis bökat på många ställen. Inne i skogen hade grävlingen varit på långpromenad. Han följde inte slingan det gjorde inte sorkar och möss heller. Ekorren hade skuttat fram mellan granarna i skogen. Soluppgången var så fin som den kan vara när det är lite moln på himlen. Först en upplyst strimma i öster, sedan himmel och moln röda strax före att solskivan började visa sig. När solen sedan kommit över horisonten så blev det en "Gyllene morgon". Här kommer en del av det som fastnade på minneskortet.

IMG_6028-Morgon-0328-0645.jpgIMG_6029-Morgon-0328-Slingan.jpg

IMG_6031-Morgon-0328-morgonljus.jpg

Klockan är 0620 och det börjar ljusna vid horisonten.

IMG_6032-Morgon-0328-Traed.jpgIMG_6033-Morgon-0328-Traed-gaard.jpg

Timmen är fotfarande blå, men solen närmar sig horisonten.

IMG_6034-Morgon-0328-Hare-spaar.jpgIMG_6039-Morgon-0328-Grisspaar.jpgIMG_6041-Morgon-0328-Grisspaar.jpg

Haren har haft sina löpor på vägen. Vildsvinen har rört sig mycket i natt.

IMG_6037-Morgon-0328-Morgonrodnad.jpgIMG_6043-Morgon-0328-Soluppgaang.jpg

Nu belyses molnen underifrån. En vacker morgonrodnad, som förbyts till en gyllene morgon när solen kommer över horisonten.

IMG_6044-Morgon-0328-Soluppgaang.jpgIMG_6045-Morgon-0328-Rv-21.jpg

IMG_6046-Morgon-0328-Dryporthygget.jpg

Raka skogsvägen ut på hygget.

IMG_6055-Morgon-0328-Siluetter.jpg

IMG_6059-Morgon-0328-Slingan.jpgIMG_6061-Morgon-0328-Gnagarspaar.jpg

IMG_6062-Morgon-0328-Graevlingspaar.jpg

Det är något visst att vara först i spåret, men????

IMG_6065-Morgon-0328-Grenar-paa-ek.jpg

IMG_6069-Morgon-0328-Gaarden.jpg

Nu närmare två timmar senare har solen börjat värma lite även om en frisk vind tar bort lite av vårkänslan.

Lördag den 24 mars.

Biofoto syd på Kullaberg.

Oj vad det huttrades på många håll vid samlingen till denna utflykt till de skånska "Alperna". Curt hälsade välkommen och delade ut informationsfolder till alla. Sedan spreds vi på olika håll. En del gick ner till stranden på vindsidan och jag smög mig in i skogen på en stig som mestadels låg i lä. Där fick jag vara ensam. Mitt mål för dagen var att finna en del vackra och fotovänliga lavar samt kanske några trevliga svampar. Klädd i vindtät jacka och regnbyxor så var det inte så att jag frös, men rörligheten begränsades något. Det blev en del fotograferat, men oj vad jag längtade till den tända grillen. Hungern rev i buken sista timmen före 12. Det var nyligen iordningställda grillplatser med bänkar runtomkring. Den grillade korven smakade gott och stämningen var som vanligt på topp. Efter måltiden spred vi oss på olika ställen på berget eller annan stans. Här kommer några bilder.

IMG_6015-Kullens-fyr1024.jpg

Kullens fyr i det disiga vädret.

IMG_6003-Blaagraa-mjoellav-1024.jpgIMG_9008-Lackticka-Oxtungsvamp1024.jpg

Jag var ute för att ta bilder på vanliga arter för knipans databas. Här är en björk med blågrå mjöllav och en Lackticka(?).

IMG_9012-Kantlav-1024.jpgIMG_9027-Skrynkellav-1024.jpgIMG_9028-Judasoera-1024.jpg

                Till vänster en kantlav, i mitten skrynkellaven och till höger svampen judasöra som fanns på flertalet fläderbuskar.

IMG_9040-Dagglav-vaegglav-1024.jpgIMG_9044-lavar-1024.jpg

                  Öppet på golfbanan växte askar. På en fanns dagglav i mängd. På en annan var ett samhälle av olika lavar.

IMG_5999-Film-grain.jpgIMG_5999-Dry-brush.jpg

 Det var svårt att få riktig lyster och must på bilderna i det relativa mörkret idag. Jag testade lite "filtrering" med varierad framgång.

Lördag den 10 mars.

En koll på skånevåren.

Det är en och en halv vecka sedan vintern gjorde en (sista?) riktig framstöt över Skåne. Sedan dess har sydvindarna fört upp lite mildare luft över oss. Inte så att skåningen och ej heller våra flyttfåglar jublar, men mesar, finkar och koltrast har börjat mjuka upp stämbanden med sin sång. Dagens tur gick först österut till Åhus och Äspet. Därifrån söderut till Pulken, Friseboda och Haväng. Det var inte mycket snö på marken i dessa trakter. Var fanns snön som tvingade ett hundratal bilister lämna sina fordon för tillfällig logi? Vi körde inåt land via Lövestad, St. Olof till Sjöbo. Visst här fanns snö, men veckans töväder hade tärt hårt på den vita varan. Från Sjöbo gick färden norrut via Hörby och Häglinge hem till Hässleholm. Bilder? Ja, här kommer några ur dagens skörd.

IMG_5888-Skaanevaar-1024-Aespet.jpg

IMG_5891-Skaanevaar-1024-Aespet.jpg

IMG_5908-Skaanevaar-1024-Aespet.jpgIMG_5914-Skaanevaar-1024-Aespet.jpg

IMG_5917-Skaanevaar-1024-Friseboda.jpg

IMG_5923-Skaanevaar-1024-Friseboda.jpgIMG_5920-Skaanevaar-1024-Friseboda.jpg

IMG_5932-Skaanevaar-1024-Havaeng.jpg

IMG_5934-Skaanevaar-1024-Havaeng.jpgIMG_5943-Skaanevaar-1024-Havaeng.jpg

IMG_5937-Skaanevaar-1024-Havaeng.jpgIMG_5941-Skaanevaar-1024-Havaeng.jpg

IMG_5950-Skaanevaar-1024-Havaeng.jpg

IMG_5953-Skaanevaar-1024.jpg

IMG_5955-Skaanevaar-1024-St-0lof.jpg

IMG_5957-Skaanevaar-1024.jpg

IMG_5956-Skaanevaar-1024.jpg

Idag när detta publiceras blåser vinden från sydost och regndropparna "prickar" rutan. Termometern visar + 1,5 grader. Skånevåren är här!

Torsdag den 8 mars.

Jag sitter och tittar ut på en nysnövit trädgård. I tisdags sken solen från en blå himmel. All gammal snö smälte bort. Jag kommer att tänka på "de 8 årstidernas folk" som älskar den årstiden när solen kommer fram och börjar värma. Dagarna blir ljusare. Nu har vi ett rent och vitt snötäcke som gör att vi kan glädjas lite längre av ljuset.

Det har varit omväxlande för vintergäcken. Växten som sådan klarar kylan vi har, men det är sämre förutsättningar för pollinering. Det är inte lönt för blomman att öppna sig för bina ger sig inte ut på flygturer i kylan. Förra året var det så att blommorna var färdiga tidigt, men sedan kom det mera kyla och när värmen sedan kom på allvar då var blommorna för gamla. Blir det så i år också?

IMG_5865-Vintergaeck-1024.jpgIMG_5868-Vintergaeck-1024.jpgIMG_5869-Vintergaeck-1024.jpg

Vintegäck i solsken.

IMG_5876-Snoe-0308-Vintergaeck.jpg

Vintergäck badande i nysnö.

IMG_5886-Snoe-0308-Vintergaeck.jpgIMG_5883-Snoe-0308-Vintergaeck.jpg

Söndag den 4 mars.

Vandring i Hovdalaområdets bokskogar.

Söndag med med vindar som var mildare än senaste tiden. Jag tog en tur i det som jag hoppades vara den sista vinterturen. Tanken var att avsluta projektet "fruset vatten". Efter den senaste veckans strängare kyla så var det spännande att se om en massa nya motiv dykt upp. Jag gick så att biblioteksruinen passerades. Gick ner mot branten där "isorgeln" fanns för nästan en månad sedan (11/2). Där var väldigt halt med höstlöv på frusen mark. Där var en del nytt att se, men de stora "orgelpiporna" låg delvis på marken. Brönnestadsån flöt betydligt lugnare nu än vid senaste besöket. Isen hängde i luften. Jag stannade till vid kvarnruinen. Där hade isen byggt på ordentligt, så att där var riktiga isbryggor över det strömmande vattnet. Isen hade dessutom blivit brunfärgad av humus.

Jag avslutade med fika i trädhuset. Där är öppet hus söndagar så man kan inta sin lunch i rumsvärme.

IMG_5805-Hovdala-1024.jpgIMG_5807-Hovdala-1024-Biblioteksruin.jpg

                    Lugnt rinnande vatten.                                                                        Biblioteksruinen i annan vinkel.

IMG_5808-Hovdala-1024-Biblioteksruin.jpgIMG_5809-Hovdala-1024-Biblioteksruin.jpg

IMG_5813-Hovdala-1024-is.jpgIMG_5820-Hovdala-1024-is.jpg

Branten.

IMG_5824-Hovdala-1024-is-Mer-faergmaettnad.jpgIMG_5830-Hovdala-1024-is.jpg

IMG_5836-Hovdala-1024-is-2.jpg

Brönnestadsån.

IMG_5843-Hovdala-1024-is.jpg

Vid kvarnruinen.

IMG_5850-Hovdala-1024-is.jpgIMG_5856-Hovdala-1024-is.jpg

Nu hoppas jag att milda vårvindar sveper in och smälter snö och is, så att man kan säga farväl till vintern!

Onsdag den 28 februari.

Vindar, ursprungligen från Sibirien, sveper runt husknuten. Solen skiner från en nästan molnfri himmel. Radion basunerar ut varningar för snö i Skåne. Utryckningsfordon och annan nyttotrafik kommer inte fram. Termometern visar -5,5 grader. Ett par snöflingor virvlar omkring. Var är ovädret?

Vinterförhållanden är förutsättningen för det som jag finner vackrast i naturen vid denna tid.

Jag har redigerat några av de bilder jag tagit den senate tiden. Platserna är som tidigare Vedema vid Barsjön, Hovdala längs åar och bäckar ner mot slottet samt Jungfrufallet vid Adseke.

IMG_5668-Is-Vedema1024-Filmgrain-053.jpgIMG_5672-IsVedema-1024-Cutout-843.jpg

                 En frusen "myrslok".                                                                            Jag ser ett falköga, gör du?

IMG_5516-Forsakar-1024-Svamp.jpg

Detta är en bild som enbart fått lite mer färg och kontrast.

IMG_5703-Is-Hovdala-1024-Filmgran-031.jpg

En omanipulerad bild med en lång exponeringstid som ger känslan av rörelse hos vattnet.

IMG_5705-Is-Hovdala-1024-Filmgrain-071.jpgIMG_5709-Is-Hovdala-1024-Comic-477-514-14-052-049-2.jpg

IMG_5743-Is-Hovdala-1024.jpgIMG_5744-Is-Hovdala-1024-Filmgrain-2-11-1.jpg

IMG_8937-Is-Hovdala-1024.jpg

IMG_8962-Is-Jungfrufallet-1024-Comic.jpg

Vecka 8 den 18 - 25 februari.

Sportlov i värmländska Långberget.

Vi håller traditionen med en veckas skidåkning i vackra Värmland. I år var det boende i vandrarhemmet med måltider i stuga. Vandrarhemmet har den fördelen att man kan spänna på skidorna vid dörren och sedan är det bara några meter till skidspåren. Vädret var under veckan stilla med ny vit finkornig snö, 70-80 cm snödjup. Solen visade sig ett par av dagarna. Eftersom förutsättningarna för bra skidåkning var utmärkta, så var vi ute så mycket som orken tillät.

Här kommer några bilder.

De första bilderna är inga solskensbilder.

IMG_3147-Laangberget-1024.jpg

Myren med öppna vidder.

IMG_3153-Laangberget-1024.jpgIMG_3155-Laangberget-1024.jpg

IMG_3160-Laangberget-1024.jpg

Skidspår av högsta kvalitet.

IMG_3170-Laangberget-1024.jpg

Idag är kameran med i solskenet.

IMG_5524-Laangberget-1024.jpg

IMG_5527-Laangberget-1024.jpgIMG_5532-Laangberget-1024.jpg

IMG_5534-Laangberget-1024.jpgIMG_5541-Laangberget-1024-lav.jpg

IMG_5543-Laangberget-1024-2.jpg

IMG_5550-Laangberget-1024.jpgIMG_5551-Laangberget-1024.jpgIMG_5557-Laangberget-1024.jpg

Torrakor finns det flera på myren.

IMG_5555-Laangberget-1024.jpg

IMG_5561-Laangberget-1024.jpg

IMG_5567-Laangberget-1024.jpgIMG_5577-Laangberget-1024.jpgIMG_5580-Laangberget-1024.jpg

Solskenet gör att snön faller från träden.

IMG_5590-Laangberget-1024.jpgIMG_5598-Laangberget-1024.jpg

                               Harens spår.

IMG_5610-Laangberget-1024.jpg

Solnedgångarna är vackra i det här landskapet.

IMG_5622-Laangberget-1024.jpg

IMG_5644-Laangberget-1024.jpg

Detta måste vara en av de vackraste byggnaderna i Sverige!

Söndag den 11 februari.

GBF's vandrargrupp var ute och gick söder om Hovdala slott idag. Förmiddagens väder var dimmigt/disigt med temperatur kring nollan. Vinden var vid starten svag. Efter start vid slottet gick vi söderut förbi Broslätt ner till Mjölmöllan. Där fick vi en pulshöjare när vi gick upp till Hammarmölle damm. Det var vackert i bokskogen intill stigen. Dammen hade tappats på en del vatten. Man kunde se på isen att det rörde sig om en knapp halv meter. I stället för att följa stigen till vänster gick vi åt höger och följde dammen på andra sidan. Här var det mestadels lättgången bokskog, vars stammar var täckta av lavar och mossor. Utsikten över "sjön" var även tilltalande härifrån och så gick vi inte den gamla vanliga vägen. Där Brönnestadsån rann ut i "sjön" var en hel del att titta på. Grundvatten hade runnit ut över en bergbrant och i kylan hade det bildats vackra istappar. Nere i ån vid det rinnande vattnet hade istappar och andra isformationer bildats (Se nedan och notiser den 9-10 feb. och 7 feb.). Vi gick nu längs Brönnestadsån en bit för att vika upp mot en fågelmatning i skogen. Vi stannade och tittade på mesar och andra skogsfåglar som kom och lät sig väl smaka av fröautomatens solrosfrön. Fågelbesökare som sågs var blåmes, talgoxe, svartmes, entita och nötväcka.

Här var vändpunkten. Vi styrde våra steg mot Äspehöjden. Passerade ett gammalt grustag där vi tittade på ett par rundhällar. Gick vidare till Äspehöjdens öppna fält. Här var det hög tid för fika. Nu var det nästan som om solen ville bryta igenom, men vinden hade tagit i, så det var inte skönt längre. Efter fikan var vi nöjda för idag och gick med vinden i ryggen mot slottet. Det var en lättgången och behaglig avslutning på en vandring som förhoppningsvis hade något för alla.

IMG_5308-Hovdala-1024-2.jpgIMG_3137-GBF-Hovdala-1024.jpg

Bokskogen den 4 februari.                                                                           Istappar på bergsbrant.

IMG_3140-GBF-Hovdala-1024.jpg

IMG_3141-GBF-Hovdala-1024.jpgIMG_3142-GBF-Hovdala-1024.jpg

Funderingen för dagen: Vilken spindel?

IMG_3144-GBF-Hovdala-1024.jpg

Så här smakar fikan som bäst!

IMG_3145-GBF-Hovdala-1024.jpg

Med vinden i ryggen.

Fredag den 9 februari och lördag den 10 februari.

Idag blev det en solskenspromenad ut på Ljungdalamossen och vidare över "Dryporthygget". Avslutningen gick vi på motionsslingan. Vid tidigare besök ute på mossen har vi inte kommit fram på grund av det höga vattenståndet. Vattnet hade dragit sig tillbaka lite, men utan gummistövlar hade vi inte klarat oss torrskodda. Isen varierade i tjocklek från nattgammal tunn is till is som bar att gå på. Det var bara att prova sig fram.

På andra sidan 21-an fick vi välja väg. Dikena var väl fyllda och ganska djupa på sina ställen. Vi tog en säker väg och det gick bra. Det blev balansgång utan missöden på två ställen. Tuvigt och svårgånget, men bra för balansen var det. Vildsvinen som håller till där har gjort stigar som är betydligt lättare att ta sig fram på. Dessa utnyttjades naturligtvis. Slyet framför allt av björk är numera högvuxet och på sina ställen mer än 10 cm grovt. I det starka solljuset lyste många stammar grönt av trädgröna. Är det månne närheten till väg 21 som gör att bilavgaserna göder de gröna algerna. Vi var nöjda med turen som tog oss ca 2 timmar.

IMG_5470-Dryport-1024.jpg

IMG_5466-Dryport1024.jpgIMG_5469-Dryport-1024-Traedgroena.jpg

IMG_5471-Dryport-1024.jpg

IMG_5472-Dryport-1024.jpgIMG_5475-Fruset-vatten-1024.jpg

Jag trodde att Dronten var en sedan länge utdöd fågel. 

Lördagsvädret var på morgonen lockande med en vacker soluppgång. Ganska fort mulnade det, men det var ett väder som passade för en vandringstur. Den turen gick nere söder om Hovdala, där GBFs vandrargrupp skall ha en tur i morgon. Temperaturen höll sig kring nollan och även om molnen nu täckte himlen, så kom det ingen nederbörd. Det var lättgånget, så vi traskade på. Vid Brönnestadsån tittade vi på isformationer. Man kan inte undgå att förvånas

över vilken variationsförmåga naturen har när det gäller att skapa isformationer. Hammarmölle damm hade tappats på en del vatten. Ca en halv meter lägre var vattenståndet jämfört med när isen lade sig.

IMG_5486-Hovdala-3-1024.jpg

Manipulerad bild

IMG_5492-Hovdala-1024.jpgIMG_5494-Hovdala-1024.jpg

IMG_5497-Hovdala-isstjaernor-1024.jpgIMG_5498-Hovdala-isstjaernor-2-1024.jpg

Ett monokromt fyrverkeri inte lika storslaget som OS-invigningens, men ändå.

Onsdag den 7 februari.

Efter ett par kalla nätter är jag nyfiken på issituationen i det rinnande vattnet. Isen kan få de vackraste och ibland även de mest groteska formationer. Egentligen vill jag ha solskensglitter när jag fotograferar denna typ av motiv, men mycket går att ordna med manipulerande Photoshop. De bäckar jag besöker har betydligt större vattenföring än normalt. Vattnet ser dessutom ut att vara mera brunare än jag upplevt tidigare. Som sagt så saknar bilderna kontrast och färg. För att få mer lyster i bilderna "fixar" jag bilderna maximalt. Några bilder har fått behandling av ett eller flera av de filter som bildbehandlingsprogrammer tillhandahåller. Jag fotograferar med bländartal mellan 11 och 20. Kameran står naturligtvis på stativ. Nu till några av bilderna:

IMG_5373-Jungfrufallet-1024.jpg

Här var orginalet en grå kontrastlös bild. Vid tidigare tillfälle har jag maximerat färgmättnaden och fått en bild som från ett sagolandskap. Här har jag i stället minimerat färgerna och fått fram kontrasterna med ett filter (Comic)

IMG_5374-Jungfrufallet-1024.jpg

Här är samma motiv från en annan vinkel. Samma filter som föregående, men bilden är mer stiliserad och mer färg har använts för att lyfta bilden lite mer.

IMG_5379-Jungfrufallet-1024.jpg

Här öppnar jag en färglös konturfattig bild. Den får ett rejält lyft med "fix" och fram kommer lite mer färgnyanser och nästan lite glitter i isen antyds.

IMG_5393-Hovdala-1024.jpgIMG_5393-Jungfrufallet-2-Pait-Daubs-1024.jpg

Här vet jag inte vad jag gjort, men tanken med manipuleringen är att få fram ett vackert vattenfall och dessutom ett

framhävande av "isstrutarna".

IMG_5414-Hovdala-1024.jpg

Mycket vackert att se är de stora faten som bildats istället för vanliga istappar.

IMG_5431-Hovdala-1024.jpg

Ibland händer det att det strömmande vattnet blir extra vackert. Här upptäcker jag detta när jag skriver. Vilken tid och bländare? Bilden är tagen på 1/6 sekund med f 13.

Måndag den 4 februari.

Tänk så vadret kan ändra sig. Igår blåste nordanvinden svinkallt. Idag, nästan ingen vind, fortfarande kallt, men solen den strålade från en molnfri himmel. Man kände en föraning om vårens ankomst när lunchen avnjöts på bänken vid Hammarmölle damm. Som ni förstår så hade jag tagit mig ner till Hovdala. Jag gick upp till de nyanlagda utsiktpunkterna sv om slottet. tog ett par bilder.

IMG_5295-Hovdala-1024.jpg

IMG_5296-Hovdala-1024.jpgIMG_5297-Hovdala-1024.jpg

IMG_5300-Hovdala-1024.jpg

Jag följde skogsharen en bit genom bokskogen. Den vita snön och de nakna träden gav ett starkt intryck av renhet. Biblioteksruinen passerades längs vägen till Hammarmölle damm. Där hade isen lagt sig så när som en liten vak vid Brönnestadsån utlopp i dammen. Där låg de lokala gräsänderna samt några svanar samlade. Som tidigare nämnts så avnjöts lunchen här, badande i värmande solsken.

IMG_5303-Hovdala-1024-Hare-spaar.jpgIMG_5308-Hovdala-1024.jpg

IMG_5310-Hovdala-1024.jpg

Efter Hovdalabesöket tog jag mig till Jungfrufallet. Jag var nyfiken på isbildningen i fallet. Jo, där var is, men det var ännu inte så vackert som där kan bli. Jag fotograferade en del både med och utan polfilter. Solljuset var ju skarpt.

IMG_5321-Jungfrufallet-1024.jpgIMG_5325-Jungfrufallet-1024.jpg

IMG_5334-Jungfrufallet-1024.jpgIMG_5345-Jungfrufallet-1024.jpg

Hemma i trädgården förevigade jag de här förgängliga rosorna "isrosorna".

