Notiser 2015

                                                                                                       © Ole Tryggeson gäller för samtliga bilder på "Knipan".

Torsdag den 1 Januari

Nyårsdagen bjöd inte på det allra bästa vädret att vara ute i. Programmet för dagen var "Hemlängtan från Tyringe" dvs. vi tog tåget till Tyringe och så gick vi hem. I den västliga vinden kunde vi få medvind i stort sett hela vägen, som gick över Öraholma. Hörlingegården, Mölleröds kungsgård till Hässleholm. Det blev en tur på ca 5 timmar med två rejäla pauser. Längs vägen var det för dagen inget speciellt att se, men det är alltid skönt att röra sig och stanna till för att titta på vackra mossor och lavar. I den friska vinden höll sig fåglarna ganska stilla. Molntäcket var så tjockt att det var svårt att fotografera. Nedan följer ett par bilder från turen.

IMG_2337-Hoerlingegaarden-Bro-1000.jpgIMG_2340-Moelleroeds-kungsgaard-1000.jpg

     Bro över Hörlingeån                                                                                                       Mölleröds kungsgård

Måndag den 19 Januari

IMG_2343-Morgonsol-800.jpgDe senaste dagarna har solen tittat fram då och då. På morgonen när solen sakta kryper upp över horisonten har molnen färgats vackert röda. Det röda ljuset har under en kort tid givit omgivningen en sagolik stämning. Framåt dagen har man kunnat känna värmen från solstrålarna.

Det är inte bara vi människor som känner förändringen. Från buskagen hörs pilfinkars och gråsparvas kvittrande. Stannar man till vid en träddunge så hörs även Ti-ti-tu, Ti-ti-tu, Ti-ti-tu  eller ibland  Ti-tu, Ti-tu, Ti-tu. Det är talgoxarna som vaknat till liv. De känner att dagarna blivit längre och att våren är på väg.

Onsdag den 28 Januari

IMG_2345-Snoe-800.jpgNu har det varit några dagar med snö, men snötäcket blev inte bestående mer än några dagar, men det var vackert ute i skogen så länge som det varade. Nu när jag sitter och skriver är det fyra grader varmt ute och all snö är borta.

Fredag den 6 Februari

IMG_0884-Hassel-1024.jpgDet känns som om det är lite vår i luften. Vintergäck och snödroppar har knoppar som slår ut när solen kommer fram. Bland de vilda växterna är hasseln den enda arten som slagit ut. I gynnsamma lägen har hanhängena sträckt på sig och börjat sprida sina pollenkorn. Hur var det förra året? Bilden till vänster visar en gren med blommande hanhängen. Den är fotograferad nere vid Hovdala den 8 Februari.

Måndag den 9 Februari

Oboy! Sicket vackert väder. Och solen skiner idag.

IMG_2429-Vintergaeck-800.jpgDet märktes redan på morgonen att det skulle bli en riktigt skön dag ute. Fåglarna hade mer sting i sången än tidigare. Luften kändes riktigt mjuk och len när jag gick "tidningsrundan" på morgonen. Framåt dagen gassade solen och det blev riktigt varmt där det var både lä och solsken. För första gången i år kunde lunchen avnjutas ute. Termometern visade då 22 grader. Framåt eftermiddagen var det fruktpaus i uterummet. Där hade temperaturen då stigit till behagliga 18 grader. Jag tar en siffra till. Utetermometern hade "maxat" på 29 grader under dagen. Det kunde man känna av de stunder man satt ute och lät solstrålarna träffa den bara huden. Jag tar med en bild på vintergäckens små solar som lyser ikapp med himlasolen.

Onsdag 12 Februari till Torsdag 19 Februari.

Knipan har varit på utflykt till norra Värmland. Det har varit skidåkning på välpreparerade spår och i vacker natur. Här följer några bilder från Långberget.