IMG_5360-Isrosor-1024.jpgIMG_5361-Isrosor-1024.jpgIMG_5368-Isrosor-1024.jpg

IMG_5369-Isrosor-1024.jpg

Söndag den 3 februari.

GBF-utflykt till Hanöbukten-alltid första söndagen i februari.

Det blåste en bister nordanvind idag. Vi tog ett första stopp vid naturum i Kristianstad med hopp om att kanske få se utter och kungsfiskare. Men ingen av dem var på plats så länge vi var där. Det var alltså det här vi missade!

IMG_2831-Naturum-Utter-800-3.jpgIMG_4190-Kungsfiskare-1024-2.jpg

Vid Tosteberga hamn blåst vinden än värre och den förde med sig de för mig så välbekanta dofterna från Nymölla pappersmassafabrik. Fåglarna höll sig inte på fotoavstånd idag, så fågelfotograferna fick inte mycket med sig på minneskorten. Ut över Lägerholmen och de andra öarna var det en vacker himmel, som ständigt ändrade skepnad i den kraftiga vinden. Jag tog någon bild på kämpande ornitologer som tittade på ett par frusna storspovar. De önskade säkert att de hade följt med kompisarna till atlantkusten. Ett par havsörnar samt änder och gäss sågs.

IMG_5250-Landoen-1024.jpgIMG_5240-Landoen-1024.jpg

IMG_5247-Landoen-1024.jpg

Vid Landön kunde vi stå i lä. Men inte heller här var det några mängder med fågel men vackert solglitter på vattnet. Här delades gruppen och några fortsatte till Äspet i Åhus medan andra åkte hem.

IMG_5254-Landoen1024.jpg

Tisdag den 9 januari 2018.

En tur till Jungfrufallet och Vinslöv.

Idag var utlovat klart väder, men dimman låg ganska tät över Hässleholm. Jag hade planerat ett besök vid Jungfrufallet för att se hur stor vattenföringen är nu när det kommit så mycket nederbörd. Sedan ville jag hälsa på strömstaren vid Vinneån. Efter lunch var himlen fortfarande grå, men jag gav mig iväg.

Vid Norra Mellby ljusnade det betydligt och framme vis Adseke var det soligt. Solen lyste ner i bokskogen och mossorna var så otroligt/overkligt gröna i solljuset. Nere vid fallet kom solen till som jag tänkt mig. Det var vackert! Det blev några bilder innan solen åter doldes av grå skyar. Hemma vid redigeringen av bilderna fick jag lust att leka lite med färgreglage och filter på ett par bilder. Här kommer några bilder:

IMG_5136-Jungfrufallet-1024.jpg

IMG_5145-Jungfrufallet-1024.jpgIMG_5149-Jungfrufallet-1024.jpg

IMG_5150-Jungfrufallet-1024.jpg

IMG_5152-Jungfrufallet-1024-Poster.jpgIMG_5170-Jungfrufallet-1024.jpg

IMG_5173-Jungfrufallet-1024.jpg

Så var det strömstaren i Vinneån.

Jo den var på plats.

IMG_4194-Stroemstare-1024.jpgIMG_4200-Stroemstare-1024.jpg

IMG_4196-Stroemstare-1024.jpg

Söndag den 7 Januari 2018.

Spontanträff med Biofoto vid Naturum i Kristianstad.

Väckarklockan var ställd på 0530. Det var mörkt och kallt ute. Under tiden som frukuosten avåts sjönk kvicksilvret ytterligare. Bilen startade utan problem i 9 minusgrader. Det var samling vid parkeringen och när gryningsljuset började färga himlen i gula färgtoner gick vi ner till bron över Helge å. Utter och kungsfiskare var arterna som vi hoppades få se. Efter en stund visade sig en utter, som sedan fick en kamrat. Så var de två som simmade tillsammans i det kalla helgeåvattnet. Kungsfiskaren exponerade sig vackert i solljuset och det blev många som kunde glädjas åt att ha fångat den färgglada fågeln på bild. Här kommer ett par bilder:

IMG_5086-Naturum-Kristianstad-Utter.jpg

I väntan på den första observationen.

IMG_4183-Kungsfiskare-1024.jpgIMG_4190-Kungsfiskare-1024.jpg

Knipan har varit tyst en månads tid beroende på tekniska problem.

Fredag den 8 december 2017.

Provvandring av första turen 2018 för vandringsgruppen.

Så var det tid att planera för en vintervandring i februari med GBFs vandringsgrupp. Vi hade tänkt oss en tur längs Brönnestadsån via Hammarmölle damm söderut till vår fågelmatning. Där vänder vi och går upp på Äspehöjden innan vi går västerut. Vi får se svallade strandklippor. sådana som vi nu ser i Bohuslän och resterna av en vulkankrater.

Idag var det behagligt väder med halvklar himmel och ett par plusgrader. Vattnet forsade och rann, vilket tvingade oss ut i obanad terräng vid ett par tillfällen. Ån svämmade över sina bräddar. Fåglarna hade fått mat och vi såg mesar samt nötväckor komma fram och hämta frön. Här kommer några bilder som "aptitretare" till turen i februari.

IMG_4947-Hovdala-1024.jpgIMG_4950-Hovdala-1024.jpg

Startpunkten som vanligt vid tornet.                                    Hovdalaån forsar förbi slottet.

IMG_4951-Hovdala-1024-Wendels.jpgIMG_4952-Hovdala-1024.jpg

Wendels nymålat och vackert.                                        Ladan vid kraftverket behöver en strykning.

IMG_4953-Hovdala-1024.jpgIMG_4955-Hovdala-1024-Hammarmoelledamm.jpg

Forsande vatten från Hammarmölle damm.

IMG_4957-Hovdala-1024-Hammarmoelledamm.jpgIMG_4957-Hovdala-1024-Hammarmoelledamm-2.jpg

Hör "Hammarforsens" brus!

IMG_4961-Hovdala-1024-Hammarmoelledamm.jpg

Brönnestadsån fylld över bräddarna. Ser du strömstaren?

IMG_4962-Hovdala-1024.jpgIMG_4965-Hovdala-1024-Aespehoejden.jpg

Öppen ekskog.                                                                    Fika med utsikt.

IMG_4966-Hovdala-1024-Aespehoejden.jpg

Ett översvämmat Hovdalafält.

Tisdag den 5 december 2017.

En resumé av hösten 2016 bara för att friska upp minnet.

IMG_9812-Loenn-800.jpg

Lördag den 1 oktober. Ännu en härlig höstdag. Vi tog en cykeltur och mötte hösten.

IMG_9986-Siriusvaegen-loenn-800.jpg

Fredag den 14 oktober.

Åh, vad vackert!

Denna synen möts jag av varje morgon när jag hämtar tidningen.

IMG_0003-Bjoerk-loev-1150.jpg

Torsdag den 20 oktober.

Björklöv, gyllene som vore de av guld.

Gömdes och glömdes i hög.

....och ni alla guldet blev till mull.


IMG_0054-Vedema-800.jpg

Söndag den 23 oktober.

Vandring i Vedema med GBF. Skönt väder, 5-6 grader i luften.

IMG_0085-Liljekonvalj-1024.jpg

Onsdag den 26 oktober.

Även döden och återbruket i naturen kan vara vackert.

IMG_0049-Karolinerek-1024.jpg

Måndag den 31 oktober. En av de ståtliga "karolinerekarna" vid Åsnen. Lägg märke till de fortfarande gröna träden.

IMG_0165-Slingan-800.jpg

Onsdag den 9 november.

Årets första riktiga snö. Det blir genast ljusare och luften som är strax under 0 grader känns lättare att andas.

IMG_0357-Stubbe-1024-Tollaskog.jpg

Lördag den 3 december.

Konstverk på stubbe. En utflykt till det nya naturreservatet Tollaskogen. Det var kallt denna dag.

IMG_0774-Finjasjoeleden-1024.jpg

Söndag den 11 december.

Årets första "hemlängtan". Vi tog bussen till Finja och gick sedan runt Finjasjön. Det var ett par plusgrader och mycket att titta på i alsumpskogen.

IMG_0436-Svamp-1150.jpg

Onsdag den 14 december.

Promenad vid Hovdala. Många svampar och lavar att titta på.

IMG_0882-Julafton-2016-1024.jpg

Lördag den 24 december.

Malmö vid Ribersborg. Kulingvindar sveper in från Sundet. En ensam golfspelare kämpar i motvind.

IMG_0927-Julafton-2016-1024.jpg

Söndag den 25 december.

Stängt på musrestaurangen denna juldag. Tidningsbunten ligger kvar på trottoaren.

IMG_1371-kopia-Ole-mot-Sibirien.jpg

Sist så minns vi den 2 januari 2009.

20 grader kallt och "hemlängtan" från Vinslöv.

Måndag den 4 december.

Fruset vatten på mossen.

Efter en natt med flera minusgrader var det spännande att ge sig ut  på mossen för att titta på fruset vatten i alla de former. På buskar hängde vattendroppar som var underkylda. Bara man rörde vid dem så frös vattnet till is. Inne i skogen fanns håris på ett par grenar. På öppen mark hade nattens dimma lagt ett tunnt vitt lager av iskristaller på gräs och andra växter. Inne i skogen uppmärksammade vi rottryffelns skålar. Nu har alla sporer försvunnit och kvar av svampen fanns en gul skål. Ett litet bestånd av revlummer fick tillfälligtvis solstrålarna på sig. Annars var det ganska mörkt och kallt i skogen. Ute på mossen stod träden glesare. Här kom ljuset till på ett annat sätt och här hade det varit kallare under natten. På den tunna isen kunde man se kristallerna likt spjut liggande på alla håll. Något som också var vackert var på ställen där vattnet inte frusit. Där kunde man i vissa vinklar se spegelbilden av solbelysta träd. De varma tonerna i solljuset kontrasterade bjärt mot skuggans kalla färgtoner.

IMG_4920-Ljungdalamosse1024-2.jpgIMG_4922-Ljungdalamosse1024-2.jpg

Vita iskristaller på gräs och lingonris

IMG_4924-Ljungdalamosse1024-2.jpgIMG_4945-Ljungdalamosse1024-2.jpg

Rottryffelns skål tömd på sporer.                                                 Revlummer i motljus.

IMG_4926-Ljungdalamosse1024-2.jpgIMG_4929-Ljungdalamosse1024.jpgIMG_4931-Ljungdalamosse1024.jpg

Mossens vatten täckt av nattgammal is.

IMG_4935-Ljungdalamosse1024.jpgIMG_4942-Ljungdalamosse1024.jpgIMG_4944-Ljungdalamosse1024.jpg

De solbelysta träden speglas i torvgravens vatten.

Söndag den 15 oktober.

Mossornas dag i Ubbalt.

Carl-Axel Andersson guidade oss i mossornas värld. Skogen vid Ubbalt har varit skog i mycket lång tid. Här har inte varit några kalhyggen. Det har fått till följd att organismer som exempelvis mossor men även lavar och svampar, som kräver en ganska hög fuktighet, finns här. De klarar inte att överleva på ett kalhygge där solen bränner på sommaren och frosten torkar ut på vintern. Carl-Axel delade frikostigt med sig av sina kunskaper inom bryologin. En del mossor är så stora att man lätt kan artbestämma dem på håll, men ett flertal av dem kräver lupp för att säkert fastställa arten.

Ett par bilder.

IMG_4425-Vittsjoen-1024.jpgIMG_4433-Vittsjoen-1024.jpg

Skogen kring Vittsjösjön har börjat visa höstfärgerna.

IMG_4448-Luppande-1024.jpgIMG_4453-Skuggstjaernmossa-1024.jpg

Gruppen i arbete med lupparna.                                                           Skuggstjärnmossan är en vanlig mossa.

IMG_8534-Elsa-800.jpg

Krushättemossa.

Söndag den 14 oktober.

Efter en tids uppehåll är knipan tillbaka igen. Idag firades naturfotots dag vid Skärralids Nationalpark. Det var Biofoto syd som arrangerade. Arrangemanget besöktes av ca 30 biofotingar samt ett antal andra som tittade på utställningar och bildvisningar.

Vädret var en aning svårbemästrat med 100% luftfuktighet och tidvis regn. Lilla kameran var emellertid med och användes för att ta  några bilder nere i ravinen. Som synes är fukten till besvär vid fotografewrandet.

IMG_2772-Dammen-Skaeralid-1024.jpgIMG_2783-Mossa-Skaeralid-1024.jpg

IMG_2777-Laaga-Skaeralid-1024.jpg

IMG_2780-Laaga-Skaeralid-1024.jpg

Söndag den 3 september.

Winslövs fotoklubb vid Kjugekull.

Man kan knappast säga att dagens fototräff var välbesökt. Det var Jag och Krister Larsson som komm dena helt underbara sensommardag. Man kan undra varför ett sådant arrangemang inte lockar fler klubbmedlemmar. Vi som var där hade emellertid en bra dag. Några bilder från dagens fotograferande:

IMG_3738-Kjugekull-1024.jpgIMG_3744-Kjugekull-1024-Sten.jpg

IMG_3750-Kjugekull-1024-Sten-graes.jpg

Vägval                                                             Sten och åter sten.

IMG_3751-Kjugekull-1024-Aeggsvamp.jpgIMG_8424-Kjugekull-1920-Spaatistel.jpg

IMG_8413-Kjugekull-1024.jpgIMG_8430-Kjugekull-1920-Laanghorning-okaend.jpg

Jätteröksvamp       Hjälp jag faller!                                       Spåtistel         Jag släpper inte taget!

IMG_8417-Kjugekull-1920-Naesselsnaerja.jpgIMG_8435-Kjugekull-1920.jpg

Parasiten nässelsnärga.                                                      Berberisbuskens "kanonröda" bär.

IMG_3760-Kjugekull-1024-Flyttblock.jpgIMG_3782-Kjugekull-1024-Flyttblock.jpg

IMG_3791-Kjugekull-1024-Flyttblock.jpgIMG_3797-Kjugekull-1024-Flyttblock.jpg

Bland jätteblock och klättrare.

IMG_3811-Kjugekull-1024-Flyttblock.jpgIMG_3754-Kjugekull-1024-Ek.jpg

Så avsked till ett stycke spännande natur som man gärna besöker igen.

Måndag den 28 augusti

och tisdag den 29 augusti.

Motionspromenad på morgonen.

IMG_3634-Morgon-paa-slingan-1024.jpg

Kl. 0705 Rester av morgondimma som solen inte kommit åt ännu.

IMG_3635-Morgon-paa-slingan-1024-2.jpg

De första solstrålarna får det kanadensiska gullriset att lysa.

IMG_3636-Morgon-paa-slingan-1024.jpg

Lite längre bort är hundäxingen fullt belyst.

Idag var kameran med på morgonpromenaden. Vi var lite sena för de finaste vyerna, men det kommer fler morgnar med klar himmel. Dagens tur gich längs motionsslingan, vidare ut över "Dryporthygget" och "gula spåret" för att avslutas på motionsslingan. Solen hade redan ätit upp det mesta av morgondimman, men lite fanns kvar. Ute på dryporthygget var all dimma borta, men många spindelnät hade sina daggdroppar kvar.

IMG_3637-Morgon-paa-slingan-Dryport-1024.jpg

"Dryporthygget," Där reser sig skogen av sly högre nästan för varje vecka man kommer ut där. De flesta blommorna har gjort sitt. Kvar står stänglarna med frukter och frön. Hoppas att politiker och tjänstemän fattar kloka beslut angående området. Diskussioner angående den stora arealen har kommit igång. Måtte det inte bli samma typ av felbeslut som en gång gjorde att hygget kom till!

IMG_3638-Morgon-paa-slingan-Dryport-1024-2.jpg

Mjölkörtens frukter har börjat öppna sig. Vid vackert väder kommer fröna att spridas för vinden.

IMG_3641-Morgon-paa-slingan-1024.jpg

Spindelnäten belagda med daggdroppar som ännu inte avdunstat.

IMG_3642-Morgon-paa-slingan-1024.jpg

Kl. 0830 All morgondimma är uppäten. Det invasiva kanadensiska gullriset reser sig över de omgivande växterna.

Tisdag. Det gäller att hygget dokumenteras innan det blir flis av vegetationen

samt asfalt och grus över planade ytor.

IMG_3665-Dryport-1024-Raadjur.jpg

IMG_3663-Dryport-1024.jpgIMG_3677-Dryport-1024.jpg

IMG_3680-Dryport-1024.jpg

IMG_3699-Dryport-1024-Mjoelke.jpgIMG_3699-Dryport-1024-Mjoelke-2.jpg

Torsdag den 17 augusti - måndag den 21 augusti.

Cykelsemester på Själland.

5 dagar och drygt 40 mil.

Här kommer ett par glimtar från vår cykeltur runtom på Själland. Det var uppehåll när vi cyklade. Regnade gjorde det på nätterna. Vi tog oss fram på cykelleder, som ibland var gjorda mest för mountainbikes, samt vägar, helst små, eller sådana med cykelbana. För det mesta var det motvind. Boendet var bed and breakfast eller campingstuga.

Här kommer några intryck:

IMG_3511-Fredensborg-1024.jpgIMG_3512-Cykelsemester-Fredensborg-1024.jpg

Fredensborgs slott med sitt fina orangeri. Hovdalas orangeri är väl ändå vackrare.

IMG_3521-Cykelsemester-Sjaelland-1024.jpg

Här böljade sig sädesfälten för vinden en vecka tidigare.

IMG_3538-Cykelsemester-Sjaelland-1024.jpg

Gladiolus till självplockning ser man inte i Sverige.

IMG_3545-Cykelsemester-Sjaelland-1024.jpgIMG_3542-Cykelsemester-Sjaelland-1024.jpg

Vårt lyxigaste B&B Öbjerggaard. Två katter bland alla hermelinerna.

IMG_3546-Cykelsemester-Sjaelland-1024.jpg

En kaffepaus i lä och mycket sol.

IMG_3557-Cykelsemester-Sjaelland-1024.jpgIMG_3559-Cykelsemester-Sjaelland-1024.jpg

I Bedsted hade campingen ett helt växthus på ca 20 x 50 m golvyta för gästerna att äta i.

Eva hade svårt att välja pålägg.

Svaneke mörk guld blev färdens godaste öl.

IMG_8385-Munkhaetta-Cykelsemester-Sjaelland-1024.jpgIMG_8395.JPG

Munkhättan stod naken utan blad medan lundkovallen den "svenske soldaten" vaktade Natt och dag i skogsbrynet.

Sista dagen passerades Köpenhamn och vi konstaterade att det byggts många och höga hotell i "byen".

Frokostbrickan den så efterlängtade smakade precis som den skulle.

Sedan kunde vi faktiskt en aning trötta trampa de sista fyra milen upp till Helsingör.

Ta färjan över Sundet och tåget hem till Hässleholm.

Söndag den 14 augusti.

IMG_2571-Kantareller-1024.jpgDet blev ett besök i gamla träningsmarker när barnen kom på besök. Numera gäller det inte att springa så snabbt som möjligt med karta och kompass. Lördagens kartfordral blev fyllt och söndagens plastpåse likaså. Det blev extra festligt hemma båda dagarna. tänk vad gott stekjärnet kommer att lukta de kommande dagarna.Var finns då de goda svampmarkerna? Jo, lördagen besöktes Hässleholmsgården och på söndagen sprangs det på Göingeåsen.

Fredag den 11 augusti.

Lite lek med filter i Photoshop.

IMG_3451-Hampflockel-neon-2.jpg

Hampflockel i regnväder på Lille mosse.

IMG_3463-Missne-1150-2.jpgIMG_3465-Roeksvamp-1024-Colored-pencil-2.jpg

Blommande missne två versioner

IMG_3463-Missne-1150-3-Dry-brusch.jpg

Röksvamp vid väg 21.

Tisdag den 1 augusti.

Jag har cyklat ner till Åhus för att titta på en mindre känd invasiv växtart. Växten kommer från Sydafrika och den heter kotula. Det är en liten korgblommig växt med vad det verkar stor förmåga att sprida sig. Jag hittade en tuva med blommande individer på stigen ut till fågeltornet vid Äspet. Sedan visade det sig att den fanns i stort antal på strandängen.Ser man bara växten på bilden så tror man kanske att växten är större än den är i verkligheten. 5-6 cm är höjden på de  blommande stjälkarna!

IMG_3395-Kotula-1024.jpg

Efter att ha tittat på kotulan så gick jag en liten tur i vattenbrynet. Här på gränsen mellan vatten och land finner man ofta ett eller annat som spolats upp. Så var det även idag. En mycket lätt bris gjorde att några små vågor sköljde upp i sanden. Lite ålgräs,blåmusslor och tång låg där och bildade, som jag såg det, som små isolerade konstverk - naturens egna konstverk. Här följer några exempel, som egentligen skall ses i större format:

IMG_3385-Minimalistisk-konst-1024.jpgIMG_3387-Minimalistisk-strandkonst-1024.jpgIMG_3388-Minimalistisk-strandkonst-1024.jpg

IMG_3389-Minimalistisk-strandkonst-1024.jpgIMG_3394-Minimalistisk-strandkonst-1024.jpgIMG_3390-Minimalistisk-strandkonst-1024.jpg

Här blir det lite smått och gott från den senaste veckan.

Dryporthygget besöktes för årets hallonplockning.

IMG_8270-Mindre-taatelsmygare-1024.jpgIMG_8272-klockljung-1024-2.jpgIMG_8271Klockljung-1024.jpg

IMG_8284-Besksoeta-1024.jpg

IMG_8278-Blomkrabbspindel-1150.jpg

IMG_8286-Hallon-dryport.jpgIMG_8287-Hallon-1024.jpg

Bilderna visar från vänster den mindre tåtelsmygaren (en för tillfället mycket vanlig fjäril).

Mittbilderna visar överst och även till höger klockljung en mycket vacker blomma.

Sedan kommer besksötans blommor. Det syns på blomman att det är en potatisväxt och alltså med giftig som potatisens gröna delar.

Därunder syns en vackert gul blomkrabbspindel som av någon anledning trivdes på min ryggsäck.

Nederst har vi målet för mitt besök. Skogshallonen är mogna nu, men de är ovanligt små i år. Det finns dock plantor som har större frukter och hittar man ett par sådana så kan man få ihop till några burkar marmelad med en arom som inte kan beskrivas (av mig). Den skall upplevas!

IMG_3305-Svarta-lamm.jpgIMG_3310-Faeltlunch-de-luxe.jpgIMG_3314-Aakertistel.jpg

En tur till Hovdala för att se hur det står till med den hotade dvärgjohannesörten. Sökandet gav tyvärr inget resultat. Jag återsåg platsen där de vita lammen vilade. Idag var där bara svarta får. Lunchen var emellertid av det lyxigare slaget. Både skinka och ost i brödet.

En rödlistad art hittades, nämligen den lilla  dvärgsradellan. Se bild nedan.

IMG_3298-Dvaergseradella-1024.jpgIMG_3297-Dvaergseradella-1024.jpg

IMG_3330-Finjasjoevatten-1024.jpg

Det är vattenblomning i Finjasjön och det är utlyst badförbud. Min nyfikenhet var stor, så det blev ett besök vid Tormestorps båthamn för att håva in ett prov. Jag har visserligen tekniska problem med kameran så jag får nöja mig med bilder av sämre kvalitet.

IMG_3337-Cyanobakterier-170724.jpg

IMG_3333-170724-Cyanobakterier.jpgIMG_3336-170724-Cyanobakterier.jpg

Så här blir det om preparatet torkar ut. Kan vara dekorativt!?!

"Disktrasorna" är cyanobakterien Aphanizomenon som nu helt dominerar provet.

Spiralerna/ringarna är cyanobakterien Anabaena som dominerade i juniprovet.

Utöver dessa förekom en del av cyanobakterien Microcystis som brukar komma senare på sommaren.

IMG_3341-Moerdarsniglar-1024-3.jpg

Har jag blivit vittne till ett mord? De spanska skogssniglarna kalas ju mördarsniglar, men gör de skäl för namnet? Platsen är motionsslingan Ljungdala- Stoby i Hässleholm. Efter ett regn kommer hundratals sniglar ut på slingan och det är omöjligt för en löpare att parera så att alla sniglar undgår skador. Här är en som fallit offer för en löparsko och denna blir uppäten av i detta fallet två artfränder. Men ett mord har inte skett!

Alla tecken tyder på att hösten är i antågande.

IMG_3342-Apelsinsopp-1024.jpgIMG_3344-Flugsvamp-1024.jpg

En inventeringsdag ägnades åt vägkanten utefter riksväg 117. Det är inte fysiskt tröttande att gå 5 km, men man blir ordentligt trött i huvudet efteråt. Åtskilliga svampar hade kommit upp här i form av en vacker apelsinsopp och en  jätte stor rodnande (?) flugsvamp.

Nedan ser du ormbunken örnbräken som inte riktigt bestämt sig när hösten skall infalla. En del av bladet har fått en begynnande höstfärg. Nu är den vackert gul, senare brun. Den andra delen av bladet räknar med flera soliga dagar i behaglig temperatur. Forosyntesen kan fortsätta ett tag till.

IMG_3354-Oernbraeken-1024.jpgIMG_3355-Oernbraeken-1024.jpg

Några nya växter? Ja, lin, daggros, stubbtåg, duvvicker och nässelklocka.

Efter en dag vid riksvägen var det skönt att ta en tur till Åraslövs mosse.

Vilken skillnad och vilken skön vila för sinnena. I skogen var det denna kväll i stort sett helt fritt från trafikljud. Vindarna måste ha varit vänliga mot oss. Syftet med besöket var att se efter hur många slåtterblommor som finns i kärret. Efter de senaste dagarnas regn så var det i stort sett lika blött som efter höstregnen. Det var som vanligt såhär års blommande flockblommiga växter som kärrsilja och strätta. Slåtterblommorna lyste vita och i sådant antal att vi kunde avbryta räknandet vid 400 blommande stänglar.

Vägen tillbaka mot parkeringen följde vi stigen norr om kärret. Skogsknipproten räknades in till 67 stänglar längs stigen. Plantorna var i allmänhet små och blommorna såg ut att vara angripna av någon parasit. En av torvgravarna hyser den lilla dvärgigelknoppen och den var i blom för tillfället.

IMG_8325-Dvaergigelknopp-1024.jpgIMG_8303-Skogsknipprot-1024.jpg

IMG_8310-Skogsknipprot-1024.jpgIMG_8308-Skogsknipprot-1024-2.jpg

Torsdag den 20 juli.

Floragruppen besöker fälten SV Mölleröds kungsgård.

I kväll var det fälten vid Mölleröds kungsgård som besöktes. Det är ju sandiga marker, så vegetationen blir ju därefter,...mycket intressant. Carl Axel Andersson och Pål Axel Olsson guidade.

Där var många små växter och även en del större. Några fastnade på minneskortet.

IMG_3273-Floragruppen-Aakerknavel-1024.jpgIMG_3278-Roedtoppa-1024.jpgIMG_3281-Gulsporre-bagge-1024.jpg

  Carl Axel visar åkerknavel och berättar om systerarten tuvknavel.                        Rödtoppa och Gulsporre.

IMG_3274-Duvvicker-1024.jpgIMG_3283-Jordkloever-1920.jpgIMG_3285-Tuvknavel-1024.jpg

  Här kommer tre med små blommor tv. duvvicker med tvåfröiga baljor. Jordklöver med veckat segel och tuvknaveln.

IMG_3289-Maaragallmygga-Geocrypta-galii.JPG

Det var inte bara botanik vi sysslade med denna kväll. Bilden ovan visar en Gallbildning på stormåra. Det är måragallmyggan som framkallat denna gallbildning. Skalbaggen grön sandjägare visade sig på en öppen sandyta. Ytterligare några intressanta växter här på sandytorna var det lilla gräset vårtåtel och så den rödlistade ärtväxten dvärgseradella.

Kvällen avslutads med fika vid Carl Axels baklucka.

Onsdag den 19 juli.

Insektsgruppen besökte Vinslövs blomsteräng.

Det var ca 20 personer som samlades kring Pål Axel Olsson när han hälsade välkommen till denna första träff vid blomsterängen. Vi fick veta att tanken är att var 14:e dag samlas för att se vad som finns vid denna tidpunkt. Vad gäller växtligheten så har många av blommorna gjort sitt för i år, men det kommer fortfarande nya arter som blommar senare på sommaren. Kanske kommer andra växter med en extra blomning framåt sensommaren eller hösten. Kameran var som vanligt med, men mitt klena objektiv är inte lämpat för småkrypsfotografering i grupp. Här kommer några bilder ändå.

IMG_8185-Aengsblommor-1024-2.jpg

Ängsblommor här i form av monke, johannesört och trift. Precis som det skall se ut på en blomsteräng.

IMG_8175-Vaeddklint-1024.jpgIMG_8177-Trift-1024.jpgIMG_8179-Vitflaeckig-guldvinge-1024-3.jpg

Väddklinten en ståtlig ängsblomma som insekterna gillar. Backtrift som hör till sandmarkerna.  Den vackra fjärilen vitfläckig guldvinge.

IMG_8180-Puktoerne-1024.jpgIMG_8198-Braennaessla-hane-1024.jpgIMG_8210-Aakervinda-1024-2.jpg

    Puktörne den vackra, men ack så stickig.            Det är inte många som sett nässlans blomma.  Åkervindan med fukt i blomman.

IMG_8233-Faeltvaedd-1024.jpgIMG_8245-Kaaltistel-1024.jpg

               Fältvädden är en växt som insekterna tycker om.        Kåltisteln växer lite mer fuktigt ner mot ån.

IMG_8247-Vattenblaeddra-1024.jpg

Allra fuktigast växer den här växten med gula blommor. Det är den insektsfångande vattenbläddran (sydbläddra). Om du tittar noga på bilden så ser du dillika blad i vattnet. På bladen sitter knutor och med knutorna fångar växten små vattenorganismer.

Växter här och där.

IMG_3159-Vaeddklint-1024.jpgIMG_3180-Gulmaara-1024.jpg

Gulmåra, Stånds, Monke, Sandvita, Stor ängssyra, Åkervädd, Harkål, Vitknavel, Bergsyra, (Liten) blåklocka, Getväppling, Backnejlika, Blåeld,, Oxtunga, Ängshaverrot, Grässtjärnblomma, Styvmorsviol, Kanadensiskt gullris, Kanadabinka, Väddklint, Hedblomster, Fyrkantig johannesört, Skogsklöver, Puktörne, Fältmalört, Mörkt kungsljus, Gråfibbla, Nattljus, Tjärblomster, Gullris, Gråbo, Gul fetknopp, Trådklöver, Gråbinka och Femfingerört.

Detta är en lista på växter som jag fick se vid ett besök på Vinslövs blomsteräng (nr 14 i "52 pärlor") för några dagar sedan. Listan kan säkert göras längre, men detta var vad som uppmärksammades av mig. Ängen blommar än och nya arter kommer till. Bilderna visar sådana arter man kan få se på ängen.

IMG_3187-Sandvita-1024.jpgIMG_3188-Getvaeppling-1024.jpgIMG_2827-Graesstjaernblomma-1024-3.jpgIMG_3169-Trift-1024.jpg

Varför hugger vägverket och kommuner alla vägkanter?

Frågan ställer jag mig varje år. Jag kan inte förstå varför man skall slå under och före blomningstid för de flesta ängsblommor. Insekter som besöker vägkantens blommor är även viktiga pollinerare av nyttoväxter. Jag kan förstå att man hugger för att få bort buskar, men det behöver ju inte göras varje år. Om man slår för att där är för mycket och för högt gräs och låter höet sedan ligga och förmultna utan att samla in höet, så göder det nästa års gräsväxt.

Varför slår man på torra ställen där det knappt är några störande växter i kantzonen?

Jag vill inte gnälla mer utan lägga fram en mera positiv sida.

Bockrot, Småsporre, Klibbkorsört, Backvial, Kråkvicker, Vitväppling, Gråbinka, Kungsljus, Gullusern, Humlelusern, Mellanlusern, Smällglim, Baldersbrå, Gråbo, Vitblära, Oxtunga, Rågvallmo, Duvvicker, Palsternacka, Harkål, Åkerviol, Pipdån, Revormstörel, Fårtunga, Åkerförgätmigej, Svinmålla, Såpnejlika, Kirskål, Dunöret, Björnbär, Gatkamomill och Krustistel.

Denna uppräkningen visar vilka blommor som kan växa i en inte alltför störd vägkant i vinslövstrakten.

IMG_3152-Vitblaera-1024.jpgIMG_3074-Raevninge-Kraakvicker-3.jpg

IMG_0606-Mindre-guldvinge-1024-2.jpgIMG_3162-Aengsmetallvinge-1024.jpg

Väddklinten är en växt som attraherar många insekter. På blomman sitter en blomfluga och på knoppen Ängsmetallfly.

Ängen och väkantens blommor är delvis desamma. Ändrade jordbruksmetoder har gjort att ängar slås vid helt andra tider nu jämfört med förr. Det har betytt att många av ängens blommor har flyttat ut i vägkanterna. Ängsblommorna är värdar för många pollinerande insekter. Dessa insekter skall också hjälpa till med pollineringen av en del grödor.

Återigen.

Hur går tankarna på vägverket

Finns där en biolog som kan reda ut tankarna för mig och många andra?

Trädgårdens pioner har inte varit på bra humör i år.

IMG_2490-Pion-1920.jpg

Vi tycker att de visa tydliga tecken på leda. Hoppas att de blir gladare nästa år.

IMG_2493-Pion-1920.jpg

Se. Denna ser inte gladare ut än de övriga två!

Onsdag den 5 juli.

Sommaren är kort. Det mesta regnar bort... men inte på Rävninge blomsteräng.

Ett besök i den fina blomsterängen med blommor av alla slag. Jag lägger ut bild på några av växterna som blev fotograferade vid dagens besök.

IMG_3039-Betesmark-1920.jpg

IMG_3042-Raevninge-Flockfibbla-1920.jpgIMG_3052-Raevninge-Nysoert-1920.jpg

   Flockfibblan har nyss börjat blomma. Lägg märke till holkfjällen.       Nysörtens blomma är en större variant av röllekans.

IMG_3061-Raevninge-Brudbroed-1920.jpgIMG_3082-Raevninge-Brudbroed-1920.jpg

 Borsttisteln är en tistel som saknar piggar. Den har en vacker blomma.

IMG_3063-Raevninge-Skogskloever-1920.jpgIMG_3071-Raevninge-Johannesoert-1920.jpgIMG_3075-Raevninge-krusfroe-1920.jpgIMG_3092-Raevninge-Mjoelke-1920.jpg

    Kvartetten här är skogsklöver den "vackra klövern", fyrkantig Johannesört, krusfrö en ganska okänd flockblommig växt och sist mjölke som är desto mera känd.

IMG_3072-Raevninge-Kaeringtand-1920.jpgIMG_3074-Raevninge-Kraakvicker.jpg

    Kärringtand med extra färg.                                                           Kråkvicker.

IMG_3080-Raevninge-Slaattergubbe-1920.jpgIMG_3091-Raevninge-Gulmaara-1920.jpg

    De flesta slåttergubbarna har gjort sitt för i år - med något undantag.     Nu sprider gulmåran sin väldoft..

IMG_3067-Raevninge-Blaavinge-1920.jpg

Sist ett älskande par blåvingar.

Nu tar snart de betande mularna över så att vi även nästa år skall kunna få njuta av ängens blomsterprakt.

Måndag och tisdag den 3 - 4 juli.

Floraväktarinventering av slåttergubbe.

Vi tittade på några lokaler i Örkeneds församling. Resultatet vi hade att redovisa var lika nedslående som i Hässleholm. Det var dock väldigt trevligt att komma ut i trakter där man inte hade satt några som helst fotspår tidigare. Att se markerna och att träffa de som bebor gårdarna långt från landsvägen. Trevliga och vänliga människor. Dock är det så att antalet betesdjur minskar och därmed försvinner möjligheten för de växter som är beroende av betande djur att åtminsonne på sikt att överleva. Vägkanter där inte konkurrensen är för stor blir tillfälliga refuger för sådana växter. De flesta av de lokaler vi besökte var noterade på 1990-talet och på flera av ställena hade betet upphört och istället fanns obetad skog. När hållningen av mjölkkor upphör så blir det kanske bete av kalvar något eller några år, men sedan upphör betet helt. Men sammantaget hade vi två trevliga dagar i snapphaneskogarna..

IMG_3012-Slaattergubbe-1920.jpg

Här på ängen påträffades ett stort antal kloner av Slåttergubbe. Det fina var att de var inte överblommade.

IMG_3011-Slaattergubbe-1920.jpgIMG_3017-Slaattergubbe-1920-2.jpg

IMG_3022-Slaattergubbe-1920.jpgIMG_3024-Slaattergubbe-1920.jpg

Räkning av antal blommande stänglar (70 st.) i en vägkant.

IMG_3026-Lunch-1920.jpgIMG_3033-Betesmark-1920.jpg

    Fältlunch.                                                                      Betesmark.

Söndag den 18 juni.

Orkidéräkning på Åraslövs mosse.

IMG_8534-Elsa-800.jpg

IMG_2973-Flaecknycklar-1024.jpgIMG_2975-Flaecknycklar-1024.jpgIMG_2977-Flaecknycklar-1024.jpgIMG_2979-Flaecknycklar-1024.jpg

 Det var ett utmärkt väder för att gå på mossen (kärret). Mulet, frisk vind och lagom varmt. I år räknar vi en till två veckor senare än vi gjort de senaste åren. För fjorton dagar sedan var det för tidigt att räkna, så därför detta senare datum. Arterna vi räknar var på nedgång. Flugblomstren var i allmänhet överblommade. Vaxnycklarna var till en viss del uppätna. betydligt mer än jag räknat med.Fläcknycklarna visade sig i full blom. Några exempel på variation i både färg och form visar jag i bild. Sedan var det mycket annat som blommade. Vitpyrolan stod vackert utslagen på några ställen. Kärrtistlarna var många och i sitt bästa flor. Vi tittade lite på kärrets starrar. En av mina favoritstarrar är den vackra stjärnstarren den är talrik längs spången. En som är vacker och dessutom mindre vanlig är loppstarren.

Nu till resultatet av vår räkning:

Vaxnycklar   1172    853    1302

Ängsnycklar   313    292     499

Flugblomster   88      91     139

Som synes är det en variation mellan åren. Det kan bero på årsmånen. Mängden vatten i kärret, vårtemperaturen, bete av djuren på kärret. Där finns vildsvin,älg,dovhjort och rådjur.

Bilderna visar variationen hos fläcknycklarna.

IMG_8067-Flaecknycklar-1024.jpgIMG_8072-Flaecknycklar-1024.jpgIMG_8073-Flaecknycklar-1024.jpgIMG_8075-Flaecknycklar-1024.jpg

IMG_8088-Flaecknycklar-1024-vit.jpgIMG_2980-Sotnaetfjaeril-1024.jpgIMG_2980-Sotnaetfjaeril-1024-2.jpg

Sist kommer två bonusbilder. Den första visar den fantastiskt vackra kärrtistelns blomma. Den andra visar sotnätfjärilen som för tillfället flyger över kärret.

Fredag den 9 juni.

I fint sommarväder cyklade vi till Finja för att titta på Hårginst, en ganska sällsynt växt som har ett par lokaler i trakten. Det aktuella beståndet verkar välmående, så den största faran för växten här är om markförhållandena ändras. Hårginsten skall ses på nära håll. Då är den vacker. På långt håll missar man detaljerna hos blomman.

IMG_2839-Haarginst-1024.jpgIMG_2841-Haarginst-1024-2.jpg

IMG_2837-Haarginst-1024.jpgIMG_2842-Haarginst-1024.jpg

Den trevliga cykelturen fortsatte via Finjasjöns strand till Hovdala och broderiutställningen i orangeriet. Därefter dryga milen hem så blev sträckan drygt 30 km. Kan man då inte tänka sig något bättre än en god middag.

IMG_2851-Bjoerktrast-unge-1024.jpgIMG_2853-Bjoerktrast-unge-1024.jpg

När vi kom hem låg den här stackaren på altanen. De lille björktrastungen såg utmattad ut. Jag placerade honom i skuggan på gräsmattan och vips så fick den kraft att flaxa iväg.

Den utsökta middagen "Kleftiko à la Suède".

IMG_2854-Klefitiko-1024.JPG

Torsdag den 8 juni.

Floragruppen på utflykt till Aleholm.

Kvällen ägnades åt att se efter vilka växter som kunde finnas längs vägarna i området. Det visade sig vara en hel del. Inga sällsyntheter, men väl en och annan skönhet.

IMG_2822-Aakerfoergaetmigej-1024.jpgIMG_2827-Graesstjaernblomma-1024.jpg

                     Åkerförgätmigej.                                                     Grässtjärnblomma.

IMG_2832-Skogsbryn-1024.jpg

                                                                  Kvällsljuset blev väldigt vackert.

Tisdag den 6 juni.

Planktonhåvning i Finjasjön.

0806-04red.jpg0806-07-red.jpg

                      Fragilaria(fiskbenet) och Ceratium(Eifeltornet)              Anabaena(spiralen) och ev Microsystis(klumparna)

0806-10-red.jpg0806-15-red.jpg

                        Pediastrum(igelkotten)                                                Allt möjligt i en blandning.

0806-19-red.jpg0806-24-red.jpg

                       Början till massförökning? Anabaena                Keratella- djuret med de fyra hornen.

När jag fyllde min provburk så tänkte jag att nu är sommarens algblomning här, men när jag sedan kom hem och lade en droppe i mikroskopet så visade det sig att det var falskt larm. Se bild 4 ovan. Den är ganska representativ för provet som helhet. Där finns en hel del av cyanobakterien Anabaena, Microsystis och Aphanizomenon (de två senare saknas på bilderna). Det är värme och får man hoppas närsalter som saknas för en massförökning  och det vi kallar algblomning. Det blir lika spännande som vanligt att ta nästa månads planktonprov.

Som ni kanske ser så har jag ett tekniskt problem. Mikroskopets belysning lämnar en rosa fläck mitt i bilden. Jag har gjort ett par av bilderna svartvita för att kunna ta bort fläcken.

Tisdag den 6 juni.

IMG_2818-Traedgaardsborre-1024.jpg

Trädgårdsborrarna har bestämt att vår trädgård är en utmärkt samlingspunkt. De svärmar vid vackert väder d.v.s. solsken. Alltid samma vecka. Vi har provat olika metoder för att bekämpa dem. Årets metod att plocka dem i buskarna och på gräsmattan verkar vara lovande. Vi får i alla fall tag i många baggar.

Lördag den 3 juni.

IMG_7984-Jungfrukam-1024.jpg

Idag var det min tur att klippa gräset på allmänningen. Denna gräsmatta klipps en gång i veckan. Det är i stort sett den enda skötsel den får, men den trivs och växer snällt om den får regn.

Det finns en del ogräs i en sådan matta och det är trevligt att se vad det är som växer där. Idag föll min blick på något som såg annorlunda ut och när jag kommit ner på huk kunde jag konstatera att det var jungfrukam som etablerat sig på en ca kvarts kvadratmeters yta.

Såhär kunde det se ut den 14 maj när maskrosorna blommade för fullt..

IMG_3340-Maskros-2.jpg

Lördag den 20 maj.

Besök i inventeringsrutan vid Vankiva.

Vårt första besök i rutan i mars månad resulterade inte i några nya fynd, vilket inte heller var väntat. Under dagens besök riktade vi in oss på fuktiga områden öster om järnvägen. Där var förutom en del fattigkärr kullar med morängrund. En betesmark med surdrag gav en del att titta på och kommer att återbesökas senare i sommar. Det blev sammanlagt sex nya arter i listan.

IMG_7689-Tall-1024.jpgIMG_7694-Rosling-1024.jpg

De små tallplantorna som stod under "bar himmel" var svårt brända av frosten misstänker jag.

Roslingen blommade och det har den nog gjort ett tag för blommorna var mycket bleka

IMG_7705-Kaettfraeken-1024.jpgIMG_7719-Vaarveronika-1024.jpg

Kärrfräken växte i betesmarkens surdrag.

Den lilla vårveronikan blommade med en klart blå blomma.

Lägg märke till alla gula prickar på växterna. Det är tallen som blommar. Vilket slöseri kan man tycka, att släppa ifrån sig sådana mängder pollen "till ingen nytta".

Fredag den 19 maj.

Holmaskogen sydväst om Berg i Småland.

IMG_2302-Holma-1024.jpgFrån byn Holma ligger i öster en sluttning med kalkhaltig grund och ett rörligt grundvatten. Där har bildats en god grund för en rik växtlighet. Fuktighetsförhållandena gör att ask ingår som en betydande del i trädskiktet. Detta gör att det kommer in mycket ljus till undervegetationen. Under vår promenad i skogen såg vi många växter som troligtvis är mindre vanliga i landskapet. När vi gick in mot skogen möttes vi av midsommarblomster, smörboll och rödblära och genast infann sig för oss lite av en norrlandsstämning med dessa blommor som är vanliga längre norrut. Inne i skogen längs stigarna sågs bland annat tibast, trolldruva, gullviva, vårärt, blåsippa och vårärt.