IMG_5602-Laangberget-kopia-b-800.jpgIMG_5620-Laangberget-kopia-b-800.jpg

IMG_5611-Laangberget-kopia-b-800.jpgIMG_5622-Laangberget-kopia-b-800.jpg

IMG_4476-red-1024.jpgIMG_1558-Sportlov-Laangberget-2007-800.jpg

Söndag den 22 Februari.

Våren är här!

IMG_2464-Hovdala-Uggletraed-800.jpgMan fick inte den riktiga vårkänslan under dagens promenad vid Hovdala. Vinden var isig och rå. Kylan smög sig in vid varje öppning i kläderna. Meterologerna meddelade att vi nu haft sju sammanhängande dagar med en medeltemperatur över 0 grader och det innebär att den meterologiska våren är kommen. Vattnet forsade fram i Hovdalaån och där fanns stora översvämmade områden. Den riktiga grönskan stod mossorna för. Stenar och trädstammar lyste i vackert gröna nyanser. Övrig grönska får vi nog vänta på till dess att vårvärmen kommer på allvar.

Vid slottet hade det röjts en del för att få vackra vyer in mot slottet. Vad säger hovdalaugglan om detta? Under ett antal år har man kunnat se den sitta i sitt någorlunda insynsskyddade boträd. Nu står trädet med fri insyn. Kommer han att vilja bo kvar med sin fru?

Söndag den 1 Mars.

IMG_2480-Vintergaeck-800.jpg

Idag skiner solen och det får trädgårdens vårblommor att slå ut. Vintergäcken är fler än någonsin detta år. Vilken väldoft de sprider. När man kommer i närheten av dem är doften nästan bedövande. Krokus av olika slag blommar också liksom snödropparna.

Måndag den 2 Mars.

Sällsynt gäst i trädgården.

IMG_1943-Steglits-800.jpg

Idag kom den igen och då var jag beredd med kameran. Vi har haft den vackra steglitsen hos oss tidigare i vinter, men då fick jag ingen bild på den. Idag hade jag emellertid kameran i beredskap och kunde få ett par bilder när den färggranna fågeln satt och åt från fröautomaten.

Det är inte ofta som steglitserna hittar till oss. Omgivningarna tilltalar inte dem, Men de är alltid välkomna.

Söndag den 8 Mars.

Morgonen bjöd på en nästan blå himmel. Det var bestämt att idag skulle cyklarna ut på en god tur i lagom tempo. Väderförutsättningarna var de bästa för en sådan dag. Organismerna som haft viloperiod under vintern håller på att vakna och det är spännande att följa deras framsteg. Vid starten på morgonen var det nästan vindstilla. Något som ändrade sig under dagen. Med tanke på väderprognosen bestämdes cykelturen så att den gick först sydostvart för att sedan på eftermiddagen gå norrut med förhoppningsvis medvind. Det visade sig att prognosen stämde och eftermiddagen bjöd på en hjälpande medvind.

Vad upplevdes då under dagen?

Redan vid karamellfabriken på industriområdet hördes trädläkan sjunga. Ny fågel för detta år. Trädlärkan har en sång som är lätt att känna igen. Det finns inget att förväxla dess sång med. Den satt på en staketstolpe på ganska nära håll och tog inte någon notis av att två cyklister stannade och lyssnade på skönsången.

Under den fortsatta cykelfärden sågs citronfjärilar på flera ställen. På ett ställe höll ett par, hanne och hona, på med något som liknade parningsflykt.

IMG_2502-Vildsvin-1024.jpgIMG_2504-Mossa-1024.jpg

                         Vildsvinsbearbetad mark i Snärjet.                                                   Mossa med vackra sporplantor.

IMG_2507-Blaasippa-1024.jpgIMG_2505-Braennaessla-800.jpgIMG_2508-Skogsbingel-1024.jpg

 Årets första blåsippa.                                          Nässlor färdiga att plockas.                                         Skogsbingeln, mest avbildad i Sverige.