IMG_7658-Traejon-Holma-1024.jpgFlertalet av vårens sångfåglar stämde in i en ljudlig konsert. Vid denna tiden flyger en hel del fjärilar och en av de vackrare som vi såg var sorgmanteln. Dessutom hade aurorafjärilarna bråda tider med alla sina partnerval.

Här kommer ett axplock ur dagens bildskörd.

IMG_7655-Kaerrfraeken-Holma-1024.jpgIMG_7666-Ormbaer-Holma-1024.jpg

IMG_7679-Vaaraert-1024.jpgIMG_7675-Aurora-fjaeril-1024.jpg

Söndag den 14 maj.

Jag ser att det är en hel månad sedan jag skrev något här på sidan. Det har varit en händelserik månad där kretaresan tog halva tiden. Här hemma får väl vintern betraktas vara över för denna säsongen. Skidorna blev i alla fall avvallade och inhängda och rullskidorna kommer att få en mera framträdande plats. Våren har åter fått fart efter en period med svalare väder. Det var bra att inte vinterjackan hängdes undan direkt efter påsk.

De senaste dagarna har jag varit ute i onsdags (det var kallt trots vinterkläder) och så igår lördag (en tur till ja, vart? Bilden ger en ledtråd. Samt till stäppen vid Lommarp. I soligt väder och lagom temperatur.)

IMG_2240-Kjugekull-1024.jpg

Ungdomar från när och fjärran samlas för att klättra på de stora flyttblocken.

Det är en extra njutning att se naturen när den är som nu. Det friska gräset som inte hunnit växa sig för högt, björkarnas och bokarnas ljusgröna bladverk till detta alla blommorna på marken, vitsipporna i skogen och maskrosorna på ängen. Det är inte varje år som vitsipporna blommar så länge som i år. Det beror på kylan, framför allt nattkylan, som har hållit tillbaka växtligheten. Nu ser vi fram mot en extra blomrik senvår i år. det bäddade sommaren -16 för. Björkarna släpper sitt pollen nu. Det ser man på möbler som står ute. De är gula av pollen.

Nu när häggen börjat blomma då är den bästa tiden enligt fler än skomakaren. Så vill jag visa några av de bilder som jag tog vid Kjuge kull. De flesta hade kanske kommit fram till detta när de såg bilden med de madrassbärande ungdomarna. Göktytan hälsade oss välkomna vid parkeringen.

IMG_2266-Kjugekull-1024-Blaasippa.jpg

Detta lär väl vara årets sista blåsippsbild. En del av blommorna står kvar, men de är bleka och har mist mycket av sin skönhet. Årets blad står emellertid friska och fräscht ljusgröna nu på våren.

IMG_2247-Kjugekull-1024-Backsippa.jpgIMG_7638-Kjugekull-1024-Backsippa.jpgIMG_2250-Kjugekull-1024-Backsippa.jpg

Backsipporna håller på att skicka upp nya blommor fortfarande. På en och samma planta kan man se knoppar, nyutslagna blommor, fullt utslagna blommor, vissnande blommor och stänglar med frukter. Jag tänker mig framåt mot när alla blommor är utblommade och stänglarnas och frukternas behåring glänser i motljuset. Det är vackert!

IMG_2242-Kjugekull-1024-Gullviva.jpg

Gullvivorna är många här vid Kjuge kull. Det är så att jag minns min barndoms Krokstorp. Då växte gullvivorna inte strödda utan de var på vissa ställen en stor gul "matta". Man kunde plocka en stor bukett till mor utan att det märktes. Det går inte nu för tiden dels för att det skulle genast synas om man plockar en stor bukett och så är gullvivan ju fridlyst av den anledningen att den blivit mindre vanlig.

IMG_2254-Kjugekull-1024-Luddfingeroert-2.jpg

Bland de lite mindre växterna hör fingerörterna. Här är en luddfingerört. Det är en ganska sällsynt art som har en mycket begränsad utbredning på sandjordarna i östra Skåne. Den har fått det latinska namnet Potentilla heptaphylla. Det är en flerårig växt med 7-fingrade basala blad.

IMG_7632-Kjugekull-1024-Vaarfoergaetmigej.jpg

Den här lilla ljusblå blomman är en förgätmigej. Den tillhör familjen strävhåriga växter. Det syns tydligt på bilden. Jag är inte riktigt säker på vad det är för en art det finns två som är väldigt lika varandra i detta tidiga stadium, men jag gissar på att det är backförgätmigej med tanke på hur håren på foderbladen står rätt ut.

IMG_2268-Kjugekull-1024-St-Per.jpg

När jag var liten fick jag lära mig att den vackra blomman hette "herrens händer", och att det syftade på växtens rötter. Nu vet jag att där hade mor fel. Herrens händer måste syfte på orkidéerna i släktet Dactylorhiza som har fingrade rotknölar. Skönheten på bilden heter Sankt Pers nycklar och den är, liksom alla andra orkidéer, fridlyst. Detta är en orkidé som minskat mycket i ladskapet, men längs Ivösjöns strand växer den fortfarande rikligt.

IMG_7635-Kjugekull-1024-Mandelblom.jpgIMG_7640-Kjugekull-1024-Vaararv-2.jpg

Här är två vita blommor. Till vänster den 20-30 cm höga mandelblomman och till höger 1 cm hög vårarv. Den sträcker lite på sig när den växer till, men den blir sällan decimeterhög.

Mandelblomman är besjungen i Evert Taubes Sjösalavals tillsammans med bland annat kattfot och blå viol.

Det kommer nog dröja innan vårarven blir besjungen.

IMG_2280-Kjugekull-1024-Bok-blom.jpg

Jag tittade på en stor bok. Där låg en matta av knoppfjäll på marken och så låg där en och annan blomma, men det gjorde nog inte mycket att några blommor ramlat av för trädet var helt fullt av blommor. Under grenen hänger hanblommor med ståndare och är det inte så att där sitter en blyg honblomma bland knoppfjällen över grenen.

Stäppen vid Lommarp.

Inne i hjorthägnet finns ytterligare en inhägnad. Det är en del av stäppen. Det är sandigt och torrt. Så torrt att träd har svårt att växa där. En sådan trädlös naturtyp kallas stäpp. Sanden här är kalkhaltig och det gör att den kan hysa en del sällsynta växter. Här finns förutom backsippa även något exemplar av fältsippa (ovanligt  på  inlandslokaler). Sandnejlikan kommer snart att visa sina vita blommor. Här kommer några bilder från lördagens besök.

IMG_2282-Staeppen-Lommarp-1024-Smaafingeroert.jpgIMG_2284-Staeppen-Lommarp-1024-Graadaadra.jpgIMG_2294-Staeppen-Lommarp-1024-Grusbraecka.jpg

IMG_2283-Staeppen-Lommarp-1024-Skatnaeva.jpg

I slänten ner mot ån lyste det gult av den lilla småfingerörten. Den brukar trivas i den soluppvärmda sluttningen.

En annan som växer i sluttningen är grådådran en 10-20 cm hög tunn växt. Även den med gula blommor. Den är så anonym så man lägger inte märke till den (längst till höger).

Den rosa blomman till vänster är en skatnäva. Den har en otroligt stor blomma till de små bladen.

Växten med de små vita blommorna är en grusbräcka den kan i den torra miljön blomma trots en dvägväxts storlek (se nedan).

IMG_2288-Staeppen-Lommarp-1024-Grusviva.jpgIMG_2292-Staeppen-Lommarp-1024-Graadaadra.jpgIMG_7652-Staeppen-Lommarp-1024-Grusbraecka.jpg

Till vänster står ett prydligt exemplar av grusvivan. Den trivs väl i den varma kalkhaltiga sanden.

Ovan ser du grådådrans blommor på lite närmre håll.

På tal om smått. Till höger ser du den överblommade grusbräckan vid hustruns pekfingernagel.

Det är ju ett hjorthägn som besöks och när man går in på "annans mark" så skall man göra det med lite försiktighet och respekt. Kommer man på djuren utan att de uppmärksammar din närvaro så kan de bli stressade. Djuren i hägnet är kronhjort. Hornen på en vuxen kronhjort kräver en hel del muskelstyrka för att bäras med den värdighet som de i stort sett alltid gör.

IMG_2297-Staeppen-Lommarp-1024-Hjorthorn.jpg

Onsdag den 10 maj.

GBF- utflykt i Galgbacken med fåglar som dagens spaningsobjekt.

IMG_2199-Graesand-1024.jpg

Trots kylan så var de flesta av vårens sångfåglar igång även om intensiteten var lägre än en skön vårmorgon.

IMG_2204-Backsippa-i-bur-1024-2.jpgIMG_2204-Backsippa-i-bur-1024.jpg

Praktisk naturvård.

Hade inte de fridlysta backsipporna fått ett skydd av burar, så hade kaninerna i området lagt beslag på dem alla.

Heder åt alla dem som värnar om sällsynta växter och andra skyddsvärda organismer i naturen.

WFK fotograferar vid Stainabjär.

Ett par bilder från kvällens fotoutflykt.

IMG_2211-Slaan-1024.jpgIMG_2212-Roedplister-1024.jpg

IMG_2225-Stainabjaer-1024.jpg

IMG_2222-Stainabjaer-1024-man-1.jpg

Här är ett exempel på när leklustan kommer för en framför datorskärmen.

Fredag den 14 april (Långfredag).

En tur ut till Dryporthygget.

Om jag tolkar tidningen Norra Skåne rätt så skall hygget till en kostnad av 130 miljoner kronor förvandlas till ett industriområde. Det är bara att hoppas att det blir rätt denna gången och att de dyra misstagens tid är förbi. Först kommer lite växter längs motionsslingan. Om du för markören till bilden så visas bildtiteln.

IMG_2124-Bjoerk-slingan-1024.jpgIMG_2129-Lavar-1024-rosettbroskskrynkelslaan.jpg

IMG_2130-Haegg-1024.jpgIMG_2133-Loenn-1024.jpg

IMG_2135-Loenn-1024.jpgIMG_2138-Ek-1024.jpgIMG_2153-Vide-1024.jpg

IMG_2155-Dryport-1024.jpg

IMG_2162-Druvflaeder-1024.jpgIMG_2169-Dryport-1024-Vaartbjoerk.jpg

IMG_2170-Dryport-1024.jpgIMG_2171-Dryport-1024.jpg

IMG_2172-Dryport-1024-Grisastig.jpg

Det ser ut som om planeringsarbetet av industriområdet redan börjat. På vissa områden har vegetationen plöjts upp och marken ligger bar. Är det några som är avlönade av tekniska förvaltningen som gjort detta arbete? Det har dessutom uppstått stigar över hygget, så det verkar som om det är många som är verksamma där där.

Onsdag den 12 april.

Plankton i Finjasjön.

Idag var jag nere vid sjön för att ta mitt andra planktonprov för året. Det blåste friskt och några droppar föll från blytunga moln. Ute vid Lillö var det ett förskräckligt oväsen. Jag tror aldrig jag sett så många skrattmåsar där förr. Då var det ändå så att flera hundra måsar gick på fälten vid Östra strand.

Håven kom i och första "koppen" vatten var ganska klar. Efter nästa kopp fanns en bottensats och det verkade som om det var en del uppe i vattnet också. Nu var det spännande. Hem till mikroskopet. En halv droppe på objektglaset och täckglas på. Ja! En ny värld. Nu ser jag andra alger som dominerar jämfört med de som var i flertal för tre veckor sedan. Då var det Cytocella, den lilla petriskålen. Nu är det istället Asterionella, den lysande stjärnan som dominerar tillsammans med Fragillaria, himlastegen. Fortfarande är det mest av kiselalger. En cyanobakterie Spirulina och två grönalger, Pediastrum och Spirogyra, påträffas i provet. Nu kommer jag till några av bilderna som togs.

041226-red.jpg0412-nr-6-Synura-sp.jpg

  Lite av varje på en blid.                                                 Spiralbandsalgen Spirogyra till vänster och

                                                                                     Guldalgen Synura till höger.

0412-nr-10-Dinobryon-sp.jpg0412-nr8-Asterionella.jpg

   Dinobryon det lilla påskriset.                                                           En stjärna, Asterionella, balanserar på en pinne.

041224-Melosira-varians.jpg041225-Ceratium-sp.-Fragilaria-sp.-red.jpg

   Kiselagen Melosira full med korn.                                     "Lilla Eiffeltornet" Cerastium tillsammans med himlastegen.

041227-Vorticella-sp.-red.jpg

Vorticella heter de små klockorna som äter mindre organismer. Se på den mittre klockan , där finns hår som viftar in maten i "munnen".

041238-Synura-spinosa-red.jpg 041237-ev.-Cymbella-sp.red.jpg

       En långsträckt Synura svår att fånga i rörelsen.                                Cymbella en bumeranglik vacker kiselalg.

041232-Cytocella-sp.-red.jpg041230-Spirulina-jenneri-red.jpg

    Cyanobakterien Spirolina. När kommer de andra cyanobakterierna?

041241-red.jpg041244-red.jpg

 Stjärnan lyser när förgrunden ligger i mörker.                   Det ser ut som om guldpengen ligger bakom galler.

Ja, det var mycket trevligt i denna halva droppe. Tänk om man hade haft tid och ork att titta igenom resten av vattnet. Vad mera hade man funnit? Nu väntar jag med håvandet till en bit in i maj. Då har vattnet blivit varmare, ljuset har tilltagit. Vad kommer att visa sig då?

Nytt i Evas hemslöjd.

IMG_2091-Evas-hemsloejd-1024-tupp-broderi.jpg

Lagom till påsk blev tupp-broderiet klart,,,,men vad skall det bli av det?

Skulle man göra en kudde så blev den alldeles för liten med detta motivet.

Spännande fortsättning följer.

Söndag den 10 april.

Vedema med grodlek?

IMG_2079-Vedema-Saangsvan-1024.jpgVi hade tänkt oss en utflykt för att tiita på grodornas lek i Barsjön. Förutsättningarna var inte de bästa i den kyliga väderleken. Mycket riktigt så var det inga grodor i vattnet, men när temperaturen stiger då vaknar alla känslorna på en enda gång.

Sångsvanparet som håller till där ville komma och hälsa på alla besökare och det gällde naturligtvis oss också. Till flickornas glädje. Det är vackra fåglar i en vacker miljö. Tänk att det är inte länge sedan de var utrotningshotade och vääldigt skygga.

IMG_3970-Vedema-Saangsvan-1024.jpgIMG_3973-Vedema-Saangsvan-1024.jpg

Det finns mycket annat att titta på om man t. ex. går en runda kring Barsjön. Om man är liten så kan man exempelvis hitta kottar och pinnar. Det är sådant som kan släppas i sjöns utlopp. Det seglar utför stupet vidare i bäcken nedanför. I strandkanten ligger rester av av fjolårets växter. Några rester av sjöfräken var vackra i färgen. Om man lägger dem bredvid varandra så kan man bilda ett vackra mönster.

IMG_2095-Sjoefraeken-1024.jpgIMG_0589-Sjoefraeken-1024.jpg

IMG_0590-Sjoefraeken-1024.jpg

IMG_2094-Roedhake-doed-1024.jpgIMG_2099-Elsa-faagelsiluett-1024.jpg

Nu har det hänt igen!

En rödhake har flugit mot en glasdörr i uterummet. Vi satte genast igång tillverkning av rovfågelsiluetter. Nu sitter det minst en siluett på varje glasdörr.

Elsa sätter upp den sista siluetten där fågeln flugit mot.

Hoppas att vi fortsättningsvis slipper se fler döda fåglar på altanen.

Fredag den 7 april.

En lugn promenad var vad jag behövde efter ansträngningen under gårdagens cykeltur i blåsväder.

Det är alltid roligt att besöka områden som man känner väl, men som av olika anledningar inte besöks så ofta nu. I mitt fall är det så att jag har inga håltimmar längre (på Linnéskolan). Det var ofta så att när man hade en timme eller två i väntan på nästa lektion, om man inte hade något överhängande arbete, så låg Galgbacken nära och där fanns alltid något att titta på.

Nu till dagens besök. Man möts ganska snart av gärdsmygens intensiva sång. Där ligger en del nedblåsta träd och grenar och det tackar gärdsmygen för. Det är precis den miljö som han trivs i. Trastarna, kol- och taltrast, låter höra sina respektive sångstrofer/upprepningar. Den mindre hackspettens trummande hördes, men han visade inte sig idag. Rödhaken naturligtvis, honom får man inte glömma. Gransångarens "silt-salt" hördes från snart sett varje buskage. I vattnet såg jag gräsandhona och kniphona. Undrar var "männen" håller hus.

Vitsipporna hängde med blommorna i den kalla (relativt) förmiddagen. De flesta var utslagna. Jag besökte blåsippe-stället. Där var stig upp till plantorna, så det är många som går upp för att titta på dem. Det ser ut att vara många blommor i år. De räknades inte. Många träd och buskar har börjat slå ut. På marken kommer mycket friskt nytt eller gammalt flerårigt. Nedbrytarna har gjort ett gott jobb, för det ligger inte mycket löv från fjolåret kvar. Grenar och trädstammar förmultnar långsammare. De ger näring till svamparna och hela den övriga skaran nedbrytare.

Jag försökte i det svaga ljuset ta några bilder som preseteras utan artnamn. Facit får du om du sätter markören i bilden.

IMG_2039-Druvflaeder-Asp-1024.jpgIMG_2044-Haegg-1024.jpg

IMG_2050-Svampfraaga-1024.jpg

IMG_2054-Vaarfryle-1024.jpgIMG_2051-Asp-1024.jpg

IMG_2052-Jaetteslide-1024.jpgIMG_2057-Druvflaeder-1024.jpg

IMG_2063-Avenbok-1024.jpgIMG_2064-Avenbok-1024.jpgIMG_2067-Graafibbla-1024.jpg

Tisdag den 4 april.

Lite botaniserande i Snärjet och annanstans.

IMG_2012-Vaetteros-1024.jpgIMG_2015-Vaetteros-1024.jpg

Den här "rosen" gömmer sig i mullen under större delen av året. Den få sin näring från sina värdväxter, träd eller buskar, och behöver inte bekymra sig om att tillverka klorofyll. Detta är en äkta parasit. Den trycker sig upp genom förnan och har faktiskt blommorna utslagna redan innan den är helt uppe i det fria. Det gäller nu att snabbt pollineras och bilda eventuella frön för att sedan krypa ner under jord igen.

Ja, den heter vätteros, men är något helt annat än en ros.

Vätterosen är en lejongapsväxt. Den har många släktingar som är halvparasiter. Det innebär att även om de snyltar på andra så har de också klorofyll som de använder för näringsproduktion.

IMG_2019-Lungoert-1024.jpg

Titta på den lilla lungörten. Den är inte mer än ett par centimeter hög, men blommar gör den ändå. Varför? Inne i bokskogen är det ljust nu när inte löven slagit ut. Om en månad eller så slår alla bokarna ut. De nyutslagna löven hindrar till en början inte så väldigt mycket av ljuset, men när de har gått i tjänst som solfångare blir det mörkt i bokskogen. Då är det bra att ha gjort det mesta när det gäller den sexuella fortplantningen.

Du ser att det är olika färg på blommorna. Det beror på att det färgämne som lungörten använder är känsligt för pH-förändringar. I de äldsta blommorna  är det mindre surt (högre pH) däför att syrorna som finns i de yngre omogna blommorna har omvandlats till andra ämnen som inte är sura. Man kan göra jämförelse med lackmus som de flesta har använt på kemilektionerna. Man kan också jämföra med ett äpple. Som omoget är det surt av fruktsyror. När äpplet mognat har fruktsyrorna omvandlats till bland annat socker.

IMG_2021-Scharlakansroed-vaarskaal-1024.jpg

Nu till något helt annat. Här är en svamp och den livnär sig på näringinnehållet i de här kvistarna som den sitter på. Sådana organismer kallar biologerna saprofyter. De lever alltså på andra men inte på levande organismer. Det är sådana organismer som gör att de döda växtresterna förmultnar och inte blir liggande för evinnerliga tider.

Svampen heter scharlakansröd vårskål (om den inte blivit omdöpt?) Fruktkroppen består av en vackert röd skål. utsidan är i tidigt stadium vit, men blir sedan lite rosaaktig.

IMG_2028-Vide-hanblommor-1024.jpgIMG_2027-Vide-hanblommor-1024.jpg

Förra veckan hade jag en bild på sälgens honblommor.Här kommer ett par bilder på "killarna" helt nakna. Det är inte mycket till blomma om man ser till varje enskild blomma, men tittar man på hela mängden blommor så blir det mycket. I skogsbryn och inne i skogen lyser det gult från de blommande sälgträden.

Här blir det naturligtvis mycket pollen över. Sälgen är en av de växter som förser bin med pollen tidigt på våren när inte andra växter kommit igång.

IMG_1890-Pestskraap-1024-2.jpgIMG_1892-Pestskraap-1024.jpg

Jag fick frågan: Vad är det för rosa kulor som växer på en gräsbevuxen slänt i Hässleholm?

Växten heter Pestskråp och det som var små kulor för en eller två veckor  sedan ser nu ut som på bilden till vänster.

Pestskråpet är en korg-blommig växt. Dessa har en massa blommor samlade i en "korg". Till höger är en närbild där man ser de enskilda blommorna, som liknar små liljor. Ett huvud som det till vänster innehåller flera hundra blommor. Den del som blommorna sitter på vissnar så snart fröna är mogna. Då har bladen, som är stora, vuxit till en höjd av 50-70 cm.

Söndag den 2 april.

Dagens bilder

IMG_1995-Skogsalm-1024.jpg

Nu tidigt på våren är det en hel del träd och buskar som blommar. Det är mest allergikerna som märker det.

Hasseln och klibbalen är ett par som är vindpollinerade och som kan ge irritation i ögon och näsa.

Blommorna som ni ser på bilden sitter på en alm. Jag tror att även de är vindpollinerade.

Visst gör det ont när knoppar brister.....diktade Karin Boye,

men en knopp som brister kan också vara underbart vacker.

IMG_2003-Knopp-1024.jpg

Gårdagens bilder.

För fjorton dagar sedan besökte jag naturreservatet Rövarkulan tillsammans med vännerna i BIO-foto. Det var uselt väder för fotograferande. Regnet strilade fint ner hela tiden. Det var mörkt och kallt.

På lördagens schema stod ett återbesök. Yr spådde bra väder och när vi körde hemifrån var det blå himmel över morgonrodnaden. När Ringsjöarna passerats började det regna. Nej, inte ännu en sådan dag. Prognosen var ju god!

Efter en stund i reservatet upphörde nederbörden. En tid senare började solen lysa med en tunn slöja framför. Idealiskt fotoväder! Här kommer några av bilderna:

IMG_0578-Roevarkulan-bro.jpg

Nu har vitskråpet sträckt på sig.

IMG_0573-Vitskraap-1024.jpg

De vita blommorna liknar mycket små liljor.

IMG_1928-Roevarkulan-1024-Groenskande-ravin.jpgIMG_1939-Roevarkulan-1024-Roetter.jpg

        En doft av lök sprider sig i ravinen (ramslök).                Träden griper sig fast i berget.

IMG_1943-Roevarkulan-1024-Knopp-bok.jpgIMG_1954-Roevarkulan-1024-Gullpudra_edited-1.jpg

        Bokens knoppar sväller. Snart kommer de ljusgröna        Gullpudran står mitt i kärret. Dras fräkenstråna mot

        bladen fram.                                                              eller från skönheten i mitten.

      

Malmö

IMG_1989-Porslinshyacint-1024.jpg

Om ni får se den lilla porslinshyacinten.

Glöm inte att böja er ner och inandas väldoften från blomman.

En cykeltur i Hässleholm en sommarlik marsfredag.

IMG_1865-Krokus-1024-3.jpg

Vankivavägens mittrefug beströdd av krokus och tulpan. Vackert!

IMG_1890-Pestskraap-1024.jpgIMG_1901-Saelg-1024.jpg

  Pestskråpet i blom.                                     En närgången titt på sälgens honblommor.

IMG_1909-Vaarloek-1024.jpgIMG_1916-Vaarloek-1024.jpg

Sist en titt på den vanliga vårlöken som blommade vid Mölleröds kungsgård.

Så har jag fått bekanta mig med den här lille skönheten.

IMG_1375-Felix-1024.jpgIMG_1379-Felix-1024.jpg

       Visst är han söt, men han kan visa "attityd" också.

Tulpantider.

Ett par buketter har fögyllt tillvaron för oss i vår.

IMG_1700-Tulpan-1024.jpg

IMG_1207-Tulpan-1024-3.jpg

Torsdag den 23 februari till onsdag den 1 mars.

Skidåkning och avkoppling på Långberget.

Det har blivit en tradition med en eller två veckors skidåkning i spåren kring Långbergets sporthotell. Så var det även i år. Snötillgången var ganska god och spåren var som vanligt mycket bra. Vädret var soligt och lagom kallt den första halvan av vistelsen. De sista dagarna kom det lite nederbörd och det var även mildare, men det var inga vallnings-problem. Frukosten på hotellet var alldeles utmärkt. Där lades en god grund för dagens skidåkning. En liten bit från hotellet fanns en fågelmatning. Dit drogs bland annat en flock domherrar. Bland det vackraste i fågelväg är domherrar i vinterlandskap.

Här kommer några bilder:

IMG_1440-Laangberget-1024.jpgIMG_1445-Laangberget-1024.jpg

Gyllne morgon i öster. Rosa fjäll i väster.

IMG_1455-Laangberget-1024.jpgIMG_1458-Laangberget-1024.jpg

Utsikt från "balkongen".                   Snöväder men inte störande mycket.

IMG_1461-Laangberget-1024.jpgIMG_1463-Laangberget-10214-lav.jpg

Den vackra naturen med torrakor i gles skog. Lavklädd bark.

IMG_1466-Laangberget-1024.jpgIMG_1472-Laangberget-1024.jpg

Ute på myren är tallarnas tillväxt inte stor.

IMG_1514-Laangberget1024.jpgIMG_1496-Laangberget-1024.jpg

IMG_1516-Laangberget-1024.jpg

En kämpe som snart skall falla.      Omvallning i töväder.            Hotellet från myren sett.

IMG_1506-Laangberget-1024.jpg

Vacker skog.

IMG_1558-Laangberget-1024.jpg

Solglimtar.

Onsdag den 15 februari.

Knipan rekade inför kommande vandring i Hovdalaområdet.

IMG_1415-Hovdala-800-2.jpgIMG_1416-Hovdala-800.jpg

Det tänkta området för vandringen skulle starta vid slottet, vidare förbi Hammarmölledamm sedan söderut längs Brönnestadsån en bit. Vidare till Äspehöjden och därifrån ner till slottet.

IMG_1428-Hovdala-800.jpg

Söndag den 12 februari.

Vandring vid Hovdala.

IMG_1412-Vandring-Hovdala-1024.jpg

Det var nio personer som deltog i denna GBF-vandring ledd av Anders Jägervall. Som synes på bilden var det kallt med ett tunnt snötäcke. Vinden bet i kinderna när vi tog oss från slottet upp till Finjasjöns strand. När vi senare kom in i skogen vid Dallaröd så minskade vindens kyleffekt. När solen dessutom började skina så blev det riktigt skönt och medhavd mat och varm dryck smakade utmärkt. Fortsättningsvis gick vi upp på höjderna vid Dallaröd. Det var en del motlut, men det gjorde att den frusne fick värmen åter. Sista delen av vandringen gick ganska brant utför. I det halkiga väglaget var det säkrast att ta det försiktigt.

IMG_1414-Vandring-Hovdala-1024.jpg

Åke står och tittar ut över Hovdalafältet och Guldkusten.

Fredag den 10 februari.

Ett par dagar i Lädja. En by i Småland.

Torsdagens körning upp till Småland fick gå försiktigt. Ett tätt duggregn föll och termometern visade minus fyra grader.Vintervägarna var säkert glashala. Jag vågade inte testa. Den följande natten blev klar och fullmånens kalla ljus var så starkt att man kunde urskilja det mesta utan extra belysning. Under fredagen gick vi en promenad och då passade vi på att titta på ett antal vinterståndare. Nedan presenteras några av bilderna.

Det är fritt fram att gissa. På torsdag kan jag förhoppningsvis lämna rätt svar.

Lördagsmorgonen var till en början solig, men efter en stund täcktes himlen av moln.

IMG_0490-Brunoert-1024.jpgIMG_0491-Groblad-1024_edited-1.jpgIMG_0496-Blaataatel-1024.jpgIMG_0497-Johannesoert-1024.jpg

   Brunört                                        Groblad                        Blåtåtel                          Strandlysing (Videört)

IMG_0498-Knapptaag-1024.jpgIMG_0499-Veketaag-1024.jpgIMG_0501-Mjoelke-1024.jpg

                          Knapptåg                          Veketåg                       Mjölke

Måndag den 30 januari.

Barvinter.

Den senaste tiden har det varit en väderlek som inte särskilt inspirerar till fotografering ute. Det går att hitta fina motiv vilket vännerna på facebook visar. I Småland har isarna på vissa småsjöar varit blankfrusna och farbara med skridskor.

I Växjö visade en hassel sina små röda honblommor, men den får vänta på pollen från hanblommor ytterligare ett tag. I vår trädgård i Hässleholm har vintergäcken knoppar. som om de kommer in, slår ut på några minuter och då sprider en nästan bedövande väldoft.

I lördags var det dimma och en temperatur nära noll. Denna dag hade vi bestämt att vi skulle ut i skogen någonstans. Området söder om Nävlinge vid Jungfrufallet verkade lockande med bokskogen, vattenfallet och det stora flyttblocket, Jungfrustenen,  som kluvits mitt av. Färden gick i tät dimma fram till Nävlinge. Här bröt solen igenom och solstrålarna tärde efter hand mer på dimman, men hela tiden var ett dis som syntes klart i motljus. Under färden hem mot Hässleholm körde vi in i dimman igen. Det kändes skönt att ha fått några strimmor solljus och en portion frisk luft under dagen.

IMG_0455-Jungfrufalllet-Solstraale1024.jpgIMG_0466-Jungfrufalllet-Solstraale-1024.jpg

Solstrålar i granskogen.

IMG_0456-Jungfrufalllet-Stenen-1024.jpg

"Jungfrustenen" Heter den så?

IMG_1214-Dimma-Naevlinge-1024.jpg

Dimman lättar i Nävlinge.

IMG_1270-Jungfrufallet-1024.jpg

Stänk och glitter i Jungfrufallet.

Torsdag den 19 januari 2017.

Istiden varar än.

Det har varit flera dygn med frost nu. Jag har varit ute och hämtat motiv från Hovdalaområdet och Dryporthygget. Det har delvis varit samma motiv d.v.s. Rinnande vatten och rimfrost. För att variera lite, så har jag efterbehandlat några bilder med Photoshops filter. Detta är något som jag sällan gör, men det har hänt tidigare att jag har fått fram spännande effekter på vissa motiv. Jag kommer här att ge några exempel där jag visar den vanligt redigerade orginalbilden och den manipulerade bilden bredvid varandra. Här är det öppet för tyckande på Vinslövs fotoklubbs facebooksida.

Vilken bild i paret tilltalar dig bäst?

Hör bilder som dessa överhuvudtaget hemma under begreppet naturfoto eller är det rent konstfoto?

Nu VFK-are tittar vi på ett par bildexempel och så glöm inte kommentera!

                                 Orginal                                                                                           Manipulerad bild

Bild 1

IMG_3925-Stroemstare-Hovdala-1024.jpgIMG_3925-Stroemstare-Hovdala-1024_edited-1.jpg

Bild 2

IMG_1186-Is-Hovdala-1024.jpgIMG_1186-Is-Hovdala-1024_edited-1.jpg

Bild 3

IMG_1177-Is-Hovdala-1024.jpgIMG_1177-Is-Hovdala-1024_edited-1.jpg

Bild 4

IMG_1172-Is-Hovdala-1024.jpg

              Orginal

IMG_1172-Is-Hovdala-1024_edited-1.jpg

              Manipulerad  bild

Fredag den 6 januari 2017.

Mera fruset vatten, nu i bäckar.

Bister kyla på morgonen 16,3 grader minus. Sol från en molnfri himmel, ger förutsättningar för vackra isformationer och glitter i kristallerna. Två platser besöktes under utflykten. Först Hovdala vid kvarnanläggningen i Broslätt och senare bäcken ner till Barsjön i Vedema.

IMG_1092-Is-Hovdala-1150.jpg

Det iskalla vattnet forsar ned bland stenar och grenar.

IMG_1095-Is-Hovdala-800.jpgIMG_1096-Hovdala-infrusna-loev-800.jpg

                          Draperi av istappar.                                                                     Höstens löv infrusna.

IMG_0443-Is-Vedema-800.jpg

Bäcken faller i trappsteg ner mot Barsjön.

IMG_0452-Is-Vedema-800.jpgIMG_1108-Vedema-Is-800.jpg

Solstrålarna ger glitter och nyansskiftningar.

IMG_1113-Vedema-Is-800.jpg

Det humusfärgade vattnet ger isen både färg och gör den "mjölkig"..

Den ametist(?)blå färgen i sprickan har förstärkts en aning i bildbehandlaren.

Måndag den 2 januari 2017.

Vandring på Göingeåsen.

Idag var det förutspått soligt väder med någon minusgrad, d.v.s. perfekt vandringsväder. Ryggsäckarna packades med termosar, smörgåsar och ett par kanelbullar. Dagens vandring var planerad till Göingeåsen. Vi cyklade ner till Magle våtmark där cyklarna parkerades. Turen gick sedan upp på Trollberget. Hela Trollsjön var täckt av nyis och här liksom på Barsjön (Vedema) var det spännande mönster på isytan. Lite nya mönster fanns, som exempelvis ett fiskfjällsliknande mönster. Vi gick vidare söderut förbi Rännarehusen och Påbro. Det blev dax för lunch som avnjöts i en solig öppning i bokskogen, med en trivsamt porlande bäck intill. Söder om Påbro var hyggena ganska svårframkomliga med halkiga grenar och stenar. En skogsväg söktes upp och så vände vi norrut. Efter en stund kom vi in på vandringslederna Skåneleden och Höjdarnas höjdarled. Höjdarnas höjdarled följdes en bit genom den stundtals grovstammiga bokskogen. På denna sidan av åsen kändes den nordvästlga vinden av. Det var ett tag sedan man sprang orientering i detta området. Stora ytor som förr var skog har förvandlats till kalhyggen. Kylan blev mer kännbar så farten ökades den sista biten förbi Hallarna och ner till våtmarken där cyklarna väntade. Det var en skön tur på ca fem timmar och här kommer några av årets första bilder.

IMG_1036-Goeingeaasen-nyis-800.jpgIMG_1039-Goeingeaasen-nyis-800.jpg

Nyis på Trollsjön.

IMG_1043-Goeingeaasen-granskog-800.jpg

Skarpt motljus, vackert mosstäcke.

IMG_1045-Goeingeaasen-rusen-dagg-800.jpgIMG_1051-Haaris-Goeingeaasen-5400_edited-1.jpg

Frost i olika former, dimfrost på grässtrån och en gren som skaffat en något rufsig tupé av håris.

IMG_1047-Goeingeaasen-mossa-800.jpgIMG_1057-Goeingeaasen-raennarehusen-800.jpg

IMG_1054-Goeingeaasen-granskog-800.jpg

IMG_1059-Goeingeaasen-selfie-800.jpgIMG_1060-Goeingeaasen-ordning-och-reda-800.jpgIMG_1061-Goeingeaasen-blek-vintersol-800-2.jpg

Ordning och reda!

En "selfie".    Den bleka vintersolen värmer inte mycket.

IMG_1080-Goeingeaasen-vy-Tormestorp-800.jpg

Utsikt över Tormestorp från Klinten.

IMG_1079-Goeingeaasen-bokskog-800.jpg

Längs Höjdarnas höjdarled mellan grova bokstammar.

IMG_1085-Goeingeaasen-hemfaerd-800.jpg

            Vi minns 2 januari 2009. 

 "Hemlängtan" från Vinslöv 20 grader kallt. Det var rena istiden det.

IMG_1371-kopia-Ole-mot-Sibirien.jpg

Onsdag den 28 december.

Vedema strövområde, Barsjön.

Jag upphör inte att fascineras av det mångfald av mönster som bildas när iskristallerna växer till i nyisen. Nu har det varit en natt med ca 5 minusgrader och halva sjön är täckt av en halv cm tjock nyis. Barnen vi hade med oss var mest upptagna av att slå hål i isen och att få in luftbubblor under istäcket.

Polfilter saknades tyvärr för dagen.

IMG_0979-Nyis-Vedema-1150.jpg

IMG_1009-Nyis-Vedema-800.jpgIMG_0982-Nyis-Vedema-800.jpg

IMG_0991-Nyis-Vedema-800.jpg

Julen 2016.

Årets julfirande har varit helt utan stress. Ändå har det viktigaste hunnits med. Här har städats och pyntats både till advent och jul. De traditionella julekakorna har bakats. Skinka och brunkål har kokts på lille julafton.

IMG_0744-Evas-hemsloejd-Naever.jpg

IMG_0755-Adventsstjaerna-Evas-hemsloejd-1024-3.jpgIMG_0756-Adventsstjaerna-Evas-hemsloejd-1024.jpg

IMG_0838-Jordaertskocka-1024.jpg

Fjärde advent. Förrätten bestod av jordärtskocksoppa, något godare kan man inte få.

Skockorna, helt färska, var tagna från ett nedgrävt vinterförråd i trädgården.

IMG_0827-Mandelmusslor-1920.jpgIMG_0833-Mandelmusslor-1024.jpg

Bak av mandelmusslor och klenäter.

IMG_0840-Klenaetter-1024.jpgIMG_0844-Klenaetter-1024-3.jpg

IMG_0845-Kvaellskaffe-dagens-ranson-1024.jpg

Kvällskaffe. Dagens kakranson.

IMG_0847-Julgransljus-1024.jpg

IMG_0872Julmat-2016-1024.jpg

Lille julafton. Vörtbröd, brunkål, nygriljerad skinka, Apotekets senap, äppelmos och julöl.

Tomtarnas julnatt

IMG_0828-Evas-hemsloejdPilflaetning-1920-tomtar-2.jpg

IMG_0829-Evas-hemsloejd-Tomte-1920-3.jpgIMG_0830-Evas-hemsloejd-Tomte-1920-2.jpg

Se, då krypa upp ur vrårna,

upp ur vrårna,

Lyssna speja trippa fram på tårna,

fram på tårna.

Tipp, tapp, tipp, tapp,

tippe-tippe tipp, tapp,

tipp, tipp tapp.

IMG_0832-Evas-hemsloejd-tomte-1920.jpg

Vandringar i Malmö Julafton och Juldagen.

Julfirandet i Malmö brukar för oss inledas med en tur runt staden till fots. Förr i tiden var det löpning i lugnt tempo, numera blir det promenad. I år blåste en frisk till hård västlig vind och till en början lyste solen. Senare kom en regnskur. Detta att gå i staden är inget som vi är vana vid. Det märks på övriga notiser på denna sida. Det finns emellertid en hel del liv att se på även i staden.

Fåglar vi observerade var: Skrattmås, kaja, skata, kråka, fiskmås, gråtrut, duvor av olika slag, gräsand, vitkindad gås, grågås, gärdsmyg, pilfink, rörhöna och koltrast. De små tättingarna satt säkert och tryckte i buskarna p.g.a. vinden. Däggdjur vi såg var kanin och ekorre. Här kommer en serie bilder från julaftonsvandringen som varade tre timmar.

IMG_0873-Julafton-2016-1024.jpg

Starten vid Stadion.

IMG_0874-Julafton-2016-1024.jpg

Det var inga bollspelare på träningsplanerna. Kajor och skrattmåsar letar kanske mask.

IMG_0880-Julafton-2016-1024.jpgIMG_0881-Julafton-2016-1024.jpg

Några villor längs vägen mot stranden.

IMG_0882-Julafton-2016-1024.jpg

En ensam golfspelare kämpar i motvind idag.

IMG_0884-Julafton-2016-1024.jpgIMG_0886-Julafton-2016-1024.jpgIMG_0887-Julafton-2016-1024-2.jpg

Vinden sliter i flaggor och klematisfrön.                                              Hela familjen är på julpromenad.

IMG_0889-Julafton-2016-1024.jpg

Turning torso går man inte förbi så där utan vidare.

IMG_0890-Julafton-2016-1024.jpg

Inte heller "bron" kan lämnas. Det ser inte ut att vara mycket trafik på den.

IMG_0893-Julafton-2016-1024.jpg

Öresundsdammarna och hus med utsikt över Sundet.

IMG_0896-Julafton-2016-1024.jpgIMG_0900-Julafton-2016-1024.jpgIMG_0901-Julafton-2016-1024.jpg

            Slottsparken med möllan.                Kronprinsen från "andra hållet".          Konstnärlig utsmyckning behövs ibland.

IMG_0904-Julafton-2016-1024.jpgIMG_0911-Julafton-2016-1024.jpgIMG_0910-Julafton-2016-1024.jpg

Kanske Kronborgsvägen men ljuset var vackert.

Pildammsparken känns emellertid igen.

IMG_0912-Julafton-2016-1024.jpg

I Pildammsparken står en paviljong vackert. Skall den inte flyttas?

Nej, det är i Hässleholm man flyttar paviljonger!

IMG_0914-Julafton-2016-1024.jpgIMG_0915-Julafton-2016-1024.jpgIMG_0916-Julafton-2016-1024.jpg

Malmö platanernas stad.

En juldagsmorgon.

IMG_0918-Julafton-2016-1024.jpg

Modern arkitektur vid sjukhuset. Smälter in i omgivningen?

IMG_0920-Julafton-2016-1024.jpgIMG_0919-Julafton-2016-1024.jpg

Fiskegumman har glädjande nog förskonats för allt förfulande klotter och nedskräpning.

IMG_0921-Julafton-2016-1024.jpg

Frukthandlaren vid Möllevången öppnar tidigt.

IMG_0927-Julafton-2016-1024.jpg

Malmös för närvarande mest omtalade restaurang. Den nyöppnade musrestaurangen i italiensk stil.

Må den förskonas från skadegörelse.

IMG_0929-Julafton-2016-1024.jpgIMG_0930-Julafton-2016-1024.jpg

Så högt pinkar hundarna i Malmö.

Cyklar, cyklar, cyklar här har hänt saker julnatten. Man förundras över hur många "cykellik" som står i cykelställen och tar plats för "levande cyklar".

IMG_0931-Julafton-2016-1024.jpgIMG_0933-Julafton-2016-1024.jpg

Folktomt på juldags morgon.

Triangeln och Södra förstadsgatan.

IMG_0935-Julafton-2016-1024.jpgIMG_0937-Julafton-2016-1024.jpgIMG_0942-Julafton-2016-1024.jpg

Malmöpersonligheter som ställt in sina skor på en av broarna över kanalen.

Tidigare såg vi musrestaurangen. Här är råttrestaurangen.

En av många fina gavelmålningar.

IMG_0944-Julafton-2016-1024.jpg

Gammalt och nytt på samma bild.

IMG_0946-Julafton-2016-1024.jpg

När man ser överflödet inne i affäreren sedan betraktar tiggaren som sitter utanför dörren,

så ställs man inför ett moraliskt dilemma.

IMG_0949-Julafton-2016-1024.jpgIMG_0951-Julafton-2016-1024.jpg

             Nu vet vi varför tomten inte kom till Småland. Han stannade i Malmö.

God fortsättning på julen

och ett riktigt gott 2017 önskar "Knipan"!

Onsdag den 14 december.

Promenad vid Hovdala.

Solsken och temperatur strax över 0 grader. Det var precis vad som behövdes för att ladda batterierna inför kommande korta dagar. En vecka till, så vänder det. Den 21 december är vintersolståndet och den 22 blir dagarna längre igen. Det ser vi fram mot. Kameran var med och det blev ett par bilder.

IMG_0421-Iskristaller-800.jpg

Solen hade precis nått iskristallerna på broräcket. Ytterligare en stund finns de kvar.

IMG_0425-Hoestgullris-800.jpgIMG_0424-Hoestgullris-800.jpg

Höstgullriset gör sig bra i motljus.

Vi lämnar slottets närmsta omgivningar och söker oss upp i skogen och vidare till Hammarmölle damm.

IMG_0426-Mossa-paa-traed-800.jpgIMG_0429-Hovdalaaan-Speglingar-800.jpgIMG_0810-Speglingar-Hovdalaaan-800.jpg

Mossa på trädstam och speglingar i Brönnestadsån.

IMG_0436-Svamp-1150.jpg

IMG_0803-Ticka-800.jpgIMG_0801-Filtlav.jpg

Två svampar och en lav.