Snärjet vid Lommarp var nästa mål. Hur långt har vårväxterna kommit där? Det dröjde inte många sekunder förrän den första blommande blåsippan siktades och sedan sågs den ena efter den andra. Inne i skogen hade vildsvinen haft fest. Det var bökat och vänt i förnan. Vid stora stenar och stubbar hade det grävts ner till 3-4 dm djup. Det måste finnas riktiga godbitar där för att det skall vara lönt mödan att gräva så mycket. Vid källan var brännässlorna så långt komna att man kunde plocka dem för en portion god nässelsoppa. Andra representanter för lundfloran som sågs i blom var: Vitsippa, gulsippa, vårlök, gullpudra och skogsbingel. Ett par arter som inte sågs till idag var: Smånunnerört och scharlakansröd vårskål.

Backarna upp mot Nävlinge kändes ovanligt lätta att ta trots motvinden, som hade börjat ta i. När vyerna vidgades och vinden fick fritt fram, så fick kämpa-takterna. komma fram. Synen man får när man ser Nävlinge Norregård, kyrkan och byn gör att man glömmer alla strapatser. Det är en vacker bygd.

IMG_2510-Naevlinge-kyrka-1024.jpg

                           Nävlinge kyrka.

Färden gick sedan mot Rickarum på en väg som är skön att cykla. Vägbeläggningen är vädigt bra och man får en känsla av att det går utför hela tiden. Omgivningarna med omväxlande skog gör att man kan bara njuta utan att känna någon ansträngning. En solbelyst stenmur i lä från den friska vinden blev det ställe där pausen togs.

Vid Häglinge kyrka vände cykelturen norrut. Vinden kom i ryggen och gav skjuts så att det var nästan bara att rulla förbi Sösdala via Brönnestad och Hovdala. En tanke slog mig. Hovdalaugglan kanske inte trivs i sin nya omgivning se notis 22 februari. Paret kunde kanske få en ny boning i form av en uggleholk i slottets omgivning. Det hade kanske gett ett mervärde för naturen att hysa en så trevlig art i slottets närhet.

IMG_2513-Broennestad-kyrka-1024.jpgIMG_1178-Kattuggla-Hovdala-1024.jpg

   Brönnestads kyrka.                                                                                                                                  Hovdalaugglan 12/4 2014.

Fåglar, förutom de vanliga stannfåglarna, kan nämnas: Sånglärkor på många ställen, tranor som kom i flockar på 20-30 individer, starar och tofsvipor på hovdalafältet. Korpen är ju ingen flyttfågel, men att höra korpens repertoar av vårläten är något som verkligen hör våren till.

Idag har det varit en bra dag full av sol, frisk luft och god motion! Nämnas kan att cykeldatorn visade 60 km vid hemkomsten.

Lördag den 14 Mars.

Det har varit en vecka med mestadels vackert väder. Det har blivit många fina stunder ute i naturen. De fjärilar som övervintrar som fullbildade t. ex. citonfjäril och nässlefjäril har varit ute och provat vingarna.

Många fåglar har börjat sjunga på allvar. Bofinkarna drar sin ramsa, den med knorren på slutet, i skogsdungarna. Om man vill lyssna på en flyttfågel med en lite säregen sång så skall man bege sig till området vid Stoby våtmark. Vid det öppna området, där timmer som föll för stormen Gudrun legat, kan man höra trädlärkans drillar. Det verkar vara 2-3 revir så man kan höra flera fåglar sjunga samtidigt. Ibland sitter de högt på gatlyktorna och sjunger. Ibland ger de sig ut på sångflykt. Då flyger de inte som sånglärkan först upp och sedan dalande ner. De ger sig istället ut på en tur som mer liknar hackspettarnas. De slår några slag med vingarna och så vilar de. Det blir då en flyktbana som går i vågor.