IMG_0418-Knappnaalslav-800.jpg

Sist och absolut minst är den lilla knappnålslaven (en av 49 arter i Sverige).

Söndag den 11 december.

Vandring på Finjasjöleden. Säsongens första hemlängtan.

Vi tog bussen 8.41 från Hässleholm till Finja. Gick sedan från Rv 21 till Finja idrottsplats, där vi hoppade på Alslingan söderut. Vädret var perfekt för vandring - mulet, tidvis regn och ca 7 grader i luften. Alsumpskogen genomgår ju en stor förändring. Större delen av träden är döda och svampar, insekter och andra nedbrytare håller som bäst på att förvandla de döda stammarna till mineralnäring och mull. Det var gott om fotoobjekt bland alla de svampar som uppträdde på döda stammar. Vi konstaterade att busshållplatserna i Finja, som finns med på kartorna, inte trafikeras. Något som ansvariga för vandringslederna får fundera över hur informationen om detta kan föras ut.

Vildsvinen är många i sumpskogen och de gör ett stort arbete med sitt bökande.

När man närmar sig Skyrup så blir kuperingen större. Det var härligt att se åar och bäckar med forsande vatten. Porlandet från små vattendrag gav nästan en fjällkänsla. Det var inte länge sedan de minsta vattendragen var nästan helt utan vatten i torkan.

Dagens fika smakade finfint. Med utsikt över sjön. Det är så rogivande att sitta tyst och titta sig omkring, rekapitulera lite av det man sett eller prata om allt möjligt med "medvandraren".

På delen av leden mellan Guldkusten och Skyrup var det en hel del trafik av cyklister och hundägare som motionerade sina djur.

Under den senare delen av vandringen planerades kommande hemlängtan eller andra vandringar.

IMG_0759-Finjasjoeleden-1024.jpgIMG_0761-Finjasjoeleden-1024.jpg

IMG_0764-Finjasjoeleden-1024.jpgIMG_0763-Finjasjoeleden-1024.jpgIMG_0766-Finjasjoeleden-1024.jpg

IMG_0774-Finjasjoeleden-1024.jpg

IMG_0776-Finjasjoeleden-1024.jpgIMG_0777-Finjasjoeleden-1024.jpgIMG_0779-Finjasjoeleden-1024.jpg

IMG_0789-Finjasjoeleden-1024.jpgIMG_0793-Finjasjoeleden-1024.jpg

IMG_0794-2-Finjasjoeleden-1024.jpgIMG_0796-Finjasjoeleden-1024-2.jpg

IMG_0797-Finjasjoeleden-1024.jpg

Lördag den 3 december.

Bland tickor, hättor, skinn och musslingar i det nya naturreservatet Tollaskogen mellan Vinslöv och Sörby med Naturskyddsföreningen i Göinge och Puggehatten.

Några bilder som fastnade på minneskortet.

IMG_0357-Stubbe-1024-Tollaskog.jpgIMG_0363-Svamp-okaend-Tollaskog-1024-3.jpg

                               Konstverk på stubbe.

IMG_0360-Svamp-okaend-Tollaskog-1024.jpgIMG_0366-Svampar-okaend-Tollaskog-1024.jpg

IMG_0371-Naalis-Tolla-1024.jpgIMG_0376-Naalis-1024-Tolla.jpg

Nålisen föll ut som vattenfall (isfall) här och var.

IMG_0381-Svamp-okaend-Tolla-1024.jpgIMG_0382-Svamp-okaend-Tolla-1024.jpg

IMG_0386-Laaga-Tolla-1024.jpgIMG_0387-Laaga-Tolla-1024.jpg

Svamparna har målat lågan i vackra färger.

IMG_0380-Spraengticka-Tolla-800.jpg

Man skall inte såga av den gren man sitter på.

Det har sprängtickan på bilden gjort.

12 - 23 November.

Knipan på vandringsresa med WI-resor till Gran Canarias berg.

Här kommer ett par bilder, men mer om resan kommer på en särskild sida.

IMG_0234-Siluetter-800.jpg

IMG_0314-Dalgaang-800.jpg

Onsdag den 9 november.

Årets första riktiga snö.

Knipan gör ett kort inhopp för att uppmärksamma årets första snö. Dessa 1 - 3 cm snö som lagt sig på marken lyser upp. Luften känns också lättare att andas när temperaturen ligger strax under nollan. Här kommer ett par bilder från motionsslingan som nyttjas flitigt.

IMG_0163-Slingan-800.jpgIMG_0164-Snoe-paa-bokloev-800.jpg

IMG_0165-Slingan-800.jpgIMG_0168-Syltaag-Slingan-800.jpg

                                                                                     Syltåg på stigen.

IMG_0169-Cykelvaeg-800.jpg

Det är vackert att se öppningen i skogen vid Ljungdalaslingans början. Att mötas av djupet i landskapet istället för en mörk vägg av träd. Om något år kommer en friskt grön gardin av björksly täcka större delen av hygget. Då finns ingen anledning att beträda marken. Den är alltför svårtillgänglig.

Mr Ironius

Sist något vackert från gårdagen då solen lyste från en nästan klarblå himmel.

IMG_0155-Jolster-800-2.jpg

IMG_0160-Jolster.jpgSom knyten med silvertrådar lyste jolstrets hängen i den bleka vintersolen. Jolster är en videart som blommar på våren/sommaren. Den trivs bäst vid fuktiga ställen. Nu vid denna tid på året har frukterna mognat och fröna sprids med vinden.

Lördag den 5 november.

IMG_0149-Regn-foenster-1024.jpg

    Novembermörkret har lagt sig.

Regnet slår mot fönsterrutorna i öster.

5 grader varmt. Detta är den nederbörd som naturen väntat på länge. Nu när träd och örter gått till vila och temperaturen är låg så rinner det mesta av vattnet ner i jorden och fyller på grundvattenförråden till nästa års växtsäsong.

Vid denna tiden på året är det skönt att vara inne och göra sådant som inte hanns med under sommaren, men det är också skönt att ta på regnkläder och gå ut i ruskvädret.

Vem är det som är så välmanikyrerad?

IMG_0087-Mullvad-2-1024.jpg IMG_0087-Mullvad-1024.jpg

Ja, det liknar ju faktiskt sengångarens hand, och djuret rör sig ganska långsamt som sengång-aren. Det var inget dumt svar.

Det rätta är en mullvad.

Tänk så fina fingrar och naglar den har.

Måndag den 31 oktober.

Några bilder från helgens utflykt till den blivande nationalparken Åsnen i södra Småland.

IMG_0097-Aasnen-strand.jpg

En del av de 70 mil långa stränderna runt sjön.

IMG_0023-Aasnen-1024.jpgIMG_0028-Aasnen-1024.jpg

                    Milsvid utsikt.                                                                                        Hundratals öar.

IMG_0046-Bokskog.jpgIMG_0045-Bokvaartlav-1024.jpgIMG_0075-Porlav-1024.jpg

                      Bokskogar med gamla träd.                                                 Bokvårtlav.                                      Porlav.

IMG_0032-Korallticka-1024.jpg

Den sällsynta koralltaggsvampen, Smålands landskapssvamp.

IMG_0049-Karolinerek-1024.jpgIMG_0015-Hus-1024.jpg

                      Ståtliga karolinerekar.                                                                                     Kulturmiljöer.

IMG_0018-Vaevstuga-1024.jpgIMG_0106-Middagsbord.jpg

                                                  Vävstuga.                                                                                       Dukat för middag.......

..... och så mycket mer av natur och kultur att se.

Onsdag den 26 oktober.

Liljekonvaljen gör en vacker sorti.

IMG_0073-Liljekonvalj-1024.jpgIMG_0079-Liljekonvalj-1024.jpg

IMG_0085-Liljekonvalj-1024.jpg

Onsdag den 26 oktober.

En lätt slöjad sol ger bra ljus i "studion". Natten har varit kall med minusgrader. Det finns hopp om en vinter även i år. Det ser ut som om våra blåbärsbuskar står i brand. Intensiva färger från djuprött till gult. Idag fick några blad falla på duken. Nästan vad som helst av vinterståndare kan pryda ett dukat bord. Dock får det inte vara för smått som grenbroskskivlingarna.

IMG_5045-Blaabaer-1024-2.jpgIMG_5043-Blaabaer-1024-2.jpgIMG_0071-Blaabaer-800-2.jpg

IMG_0069-Tysk-loenn-800.jpgIMG_0067-Grenbroskskivling-800.jpg

Söndag den 23 oktober.

Vandring vid Vedema.

Nio personer, två hundar och en docka deltog i den tredje av vandringsgruppens turer. Målet för idag var Vedema och Anders Jägervall, dagens ledare, hade valt en av de trevliga slingorna (den röda). Det var typisk Vedematerräng där pulsen fick tillfälle att stiga. Vädret var mulet med en temperatur som höll sig kring 5-6 grader. Bilen halkvarnade när vi körde till mötesplatsen. I motluten var detta en idealisk temperatur.

IMG_0015-Vedema-800.jpgIMG_0018-Vedema-800-2.jpg

IMG_0022-Vedema-800.jpg

Ibland vill kameran inte vara stilla. Då kan det bli såhär!

Den mörka granskogen hade sina ljuspunkter i de enstaka bokar och björkar som konkurrerade om det livgivande ljuset. Lövträden var klädda med sina vackraste höstfärgade löv. Det var skönt att röra sig och upptäcka nya vyer.

IMG_0027-Vedema-Laksi-800.jpgIMG_0035-Vedema-Bea-800.jpgIMG_0031-Vedema-fikabord.jpg

 Hunden Laksi.                                 Dockan Bea.

Vid rastplatsen i närheten av Hågnarp intog vi vår lunch vid ett bord som var dekorerat med de vackraste boklöv. Det smakade, som alltid när man är ute, gott med smörgås och god dricka. Dockan "Bea" satt bland de bruna löven och hunden Vera visade intresse för henne. Intresset blev inte besvarat så Vera tog mod till sig och bjöd upp till dans. Bea ville helst sitta på marken och se löven komma singlande ner. Efter lunchpausen var det bara nedförsbacke så det gick lätt på skogsvägarna ner till parkeringen.

IMG_0053-Vedema-vandring-800-2.jpgIMG_0054-Vedema-800.jpg

Torsdag den 20 oktober.

IMG_0003-Bjoerk-loev-1150.jpg

Björklöv, gyllene som vore de av guld.

Gömdes och glömdes i hög.

....och ni alla guldet blev till mull.

Lördag den 15 oktober.

IMG_9968-Skaeralid-800.jpg

Idag var det inte mycket vatten i Skärån.

Biofoto hade traditionsenligt höstträff vid Naturum i Skäralid. Programmet bestod av föredrag och bildvisningar, gemensam fika/lunch samt möjlighet till fotografering på egen hand i de spännande omgivningarna.

IMG_9971-Skaeralid-Hultbraeken-800.jpgIMG_9979-Skaeralid-Roennbaer-800.jpg

Hultbräken, övergående i höstgul färg och rödaste rönnbär på björnmossebädd.

IMG_9982-Skaeralid-loev-800.jpg

Och så nordostvinden som envist skakat de skånska löven de senaste veckorna.

IMG_9983-Skaeralid-loev-800.jpg

Fredag den 14 oktober.

IMG_9926-Tysk-loenn-800.jpgIMG_9927-Haestkastanj-800.jpg

Två träd med frukter som kan användas i lekar.

Tysklönnen med sina "lösnäsor" och Hästkastanjen som tillsammans med tändstickor kan bli kor, hästar o.s.v.

Benvedens frukter. Vilka färgklickar att se när hösten känns grå och trist.

IMG_9934-Benved-800.jpgIMG_9939-Benved-800.jpg

IMG_9947-Benved-800.jpg

Fredag den 14 oktober.

IMG_9986-Siriusvaegen-loenn-800.jpg

Åh, vad vackert!

Den här synen möts jag av varje morgon när tidningen hämtas.

Jag tröttnar inte på att se den.

Lördag den 3 oktober.

IMG_4916-Hovdala1150-2.jpg

Nu tror ni att något är galet. 3 oktober infaller inte på lördagen i år. Men vänta, ring inte klagomuren! Denna bild kommer från förra året 2015.

Det är så många som tycker att vi får behålla det sköna vädret med värmande sol så ovanligt länge i år. Även förra året var det så att vi fick, precis som i år, ingen nattfrost i september. Den första riktiga nattfrosten kom då 2015 den 10 oktober. Då frös blomsterkrassen och en del av dahliorna i trädgården.

Den stora skillnaden mot fjolåret är torkan som råder i år. På motionsslingan "gula spåret" mot Stoby fanns i fjol gott om svamp i år finns det inget, förutom det som satt fart efter de senaste dagarnas välkomna regn. Så här såg det ut 2015:

IMG_4851-Brun-1150-2.jpg

IMG_4864-Stubb-800-2.jpgIMG_4871-Liten-800-2.jpg

Nu måndagen den 3 oktober 2016 när detta skrivs har morgonen bjudit på regnskurar, mén det ser ut att klarna upp framåt dagen. Det kommer säkert mer regn den närmsta tiden och det behövs, för vattenbristen är stor i naturen. Ser man på åar, bäckar och kärr så är det lite vatten överallt där det borde finnas. Det betyder att grundvattenytan ligger lågt och det behövs mycket vatten för att återställa grundvattnet till normala nivåer.

Den dagliga motionen bedrevs åter på motionsslingan och kameran var med. Regnet som kommit de senaste dagarna har väckt svamparnas mycel och precis som det står i talesättet. De kommer som svampar ur jorden. Nu är det ganska få arter, men det är säkert fler som vaknar om värmen håller i sig. Det fick bli blixtfotografering för ljuset räckte stundtals knappt för fokusering.

IMG_9846-Svamp-800.jpgIMG_9861-Svamp-800.jpgIMG_9858-Svamp-800.jpg

IMG_9862-Liljekonvalj-800.jpgIMG_9869-Berberis-800.jpg

Till sist två växter med röda bär. Den vänstra bilden visar liljekonvaljens stänglar med de giftiga röda bären. Förra året var det många med mig som tyckte att liljekonvaljen hade mer riklig fruktsättning än vanligt. I år är fruksättningen ännu rikligare. Detta har varit ett gynnsamt år för liljekonvaljen. Det är ju inte bara dessa dom har fått rikligt med frukt. Fruktträden dignar av fint mognade äpplen och päron.

Den högra bilden visar någon form av berberis, inte den vanligast förekommande. En buske med vackert röda bär, som kan pryda en plats i en trädgård.

Lördag den 1 okober.

Ännu en härlig höstdag.

Låg kvar länge i sängen och tittade på när solstrålarna satte mer och mer färg på björkets löv. En klar blå himmel syntes genom bladverket. Det blev frukost med fjällkänsla vid husets framsida. Luften var kall, klar och ren. Efter en stund klättrade solen över grannens tak och det blev genast varmt och ljust. Efter lite pyssel hemma bestämde vi oss för att möta hösten österut i kommunen. Cykelkläder kom på och så cyklade vi förbi Stoby och Grantinge. Från resten av färden kommer bilder.

Finns det någon som har sådan kännedom om vägarna, i denna del av kommunen, att denne någon kan luska ut vår cykelrunda? Vilka byar och samhällen passerade vi?

Det var en härlig runda på mest asfalt, men även grus. Sträckan vi körde var ca 4 mil och i vår ganska makliga fart tog det 2 timmar och 30 minuter.

IMG_9811-Sjunkaroed-800.jpgIMG_9812-Loenn-800.jpg

Här har kanske temperaturen varit nere mot nollan någon natt?

IMG_9813-Fjaerloev-800.jpg

IMG_9816-Fjaerloev-800.jpg

IMG_9818-Gumloesa-800.jpgIMG_9819-Gumloesa-800.jpg

IMG_9820-Soerbytorp-800.jpgIMG_9821-Soerby-800.jpg

IMG_9822-Vinsloev-800.jpgIMG_9824-Vinsloev-800.jpg

IMG_9828-Ignaberga-800.jpgIMG_9831-Ignaberga-800.jpg

IMG_9833-Attarp-800.jpgIMG_9836-Roeinge-800.jpg

Onsdag den 28 september.

Stort och smått i trädgården.

Vi har ett antal krukodlade fuchsior i trädgården. Där är en viss variation i färg och även i form, men....

variationen i blommans storlek går lite ut över det vanliga. Titta på bilderna!

Här under ses två tillsammans. Den normalstora 5 cm långa blomman och den lilla som bara mäter 5 mm.

Bilderna på den lilla blomman till höger är så starkt förstorade att man ser pollenkornen på pistillens märke.

IMG_9791-Fuchsia-800.jpg

IMG_9793-Fuchsia-800.jpg

IMG_9798-Fuchsia-5-mm-800.jpg IMG_9794-Fuchsia-800.jpg

                                             Visst är det spännande med variation.

Måndag den 26 september.

Hamling av lindarna i Vannaröds ängskrona.

IMG_9754-Hamling-800.jpgIMG_9757-Hamling-800.jpgIMG_9759-Hamling-800.jpgIMG_9761-Hamling-800.jpg

IMG_9782-Rissamling-800.jpg

IMG_9752-Arne-Fjaellskivling-800.jpgIMG_9783-Gruppfoto.jpg

    Stolt upphittare av lika stolt fjällskivling.       Efter väl utfört värv. Arne, Lennart, Sune, Kurt och Ole bakom kameran.

Söndag den 25 september.

En underbar sensommarmorgon på Hovdalaområdet.

IMG_9673-Hovdala-dimma-1200.jpg

På väg upp mot Lörup.

Idag byttes hemmamarkerna på gångavstånd ut mot Hovdalafältet och skogarna däromkring. Det var vindstilla och under bilfärden till Hovdala varnade bilen för halkrisk (+4 grader). Vid Björkviken låg massor med fågel. Det var knöl- och sångsvan, gäss av olika slag, änder och vitfågel. När fåglarna stördes hördes de långväga. Över Hovdalafältet låg dimman tät, men man kunde se att solens värmande strålar hade börjat tära på det grå täcket.

Området kring slottet var täckt av ett tjockt lager dimma. Bilen parkerades, ensam, på parkeringen vid slottet. Färden gick först upp på Äspehöjden. Där såg vi blå himmel över oss och snart hade solen skingrat det mesta av dimman. Efter lite fotogaferande kunde man gå nedåt mot slottet och få sikt på drygt 50 meter.

Fortsättningsvis gick vi söderut, passerade Hammarmölle damm och följde Brönnestadsån till närmsta väg. Vidare norrut till Biblioteksruinen och tog en tidig lunch vid den vackra rastplatsen SO Lörup. Rastplatsen var dock inte så vacker denna dag (se bilder). Att folk kan släpa dit kaffemuggar, kakemballage och grädde i sprejburk och sedan lämna allt avfall utan att orka gå de ca 30 m till soptunnorna och kasta skräpet där. Detta är för mig ofattbart. Hur som helst så kunde den betagande vyn med backarna ned mot Finjasjön, som förresten låg spegelblank, vidare in mot

Hässleholms centrala delar (Pärlan,  kyrkan, vattentornet och skorstenarna vid fjärrvärmeverket). Som avslutning på vandringen besöktes vulkanresten NO Lilla Oberöd.

Nere vid slottet var det fullt av folk. Skördefesten hade lockat ut många människor i det fina vädret.

Några av dagens bilder:

IMG_9676-Hovdala-dimma-800.jpgIMG_9678-Hovdala-dimma-800.jpg

IMG_9683-Hovdala-dimma-1200.jpgIMG_9685-Hovdala-dimma-1200.jpgIMG_9692-Hovdala-dimma-1200.jpg

IMG_9699-Hovdala-dimma-1200.jpgIMG_9703-Hovdala-dimma-1200.jpg

IMG_9712-Hovdala-dimma-800.jpg

Brönnestadsån nästan utan vatten.

IMG_9719-Hovdala-dimma-1200.jpgIMG_9725-Hovdala-dimma-800.jpg

Hur kan man bara lämna skräpet när soptunnan finns så nära?

IMG_9732-Hovdala-Basalt-800.jpg

Bergarten basalt från en tidigare vulkan.

IMG_9734-Hovdala-1200.jpg

Skördefest på Hovdala.

Onsdag den 21 september.

Morgon efter ett välkommet regn.

Morgonmotionen gick idag till dryporthygget. Det blev sovmorgon idag så promenaden startade inte förrän strax efter sju. Det hade ljusnat och fukten från gårdagskvällens regn hade som väntat bildat en del vackra dimmor. Nu börjar temperaturen krypa ner och genast så kommer höstfärgerna fram.

Här kommer några bilder:

IMG_9607-Morgondimma-800.jpg

Det ligger lite moln som skymmer den uppgående solen.

IMG_9611-Drypoer-Morgondimma-800.jpgIMG_9620-Dryport-Morgondimma-800.jpg

IMG_9623-Dryport-Morgondimma-800.jpg

IMG_9624-Dryport-Morgondimma-800.jpgIMG_9626-Dryport-Morgondimma-800.jpg

                  "Raka skogsvägen" kantad av blåtåtel.                                        Här var en som inte hann göra nätet klart?

IMG_9628-Dryport-Morgondimma-800.jpg

En kaskad av solstrålar.

IMG_9633-Morgondimma-800.jpgIMG_9635-Morgondimma-800.jpg

                Dimman äts upp både överifrån och underifrån.                            Nu är det inte långt/länge till en god frukost!

Söndag den 18 september.

Dukat för sidensvansarna.

I år är fruktträden överfulla med härligt mogna frukter. Trastar och sidensvansar från norr kan komma hit till dukat bord när födan börjar tryta i hemtrakterna. Särskilt trevligt är det att få höra sidensvansarnas läte. Likt små silverklockor hörs de från fruktträden.

Se på oxel och paradisäpple. Vilket överflöd för fåglarna att frossa av!

IMG_9597-Oxel-800.jpgIMG_9592-Oxel-800-2.jpgIMG_9598-Oxel-800-2.jpg

Oxel

IMG_9593-Paradisaepple-800.jpgIMG_9594-Paradisaepple-800-2.jpgIMG_9595-Paradisaepple-800-2.jpg

Paradisäpple

Torsdag den 15 september.

Floragruppens sista uteträff för året.

"Vilken härlig dag". som Olle i TV-programmet pistvakt brukade säga när han krupit i säng. Idag har det blivit 2,5 timmars förmiddagsmotion på cykel, en god lunch, eftermiddagsvila i skuggan av en björk och som avslutning på dagen en god stunds botaniserande vid finjasjöns "Guldkust". Den efterföljande kvällsfikan med många goda historier ej att förglömma.

IMG_9561-Floragruppen-1150.jpgIMG_9565-Floragruppen-800-Lupp.jpg

IMG_9563-Floragruppen-Loevbinda-800.jpgIMG_9567-Floragruppen-Bergroer-800.jpgIMG_9569-Floragruppen-Veketaag-800.jpgIMG_9566-Floragruppen-Kaerringtand-800.jpg

Några av växterna vi såg var: Lövbinda, bergrör, veketåg och kärringtand både i blom och frukt.

IMG_9570-Floragruppen-800.jpg

Torsdag den 15 september.

Några tankar under en björk.

IMG_9556-Vaartbjoerk-1150.jpg

Jag ligger under en björk och smälter en god lunch. Vi är mitt i september och termometern visar 26 grader. Det har väl hänt förr om åren att vi har haft varma dagar i september, men har de då varit så många som i år?

Bilden ovan är tagen öster om Bjärnum. Klockan är 10 och temperaturen är redan över 20 grader. Jag tänker. Det är som att ta en cykeltur i sydeuropa. Vi har inte haft någon morgon med nattfrost ännu, även om det varit nära någon morgon.

Vad tänker björken om detta? Kan björkarna överhuvudtaget tänka. Nja det är väl inte så, men.....

Bladen på grenen har gulnat och trädet förbereder sig för vinterns torka genom att dra in det värdefulla klorofyllet i stam och rot. Är det så att trädet inte får tillräckligt med vatten nu eller förbereder det sig för vinterns tjäle som hindrar allt vattenintag? Andra björkar i närheten står gröna. Chansar de och fördröjer invintringen till i oktober/november? Jag kommer ihåg en mild höst när träden stod gröna och så vaknade plötsligt kung Bore och gav oss både kyla och snö. Träden fick då fälla löven gröna och förlorade mycket kvävenäring. Det är kanske så att vissa individer är lite mer försiktiga. De litar på dagslängden, som visar att det är höst och sätter igång invintringen trots att det råder sommartemperatur.

Hur var det? Kan björkar tänka?

IMG_9559-Vaartbjoerk-1150.jpg

Onsdag den 14 september.

Morgon utan dimma på dryporthygget.

IMG_9533-Dryport-1150.jpg

Soluppgången närmar sig.

IMG_9535-Dryport-1150.jpgIMG_9540-Dryport-1150.jpg

Solstrålarna belyser molnen.

IMG_9548-Dryport-1150.jpg

Så stiger den apelsinfärgade solskivan över horisonten.

Måndag den 12 september.

Daggfuktig morgon på "dryporthygget".

IMG_9515-Spindelnaet-800.jpg

Idag byttes den vanliga motionen ut mot en tur med kameran. Det är så vackert att se daggdropparna på strån och blad. De glänser som nyputsat silver i solskenet. Man får emellertid vara uppe i tid för att få uppleva det. De värmande solstrålarna får daggen att dunsta på mindre än en halv timme. Klockan 0630-0730 är tiden som gäller. Sedan är det för sent.

IMG_9484-Dagg-800.jpgIMG_9485-Spindelnaet-800.jpg

IMG_9528-Spindelnaet-800.jpgIMG_9518-Spindelnaet-800.jpgIMG_9486-Spindelnaet-800.jpg

IMG_9500-Spindelnaet-800.jpgIMG_9507-Dagg-800.jpg

Lördag den 10 september.

Med Biofoto till Steninge i Halland.

Omkring 20 biofotingar hade tagit sig hit för att få se en bit av Kattegattstranden. Det fotograferades nog ganska mycket, så det blir förhoppningsvis många bilder från utflykten på Biofotos hemsida.

Här kommer några "knipanbilder".

IMG_3859-Klippskreva-fibbla-1200.jpg

Utblick från en klippskreva. Fibbla i fokus.

IMG_9367-En-Juniper-1200.jpgIMG_9369-En-baer-Juniper-1200.jpg

                          Krypenen har funnit lä.                                                          Vindskydd och solvärme ger god fruktsättning.

IMG_9384-Steninge-1200.jpgIMG_9383-Steninge-Taang-1200-2.jpg

                                         Klippor med saltlav.                                                                             Ett litet hällkar.

IMG_9401-Steninge-1200-Trift.jpgIMG_9426-Steninge-1200-Klockljung.jpgIMG_9391-Steninge-1200-Arun.jpg

                   Trift på stenhäll.                                                  Klockljung i mosse.                                   Arun på strandäng.

IMG_9466-Steninge-1200-Vresros.jpg

Vresrosen kämpar mot sanddriften.

IMG_9478-Steninge-1200-Svamp.jpg

Sist en av de många vackra svampar som fanns i strandskogen.

Skadedjur i trädgården. (2)

Jakten på trädgårdsborrarnas larver fortsätter.

IMG_9362-Traedgaardsborre-800.jpg

IMG_9304-Traedgaardsborre-800-5.jpg

Var skall det sluta? Blir det något gräs kvar? Koltrastarna får i alla fall många läckerbitar i sig.

Det  här kan bli en följetong!

Onsdag den 7 september.

Skördetid. (2)

IMG_9315-Tomater-Emma-800.jpgIMG_9317-Astrid-succini-800.jpg

Härligt solmogna tomater och en så´n jättestor "gurka"

Torsdag den 8 september.

Blommande Växjö.

Under en cykeltur på de utmärkta cykelvägarna i staden kan man stöta på blomsterprakt utöver det vanliga. Jag tar fram två exempel:

En liten backe vid Mörners väg.

Backen hade harvats upp och besåtts med en fröblandning innehållande olika blomväxter.

Resultatet visas i bild nedan. En orgie i gult och rött samt andra varma färgtoner.

Till glädje för både människor och insekter.

IMG_9321-Blomsterland-Vaexjoe-800.jpgIMG_9330-Blomsterland-Vaexjoe-800.jpg

IMG_9322-Blomsterland-Vaexjoe-800.jpgIMG_9327-Blomsterland-Vaexjoe-800.jpg

IMG_9323-Blomsterland-Vaexjoe-800.jpgIMG_9332-Blomsterland-Vaexjoe-800.jpgIMG_9339-Blomsterland-Vaexjoe-800.jpg

IMG_9328-Blomsterland-Vaexjoe-800.jpgIMG_9329-Blomsterland-Vaexjoe-800.jpgIMG_9340-Blomsterland-Vaexjoe-800.jpg

Det andra exemplet är solrosbacken.

Här kan man skåda ut över ett litet hav av solrosor.

IMG_9346-Solros-800.jpgIMG_9347-Solros-800.jpg

IMG_9350-Solros-800.jpgIMG_9352-Solros-800.jpg

"Solrosens diskblommor ser ut som ett broderi!"

Sniglar i trädgården.

IMG_9314-Pantersnigel-800.jpg

IMG_9307-Pantersnigel-800.jpg

Det finns ett 20-tal snigelarter i Sverige. De flesta är ganska harmlösa och gör ingen större skada på det odlade. Ovan syns ett exemplar av pantersnigeln (leopardsnigeln). Många sådana har dödats i tro att det är en spansk skogssnigel. Även om det är en stor snigel, så  är den sällan något skadedjur i trädgården, tvärtom. Den lever av dött växtmaterial som den liksom daggmaskarna deltar den i mullbildningen i marken.

Den spanska skogssnigeln som du ser på bilderna nedan är däremot en "frossare" och kan där den trivs bra och förökar sig äta rent på växter som den tycker om. Dessutom förökar den sig till väldiga numerär där den trivs. Då trängseln blir för stor i ett område så emigrerar en del individer. De kommer då ut på vägar och blir krossade. På sådana trafikdödade individer kan man se artfränder som tycks äta av den döda. Det är väl därför som namnet mördarsnigel uppkommit.

IMG_3536-Moerdarsnigel-800-2.jpgIMG_8608-Moerdarsnigel-800-2.jpg

Onsdag den 31 augusti - fredag den 2 september.

Knipan har varit på utflykt till västkusten.

IMG_9279-Glommens-fyr-1080.jpgIMG_9298-Snaarvinda-1150.jpg

                                                                                          Snårvinda

IMG_9296-Snaarvinda-800.jpg

Det var ett par dagars cykelutflykt längs kusten mellan Halmstad och Varberg med Falkenberg som bas.

Cykelleden "Kattegattleden" var mycket trevlig att ta sig fram på. Den slingrade sig fram längs stranden, inne i sommarstuge-områden genom fiskebyar och genom det kustnära jordbruks-landskapet.

Semestertiderna var slut, vilket medförde att möjligheterna för camping var ytterst begränsade.

IMG_9299-Skor-1024.jpg

Sommarlovet tog hastigt slut i år.

Onsdag den 31 augusti.

Skördetid. (1)

IMG_9274-Vindruvor-1024.jpg

Tisdag den 30 augusti.

Skadedjur i trädgården. (1)

IMG_9266-Kaalfjaeril-larv-800.jpg

Slingerkrassen i trädgården har blivit angripen av skadedjur. En stor del av bladen är uppätna. Det är inte svårt att upptäcka vilka som är bovarna. På de flesta bladen satt en vacker fjärilslarv. Det är kålfjärilens larv. När larverna känner att tiden är mogen så fäster de sig med en tråd och vid den kommande hudömsningen kommer det inte ut en larv utan en puppa.

Puppan vilar sedan över vintern och framåt våren så kommer det ut en vacker fjäril.

IMG_7213-Traedgaardsborre-800.jpg

IMG_9267-Traedgaardsborre-800.jpgIMG_9268-Traedgaardsborre-800.jpg

I juni såg det ut som på bilden ovan. Trädgårdsborrarna svärmade över gräs-mattan.

Nu börjar det uppträda bruna fläckar i gräset. Skator och andra större fåglar kommer och hackar i grässvålen som ligger lös ovanpå jorden. Det går lätt att lyfta på gräset för det finns inga rötter under. Man ser att det finns gott om skalbaggs-larver som har ätit upp rötterna.

Det blir spännande att se om det finns något liv i gräsmattan till våren

Torsdag den 25 augusti.

Ute i inventeringsrutan vid Vankiva.

Dagens vandring gick huvudsakligen längs en mindre väg. Ett par utstickare gjordes till skogsområden som kunde tänkas inehålla något nytt. Där var en del svamp att titta på men inte mycket i växtväg. Längs en bäck i granskog fann vi oväntat ett litet bestånd av lopplummer. Annars var där inget nytt för rutan. Vi har gjort en lista med arter som bör finnas i området. Lind och flenört var exempel på sådana arter som kunde kryssas. Avslutningsvis tittade vi på två våtmarker, en kräftdamm och ett kärr vid Classiq kafé. Dagens skörd blev 15 nya arter på krysslistan. Kärret var fyllt av missne i alla stadier från blom till mogna frukter. Kräftdammens stränder dominerades av vitmossor. Ältranunkel, flenört och rundsileshår var andra blommande växter. Där var ett rikt insektsliv med bland annat många arter av trollsländor.

IMG_9242-Roed-flugsvamp-1920.jpg IMG_9247-Lopplummer-1080.jpgIMG_9257-Vitgul-flugsvamp-1920.jpg

Två flugsvampar med lopplummer mellan.

IMG_9256-Porslinsskivling-1150.jpg

Porslinsskivlingar på en nedfallen gren.

IMG_9246-Bkloev-1920.jpg

Hösten har kommit en bit på väg.

Varför producerar björken så många frön?

IMG_9172-Bjoerk-800.jpgIMG_9173-Bjoerk-800.jpg

Tänk om alla björkfrön som fallit under den senaste månaden skulle bli till träd. Vår tomt är en en plantskola med hundratusentals plantor. Men en sådan knappt centimeterstor planta kan växa till ett 15-20 m högt träd.

Lördag den 20 augusti.

Med Biofoto till Fyledalen.

Värd för dagens utflykt var Lennart Johanzon. Deltagarantalet var rekordartat för en utflykt med Biofoto syd. Uppskattningsvis ca. 40 deltagare, kanske fler. Lennart kunde vid samlingen meddela att han under tre timmars rekognosering funnit sammanlagt 1 (en) groda på de bästa lokalerna. Förutsättningarna var alltså inte särskilt lysande. Det var förresten inte solen heller. Den befann sig någonstans över ett ganska tjockt molntäcke.

IMG_9190-Bergmynta-800.jpg

IMG_9186-Bergmynta-800.jpg

Det fanns ju annat att fotografera. Bergmyntan var vackert täckt av daggdroppar.

Snäckor av olika slag åt sig fram på nässlornas blad.

IMG_9201-Snaecka-800.jpgIMG_9199-Snaecka-800.jpgIMG_9202-Snaecka-800.jpg

IMG_9210-Getingspindel-800.jpgIMG_9213-Getingspindel-800.jpg

Ett trevligt fynd som gjordes var den vackra getingspindeln. Det var en tjusig hona som hade spänt upp sitt fångstnät på en äng. Getingspindeln är ett relativt nytt inslag i vår fauna. Första fyndet gjordes 1989 på Gotland. Från 1990-talet och fram till nu har den spritt sig från Skåne upp till Dalarna.

Det stora hjulformade fångstnätet var  nästan 50 cm i diameter. I centrum satt spindeln. Där inunder fanns den sick sack-formade "stabilisatorn" som är typisk för arten.

Fick vi se några Lövgrodor? Svaret är Ja! Den första som hittades fanns nere i vassen vid Fylan. Den hoppade omkring på kaveldunsblad och andra "vassväxter". Det var många som sökte sig ner för att få en bra bild. Undrar hur fotoobjektet kände sig? Hen var definitivt inte van vid sådan mängd närgången uppmärksamhet.

Efter lunch - Grillen tändes vid "plattan", så förflyttade vi oss några hundra meter till ett bestånd av vitskråp. Nu hade solen kommit fram och två grodor hade placerat sig på lagom avstånd från vägen. Lennart ville inte ha vitskråpet nedtrampat. Det är ju lövgodornas hemmiljö. Här blev de vackra grodorna avbildade både framifrån och bakifrån.

Andra trevliga djur som påträffades var:

Träddödaren - en stor fjärilslarv. Fjärilen heter vanlig träfjäril.

Rovflugor. De var så helt upptagna av parning att man kunde komma hur nära som helst.

Trädrovbärfisens nymf. Den har ett par hudömsningar kvar innan den är fullbildad.

En skogsödla passade också på att värma sig i solskenet.

IMG_9217-Loevgroda-800.jpgIMG_9218-Loevgroda-800.jpg

Lövgrodan är inte lätt att få syn på! Se svart ring på högra bilden.

IMG_9203-Loevgroda-800.jpgIMG_9203-Loevgroda-800-2.jpgIMG_3838-Loevgroda-800.jpg

IMG_9220-Traeddoedare-800.jpgIMG_3842-Rovfluga-800.jpgIMG_9219-Traedrovbaerfis-800.jpg

IMG_3845-Skogsoedla-800-2.jpg

Lördag den 13 augusti.

Bioblitz på Hovdalafätet.

Vad är då en bioblitz? Det går ut på att under, en begränsad tid, hitta så många arter av växter, djur och svampar som möjligt. GBF hade kallat alla som var intresserade att delta. Det hela blev på något sätt ett samarbetsprojekt mellan de olika grupperna (växt, fågel, småkryps och digitalfoto) i föreningen. Resultatet skulle kunna visa på den mångfald av organismer som är aktiva under detta tillfälle. Resultatet kommer rapporteras till Artdatabanken och en samman-ställning i någon form kommer att publiceras när allt insamlat material är färdigbehandlat.

Här kommer några exempel på växter som hittades.

IMG_9045-Graa-oegontroest-i-centrum-1024.jpgIMG_9046-Fyrkantig-johannesoert-1024.jpg

                       Grå ögontröst i centrum.                                             Den fyrkantiga johannesörten har trubbiga foderblad.

Det regnade under en stor del av tiden, vilket försvårade antecknandet för oss. Vi var en grupp på cirka 10 personer som letade växter stora som små. Gissningsvis blir det sammanställda resultatet för växter 2-300 arter.

IMG_9058-Hoestgyllris-och-Kanadensiskt-gullris-avbildas-1024.jpg

Här fotograferas de två immigranterna höstgullris tv och kanadensiskt gullris th från Nordamerika.

De är nästan förvillande lika

IMG_9087-Kransmynta-1024.jpgIMG_9090-Knoelsyska-1024.jpgIMG_9085-Krusnate-1024.jpg

På Finjasjöstranden fann vi bl. a. kransmynta, knölsyska och krusnate.

IMG_9009-Besksoeta-1024.jpgIMG_8985-Dryport-Nysoert-800-3.jpgIMG_8992-Dryport-Snaerjmaara-800.jpg

                   Besksöta.                                                          Nysört.                                                   Snärjmåra.

IMG_9083-Stolt-som-en-fjaellskivling-1024.jpgIMG_9064-Vackra-svampar-1024.jpg

Svampar fanns både stora och små.

Sist en liten lägesrapport om antalet arter:

221 kärlväxter       96  ryggradslösa djur

 41  mossor          45  fåglar

 31  svampar          3  grod- och kräldjur

  4  lavar               2  däggdjur

  1  alg

Tisdag den 9 augusti.

Smått och gott vid raka "skogsvägen".

Blåst och regnskurar har karaktäriserat vädret de senaste dagarna. Det har kliat i avtryckarfingret. Idag togs en kombinerad motions och upptäckartur till dryporthygget. Utrustningen var kamera och frysväska laddad med två glassburkar i plast. Blåsten omöjliggör fotografering av små blommor på veka stänglar. Jag testar att ta med dem hem för avbildning i studion. Där är det bra ljus, ingen vind och hyfsad arbetshöjd. Här kommer några bilder.

IMG_8942-Dryport-Mjoelke-800.jpg

Efter regnet. Solen tittar fram och ger glitter på blommor och blad.

IMG_8937-Dryport-Groblad-800.jpgIMG_8957-Dryport-Groblad-800.jpgIMG_8962-Dryport-Pillerstarr-800.jpg

         Groblad är en växt som trivs på skogsvägen.                 Här är en minivariant.                    Pillerstarren 2-4 cm hög.

IMG_8972-Dryport-Toppdaan-800.jpgIMG_8977-Dryport-Toppdaan-800.jpgIMG_7190-Graabo-800.jpg

Här är några blommor som är mycket lika varandra. Det två till vänster är toppdån och till höger en typisk pipdån. Det som skiljer arterna åt är små detaljer som inskärningen på underläppen (toppdån) och glandelhåren på pipdånets stjälk och foderblad.

IMG_8978-Dryport-Klibbkorsoert-800.jpgIMG_8944-Dryport-Blaaklocka-800.jpgIMG_8986-Dryport-Blaaklocka-800.jpg

 Klibbig korsört med tydliga glandelhår.                             Liten blåklocka.                         Här ser du in på ståndare och pistill.

IMG_7195-Aengskovall-800.jpgIMG_7194-Videoert-800.jpg

Titta på ängskovallen till vänster. Den har blivit solbränd av att stå ute i ljuset.

Videörtens blomma har visst också fått lite extra färg på sin blomma. De röda ståndarna känns inte igen.

IMG_8955-Dryport-Kanadensiskt-gullris-800.jpgIMG_7208-Kanadensiskt-gullris-800.jpgIMG_8983-Dryport-Harkloever-800.jpg

IMG_8985-Dryport-Nysoert-800.jpg

Ett par plantor av kanadensiskt gullris stod ensamma. Det kommer de säkert inte att göra nästa år. De har en stor spridningspotential.

Nere i mitten ser du nysörten. Det är röllekans större släkting - en vanlig vägkantsväxt.

Harklöver syns på bilden till höger. Den är lika mjuk som den ser ut att vara. Se de små blommorna omgivna av mjukt ludd.

IMG_8954-Dryport-Bjoernbaer-800.jpg

Sist men inte minst kommer det goda. Björnbären har börjat mogna. Det är dock inte så många buskar längs vägen. Skall man plocka till sylt och marmelad får man söka någon annanstans.

Söndag den 7 augusti.

GBF-exkursion till Store mosse vid Häglinge.

IMG_8914-Store-mosse-800.jpg

Tranor över mossen.

Vi var 9 GBF-are som fick njuta av en skön sommarkväll. Ute på mossen växer sig träden allt högre och tätare, men med en bra guide så tog flertalet av oss fram torrskodda. Vi fick se några av mossens trevliga växter som exempelvis klockljung, löktåg, tranbär, småsileshår, nickskära och rödlånke.

IMG_8904-Smaasileshaar-800.jpgIMG_8910-Smaasileshaar-800.jpgIMG_8909-Nickskaera-800.jpg

               Det lilla småsileshåret-                           med fångst.                                           Nickskära.

IMG_8916-Store-mosse-800.jpgIMG_8918-Roedlaanke-800.jpg

Rödlånken, en släkting till fackelblomster, fanns det rikligt av ute i de förrädiska torvgravarna. Med stor försiktighet fiskades ett exemplar upp. Ljusförhållandena var sådana att det krävdes blixt för närbildsfotografering.

Botaniserandet avslutades sedan på ruderatmarken kring torvfabriken. Några av växterna som fastnade på bild var:

                                  Sprödarv.                                                                                        Blåmålla.

IMG_8923-Sproedarv-800.jpgIMG_8927-Blaamaalla-800.jpg

                                         Knytling.                                                                                       Nattljus.

IMG_8933-Knytling-800.jpgIMG_8929-Nattljus-800.jpg

Nu hade det blivit så mörkt att nattljuset öppnat sina blommor för nattens fjärilar och andra ljusskygga pollinatörer.

Vad äter gråsparvarna?

IMG_8902-Graasparv-800.jpg

Nu kan man se flockar på upp till ett 30-tal gråsparvar som pickar på marken. Vad är det som de livnär sig på?

Jo de äter några av de miljontals björkfrön som fallit ner den senaste tiden.

Taket är ett populärt ställe att stanna till på för att äta.

IMG_8932-Bjoerk-froen-800.jpg

IMG_3759-Graasparv-800-2.jpgIMG_3763-Graasparv-800-2.jpg

Lördag den 6 augusti.

Parkstånds.

IMG_8901-Parkstaands-Eva-1150.jpg

IMG_8900-Parkstaands-800-2.jpgMellan Stjärneholmsvägen och Almaån i Hässleholm kan man se denna vackert gula växt. Den har sin hemort i Centraleuropa, men ser ut att trivas bra i miljön nära ån. Vi har många växter som kommit in till Sverige på ett eller annat sätt. De kan vara införda som trädgårdsväxter eller som t. ex. fripassagerare på järnvägsvagnar. Några av dessa har anpassat sig så bra att de tränger undan våra inhemska växter. Dessa kallas för invasiva arter. Exempel på sådana är jätteloka, stinkkalla och jättebalsamin. Mer om dessa kommer i en senare notis.

Torsdag den 4 augusti och Lördag den 6 augusti.

Skånesflora inventeringar i rutan norr om Vankiva.

Floragruppen i GBF gjorde ett besök i "Knipans" inventeringsruta den 4/8. Större delen av området täcks av planterad granskog, men här och där finns områden med mera artrik flora. Vi tittade på en bit skogsväg och på ett litet område kärr.

Under kvällen berikades krysslistan med 42 nya arter. Ett stort tack till kvällens medhjälpare.

IMG_8895-Gulkaempar-800.jpg

Inventering längs regnblöt väg 117. Gulkämpar i förgrunden.

Som en del i lördagens motion inventerades vägkanten vid väg 117 inom rutan. Vädret var inte det bästa, regn och frisk vind vill vi inte ha när vi tittar på växter. Trafiken var tidvis mycket tät med stora långtradare och mindre fartdårar. Vid hållplatser och parkeringsfickor kunde det vara relativt artrikt annars var det ganska fattigt. Krysslistan utökades med ytterligare 24 arter. Bland nya arter kan nämnas de två pyrolaarterna björkpyrola och klotpyrola. Mattlummer växte i en vägskärning.

Vägen hem gick via den gamla landsvägen. Inom rutan växte ett bestånd av höstgullris. Den är liksom kanadensiskt gullris förvildad. Den har inte nått samma spridning som sin nordamerikanska släkting. Det finns nu 291 kryss på vår lista. Med belägg så blir det en bit över tre hundra arter. Det hade vi inte kunnat tänka oss efter första besöket tidigt i våras.

Onsdag den 27 juli.

Bland slåttergubbar på Vannaröds Ängskrona.

IMG_8802-Lieslaatter-1024.jpg

Idag hade GBF kallat till slåtterdag på Vannaröds Ängskrona. Då slår man så stor del av naturområdet som man hinner. Det är alltså inte den vackra men sällsynta blomman slåttergubbe som rubriken anspelar på. Liksom att man skulle önska att få se fler blommande slåttergubbar, så hade det varit trevligt att få se fler gubbar med lie på Ängskronan denna dag. Fyra liar och en slåtterbalk arbetade flitigt under förmiddagen. Höet ligger nu ett par dagar för att fröa av sig. Därefter forslas det bort för att ängsblommorna skall fröa av sig. På så sätt gynnas ängsblommorna på gräsens bekostnad.

IMG_8821-Slaatter-1024.jpgIMG_8803-Kalvar-1024-2.jpgIMG_8818-Stor-blaaklocka-1024.jpg

IMG_8826-Blombockar-paa-straetta-1024.jpg

IMG_8808-Kransrams-1024-2.jpgIMG_8813-Aengsvaedd-blomfluga-1024.jpgIMG_8807-blaaklocka-1024.jpg

IMG_8809-Fyrkantig-johannesoert-1024-2.jpg

IMG_8832-Slaattergubbar-1024.jpg

Här ses slåttergubbarna under en vätskepaus.

Lördag den 9 juli.

Besök på inventeringsrutan norr om Vankiva.

Dagens uppgift var att titta på växterna i och kring en damm. Strand- och vattenväxter är en ovan miljö för oss som mest trivs i skog, ängsmark, kärr och mosse. Det var en trevlig förmiddag bland tåg och gräs samt allt annat som älskar fukt.

Här kommer några rutor från minneskortet.

IMG_8685-Damm-Vankiva-800.jpg

IMG_8686-Bredkaveldun-800.jpgIMG_8689-Mannagraes-800.jpgIMG_8698-Veketaag-800.jpgIMG_8699-Knapptaag-800.jpg

           Bredkaveldun                                  Mannagräs                               Veketåg                            Knapptåg

IMG_8692-Ryltaag-800.jpgIMG_8694-Gyttrad-igelknopp-800.jpgIMG_8695-Flickslaenda-800.jpg

            Ryltåg                                                      Gyttrad igelknopp                              Flicksländor

Måndag den 11 juli.

Åraslövs mosse.

Vid senaste besöket den 11 juni var det en torr mosse, med en relativt frisk vegetation. Torkan som följde veckorna efter tog nog hårt på växterna för det var inte mycket som hade blommor kvar. De senaste dagarnas regn hade emellertid fyllt på med vatten. Det hjälper dock inte de växter som brådmognat.

Bladvassen breder ut sig över kärret. Jag undrar om inte det var en rekordartad utbredning av vassen i år. Beror det på försommarens torka? Se på bilderna.

IMG_8706-Aarasloevs-mosse-bladvass-800.jpgIMG_8719-Aarasloevs-mosse-bladvass-800.jpg

Fläcknycklarna som brukar stå kvar var helt förtorkade om de inte stod skyddat. Kärrknipproten blommade bara med ett fåtal exemplar där de ibland brukar stå tätt. Många kärrknipprötter såg förtorkade ut. Mest populära i kärret var strättorna, som hade gott om besökande insekter.

IMG_8707-Aarasloevs-mosse-Flaecknycklar-800.jpgIMG_8708-Flaecknycklar-800.jpgIMG_8710-Aarasloevs-mosse-Kaerrknipprot-800.jpg

Nu vid denna tiden är det visserligen inte kärret som är mest värt ett besök. Det är i sumpskogen man finner årets sista orkidé, skogsknipproten. Där var ganska gott om plantor längs stigen runt i skogen. Där var mer än 50 plantor med knopp och ett stort antal små plantor som inte hade kraft att blomma i år. En planta hade öppnat sina blommor. Där finns naturligtvis annat än orkidéer. Kåltistlarna blommar - de som inte är avbetade. Stenbärets vackert lysande röda bär är en fröjd för ögat. Nu kommer alla sorters vackra svampar och en liten vacker föraning om en kommande höst -ett par blad från en hägg visade vackra höstfärger.

IMG_8723-Aarasloevs-mosse-Skoogsknipprot-800.jpgIMG_8713-Aarasloevs-mosse-Gul-trumpetsvamp-800.jpgIMG_8722-Haegg-blad-800.jpg

         Skogsknipprot                              Gul trumpetsvamp  

                                                                         

                                                                                      Blad av hägg i höstfärg

Tågeröd.

Pål Axel Olsson hade bjudit in till ett besök i en betesmark och ett kärr vid Tågeröd 

(nr 28 i Naturguiden) söder om Tyringe.

Här kommer några bilder.

IMG_8738-Mattfibbla-800.jpgIMG_8744-Mattfibbla-800.jpg

Den lilla mattfibblan blommade fortfarande.

Knoppen är så vacker.

IMG_8751-Kaerrspindel-800.jpgIMG_8753-Kaerrspindel-800.jpg

Kärrspindlarna är bland de största av våra spindlar.

Till vänster sitter en som bär sin stora äggkokong under kroppen.

Till höger vaktar en annan de nykläckta ungarna.

Nedan ser du årets tranbär som är klara att skörda efer första frosten.

IMG_8748-Tranbaer-800.jpg

Fredag den 8 juli.

Hur ser det ut på dryporthygget nu?

En fråga var hur det står till med hallonen? Växer slyet sig högt? Har det kommit in några trevliga nya växter?

IMG_8674-Dryporthallon-1150.jpg

IMG_8682-Dryporthallon-800.jpg

Med bilderna ovan och till vänster kan väl fråga ett vara tillräckligt besvarad. Där finns massor av hallon. På en del av buskarna är bären mogna, men där finns även mycket som inte är moget ännu. Det är väl härligt att Hässleholms kommun bjuder på fantastiskt goda vildhallon till den som vill komma och plocka. Antalet bärande buskar har utökats sedan förra året. Bären ger en aromrik marmelad som knappt kan jämföras med trädgårdshallonens. Hässleholmare, om ni har tid och lust så kom och ta för er!

Slyet växer till kraftigt gödslat av näringen från den nedhuggna skogen, vars rötter nu håller på att förmultna. Det var fråga två.

Det har säkert kommit flera nya växter som trivs på ett hygge. I ett dike finns den vackra växten klockljung. Det är visserligen ingen hyggesväxt, men vacker är den. Se nedan.

IMG_8678-Klockljung-800.jpgIMG_8680-Klockljung-800.jpg

Tisdag den 5 juli.

Ovälkomna gäster i trädgården.

IMG_8607-Moerdarsnigel-800.jpg

Vi har sett dem på många ställen, men fram till nu har vår trädgård förskonats. Det pratas om dem som "trädgårdsmarodörer" som äter all växtlighet i deras väg. Nu har alltså de spanska skogssniglarna flyttat in. De kommer att mötas av motstånd och så får vi se vad resultatet blir. De kommer inte att känna sig välkomna.

IMG_8608-Moerdarsnigel-800.jpg

Måndag den 4 Juli.

Hemma igen efter en mycket trevlig och givande rundtur i Norrland.

Ett par förhandsbilder här, men sedan kommer mer på en särskild sida.

IMG_8507-Flatruet-lappljung-800-2.jpg

Flatruet med blommande lappljung.

IMG_8294-Dvaergvide-800.jpg

Dvärgvide, "världens minsta träd", i blom. Getryggen.

IMG_8342-Krypvide-800.jpg

Krypljungen har blommat över. Vissa växter har bråttom med att sätta frukt. Täljstensvalen.

Fredag den 10 juni.

Jag har varit i paradiset!

IMG_7373-Biparadis-1024.jpg

Det här paradiset finns i Naturreservatet Bokhultet söder om Växjö. Här har en skjutbana gjorts om till miljöer där insekter trivs. Här finns öppen sand och grus för grävande steklar och bin, blomsterängar som passar bland annat fjärilar och en damm med fritt vatten. Under tiden jag var där passerade många människor. En del springande andra kom gående i rask fart med eller utan hund och så var det de som kom sakta promenerande.

Kameran var framme och en hel del insekter fångades på bild, men jag misstänker att i juli månad finns det en hel del mer att se. Här kommer ett smakprov på vad som sågs, men framåt hösten kommer det mer på en särskild sida.

IMG_3526-Biparadis-1024.jpgIMG_3530-Biparadis-1024.jpgIMG_3548-Biparadis-1024.jpg

IMG_3670-Biparadis-1024.jpgIMG_3654-Biparadis-1024.jpgIMG_3665-Biparadis-1024.jpg

IMG_3609-Biparadis-1024.jpgIMG_3650-Biparadis-1024.jpgIMG_3681-Biparadis-1024.jpg

IMG_7391-Biparadis-1024.jpgIMG_3594-Biparadis-1024.jpgIMG_7376-Biparadis-1024.jpg

Nu grönskar det i dalens famn,

nu doftar äng och lid.

Kom med , kom med på vandringsfärd

i vårens glada tid.

Var dag är som en gyllne skål

till brädden fylld med vin.

Så drick, min vän, drick sol och doft

ty dagen den är din.

Alla har väl sjungit Evelyn Lindströms vackra text till Johann Sebastian Bachs musik ur Bondekantaten.

Nu är försommaren som skönast. Lite av vårens fikt finns kvar i marken.

Det är bara att gå ut och njuta!

IMG_7296-Aarasloevs-mosse-1024.jpg

​Kärret med olika arter av ull.

IMG_7324-Aengsnycklar-1024.jpg

Ängsnycklarna i centrum.

IMG_7319-Flugblomster-1024.jpg

Flugblomster.

Fredag den 3 juni.

Vilken underbar morgon!

                 Blommande darrgräs i morgonsol.

IMG_7255-Aarasloevs-mosse-800-Darrgraes.jpgIdag var det bestämt att försöka räkna orkidéer på Åraslövs mosse. Den senaste tidens värme borde ha satt fart på blomningen. Efter en kortare frukost kom vi ut till reservatets parkering vid 8-tiden. En manskapsbod tog en del plats på parkeringen. Plankor till en ny spång över kärret var utlagda.

Längs vägen ut till slåtterängen hade den närmsta vegetationen slagits med trimmer. Promenaden ut till kärret var mycket njutbar. Ljuset som silades genom trädskiktets grönska föll i små portioner på gräs och liljekonvalj. Fåglarna hade inte slutat sjunga. Trastar, sångare och gök lät höra sina stämmor. Tranorna ville också vara med på ett hörn.

Så lämnade vi trädens skugga och trädde ut i det trädlösa kärret. Solljuset kastade gnistor från växtlighetens små daggdroppar. Där stod kärrspirorna för huvuddelen av det rosaröda. De olika arterna av ull sken i vitaste vitt och så grönskan i alla de nyanser. Några mindre arter som måste nämnas är sileshåren med sina klistriga blad och de krypande tranbärsplantorna med rosa blommor. "Årets växt", smörbollarna var representerad med tre plantor. Det var alldeles vindstilla vilket förhöjde skönheten ytterligare.

Nu var det inte för att se alla växter som vi kommit idag. Det var ju för att räkna de tre arterna orkidéer som vi kommit. Det blev den traditionella vandringen för att täcka hela kärrområdet. Den rådande torkan märktes även i kärret. Gummistövlarna blev nästan inte våta. Efter drygt två timmars räkning började värmen kännas av. Lunchpausen togs i skugga. Det andra passet blev betydligt varmare och när sista orkidéen var räknad var det skönt att uppsöka skuggan längs tillbakavägen till bilen. Resultatet av räkningen redovisas nedan.

Två trevliga fjärilar, tistelfjäril och sotnätfjäril, stack ut bland många andra flygfän.

   År                            Vaxnycklar                            Ängsnycklar                             Flugblomster

   2016                          853                                      292                                          91

   2015                         1302                                      499                                        139

   2014                         1191                                      628                                        123

   2013                          674                                       149                                          58

   2012                         1187                                      378                                          67

Som synes av tillbakablicken på de senast åren så är det inget toppår i år, men åren där antalet vaxnycklar överstigit 1000 individer har varit extremår. Flugblomstren visar emellertid en stigande trend. När vi började räkna så uppgick antalet individ till ett ensiffrigt antal. Där finns fler stora plantor av flugblomstret nu och så finner vi många små plantor med endast en eller två blommor.

Torsdag den 2 juni.

Nu är vi inne i sommarmånaderna, juni, juli och augusti. Termometern i skuggan visar 28 grader och jag lider. Några som inte lider är växterna i våtmarkerna. De växer så "det knakar". Däremot är det värre för torrmarksväxterna. För dem gäller det att blomma och sätta frö så fort som möjligt, innan torkan blir för dem övermäktig. Trädgårdsborrarna har haft bråda dagar. De har svärmat i mängd den senaste veckan.

Flertalet gräs har börjat blomma. Allergikerna nyser, hostar och har rinnande ögon. För den som inte har för stora besvär med gräspollenet kan rekommenderas att ta en närgången titt på gräsens blommor. Många av dem är såå.. vackra.

För en månad sedan var växtligheten på de flesta ställen en aning efter "normalen". Nu har naturen kommit ifatt.

En växt som verkar ha ett väldigt gott år detta år är aklejrutan. Du finner den utmed åar och bäckar samt i fuktiga skogar. Den skall helst ses. En beskrivning med ord ger den inte rättvisa. Du finner den exempelvis längs Rökeån vid Vedema, vid Hovdalaån söder om slottet eller vid Åraslövs mosse

Strax över gräsrotsnivå på gräsmattan.

IMG_7213-Traedgaardsborre-800.jpg

Svärmande trädgårdsborrar.

IMG_7203-Traedgaardsborre-800.jpgIMG_7204-Traedgaardsborre-800.jpgIMG_7216-Traedgaardsborre-800.jpgIMG_7219-Traedgaardsborre-800.jpg

   Yster dans kring strået.                                                                                                     Kamp om bästa platsen.

En liten klöver.

IMG_7236-Jordkloever-800.jpgIMG_7242-Jordkloever-800.jpg

                                Trådklöver ett av alla vackra ogräs.

IMG_7246-Jordkloever-800.jpgIMG_7244-Jordkloever-800.jpg

                         Som ett smycke!

Bilderna som inte kom med.

Ett av mina nöjen är att titta på blommor. Då vill jag titta på de minsta detaljerna inte bara på själva blomman utan även andra delar av växten. Här kommer några bilder tagna med Sigma 17-70 samt försättslins 4x eller 10x.

IMG_7190-Skogsnarv-800.jpgIMG_7180-Ekorrbaer-800.jpg

             Skogsnarv                                                                                 Skogsstjärna

IMG_7178-Ekorrbaer-800.jpgIMG_7158-Stenmaara-800.jpg

                 Ekorrbär                                                                                  Stenmåra

IMG_7142-Backtrav-800.jpgIMG_7042-Vattenblink-800.jpg

             Backtrav                                                                                  Vattenblink

IMG_7011-Strandkaempar-800.jpgIMG_7004-Skoebjuggsoert-800.jpg

               Strandkämpar                                                   Skörbjuggsört

Lördag den 28 maj.

Nytt tomtkryss.

IMG_7161-Ollonborre-800.jpgIMG_7167-Ollonborre-800.jpg

På morgonen låg han där, ollonborren. Han hade väl nyss landat för flygvingarna stack ut där bak. En liten stund vilade han på plattorna och sedan var han plötsligt försvunnen.

Vem äter på lönnens blad?

IMG_7129-Loenn-800.jpgIMG_7131-Loenn-800.jpgIMG_7133-Loenn-800.jpg

På många lönnar är bladen mer eller mindre uppätna, men den som ätit syns inte till. Tittar man riktigt noga så ser man att en del av bladet är dubbelvikt och tunna trådar syns. Om man öppnar bladet så kommer en fjärilslarv fram. Men vad är det för en?

Dryporthygget.

IMG_7134-Dryport-800.jpg

Björksly i mängd på vissa delar av hygget.

Lördagspromenaden gick till "Dryporthygget". Vad har hänt där sedan förra året? Längs "raka skogsvägen" var det en hel del blommande örter, men det var mindre blomning än förra året. En del av de arter, som blommade här tidigare, har dukat under för konkurrerande arter. Trädgårdsborrarna svärmade för fullt längs skogsvägen. De var fler här än över min gräsmatta. Hallonplantorna har blivit fler och det var gott om knoppar på dem. Nu vill det till att humlor och bin gör sitt och regnet kommer i lagom mängd och vid rätt tid.

IMG_7136-Dryport-800.jpg

Onsdag den 25 maj.

Växtvandring vid Herculesdammarna med Lunds Botaniska Förening

och Kristianstads Naturskyddsförening.

Drygt 30 personer hade mött upp denna soliga men något blåsiga kväll. Det var mycket att se på nu när sommaren håller på att göra insteg i naturen. Maskrosorna som för en dryg vecka sedan lyste gult över fälten hade till stor del gått i frö.

Istället för blommor kläddes ängen av vita fröbollar.Nu kommer skallror, smörblommor och gräs i blom. Den friska vinden var ett hinder för fotografering, men några växtbilder fastnade på minneskortet. Det var ett nöje att ta del av fackunskapen från Kjell-Arne Olsson, Kent Ljungberg med flera. Fikapaus togs i eller vid fågeltornet.

Några bilder:

IMG_7088-Aengskavle-800.jpgIMG_7090-Graavide-800.jpgIMG_7095-Krypvide-800.jpgIMG_7096-Jolster-800.jpg

Här syns från vänster ängskavlens blommande ax som nu sprider sitt pollen till men för allergiker. Gråvide är en av flera videarter i strandsnåren. Det lilla krypvidet når sällan upp till en halv meter i 

höjd och längst till höger en blommande gren av jolster. Ett vide som kan uppnå trädstorlek.

Nedan ser du den lilla strandviolen som gömmer sig i gräset. De långsmala bladen är huvudkaraktär.

IMG_7102-Strandviol-800.jpg

Tisdag den 24 maj.

Nu går veckorna i racerfart. Vädret är torrt och solen sänder sina värmande strålar över oss. Jag presenterar några bilder från veckan.

IMG_3425-Roerhoena-800.jpg

Rörhönan ruvar på sitt bo.

IMG_6874-Mellanplister-800.jpgIMG_6911-Gran-800.jpgIMG_6912-Gran-800.jpg

   Mellanplister                                                   Granens honblommor                                        Granens hanblommor

IMG_6920-Vaatarv-800.jpgIMG_6924-Nageloert-800.jpg

              Den lilla våtarven                                                                        Nagelörtens naglar är skidans mellanvägg.

Lördag den 21 maj. Hallands väderö med Biofoto.

IMG_6940-Hallands-vaederoe-800.jpgIMG_6961-Hallands-vaederoe-800.jpg

      Här var det lummiga skogar där ormbunkarna trivdes.

IMG_6951-Brokfoergaetmigej-800.jpg IMG_6968-Sandstarr-800.jpgIMG_6990-Vaarbrodd-800.jpgIMG_6996-Strandlosta-800.jpg

    På torrare mark fanns många trevliga växter. (brokförgätmigej, sandstarr, vårbrodd och strandlosta)

IMG_6983-Trift-800.jpgIMG_6985-Trift-800.jpg

Triften hör också till den torrare marken. Nu blommar den som bäst.

IMG_3493-Hare-800.jpgIMG_3512-Hare-800.jpg

"Liten hare tittar ut". Ibland visade sig öns harar för oss.

IMG_7025-Sandoedla-800.jpgIMG_3453-Sandoedla-800.jpg

Titta på linslusen där! Den vet om att den är fridlyst? Den poserade för oss i minst tio minuter. Sedan lommade den sakta iväg. Varför ser svansen annorlunda ut?

IMG_3480-Sandoedla-800.jpg

Söndag den 22 maj.

Vid Knivsåsen med Lunds botaniska förening

IMG_7055-Knivsaasen-1024.jpgIMG_7059-Knivsaasen-1024.jpg

  En trevlig vandring i hedbokskog och över beteshagar och kärr.

  Tre växter som fastnade på minneskortet var granspiran, majnycklarna och kattfoten.

IMG_7065-Granspira-1024.jpgIMG_7072-Majnycklar-1024.jpgIMG_7056-Kattfot-1024.jpg

            © Ole Tryggeson gäller för samtliga bilder på "Knipan".

 

Förutom hemsidan "Knipan"

kan jag stå till tjänst med

följande:

Jag kan hjälpa till med planering av och som

resursperson vid

exkursioner med klassen.

Jag kan komma och

berätta om något som är

aktuellt i naturen eller visa

naturbilder från Skåne eller

Norden.

Mina kontaktuppgifter är:

Ole Tryggeson

Tel: 0451-12479

e-post: evolt (at)  telia.com.

Hör gärna av er med kommetarer om sidan..