Vid en fågelmatning söder om Hovdala fick jag se den lilla svartmesen en mycket näpen fågel. Samtidigt hälsade herr och fru hackspett på. Det var den större arten.

Den lilla hackspetten hördes och sågs i Galgbackenområdet. Där kan man även hälsa på gärdsmygen, den lille krabaten med den kraftiga stämman, som trivs där det är som risigast. Den som är med på bilden uppehöll sig vid några nedfallna träd.

Idag sågs den första utslagna vitsippan vid motionsslingan mellan Ljungdala och Stoby.

Några av veckans bilder:

IMG_1952-Traedlaerka-800.jpgIMG_1965-Svartmes-1024.jpgIMG_2032-Gaerdsmyg-1024.jpg

Trädlärka vid Stoby våtmark.                  Svartmes söder om Hovdala.                            Gärdsmyg vid Galgbacken.

IMG_1988-Stoerre-hackspett-1024.jpgIMG_2006-Mindre-hackspett-800.jpg

   Den större hackspetten till vänster och den mindre ovan.

Söndag den 15 mars.

IMG_2534-Roevarkulan.JPG

                 Skifferbrant vid rastplatsen. En gammal avenbok i förgrunden.

Knipan var på utflykt till naturreservatet Rövarkulan i mellersta Skåne. Braån har skurit ner sig i skifferberggrunden så att där finns en dalsänka med på flera ställen branta sidor där skiffern går i dagen. Vid sidorna finns några raviner. Nere vid ån höll strömstaren till. Den förflyttade sig flitigt mellan olika ställen. Gärdsmygarna sjöng intensivt. Det var nedfallna träd och ris som de gillar att vistas vid.

Det gröna bestod mest av ramslökens blad. De vackra vita blommorna kommer senare. Bladens doft får mig att minnas mitt första möte med växten. Det var på Bornholm. Där växte ramslöken i mängd vid Hammershus och när man gick genom beståndet så var doften nästan bedövande.

På ett par ställen påträffades ett vintergrönt gräs. Det är den sällsynta skogssvingeln. De kraftiga vintergröna tuvorna kan man bara se på 25 platser i Skåne.

Lite överallt fanns ljusgröna plantor med vita blommor. Det var vitskråpet som hade kommit i blom. Skråpen blommar tidigt innan bladen kommit fram. Senare framåt våren-sommaren kommer de stora vasst tandade bladen.

Rövarkulan är ett trevligt utflyktsmål för naturälskare men också för livsnjutare. Där är lugnt och skönt, skyddat för vind och stark sol.

IMG_2544-Roevarkulan-Skogssvingel-800.jpgIMG_2526-Roevarkulan-Vitskraap-800.jpg

                  Skogssvingelns vintergröna tuvor.                                                    Blommande vitskråp.

IMG_2539-Roevarkulan-Vitskraap-1024.jpgIMG_2523-Roevarkulan-Vitskraap-800.jpg

     Vitskråpets blommor i närbild. Varje blomma är en liten "lilja"

 Måndag den 16 mars.

Den tidiga vårens modefärg är gult.

IMG_7049-Haesthov-800.jpgSom små solar står de där nu, hästhovsblommorna i vägkanten. Carl von Linné skrev ungefär så här: " Den tidigaste blomma på svensk ört. Då går kälen ur marken, snön smälter i skuggan, grodan kväker i kärren, trasten sjunger i skogen och ärlan bebådar Floras ankomst."

Hästhovens latinska namn är Tussilago farfara. Tussis kommer från latinets ord för hosta och agere betyder fördriva. Tillagad som te lindrar den hosta och astma. Några andra namn på hästhoven är: hosthäva, lungbota, läkeblad och tandvärksbota.

Några hästhovsblommor i en liten vas lyser upp och glädjer även inomhus. Den går mycket väl att ta med sig in utan att riskera fara för beståndet.

IMG_7051-Forsythia-800.jpg

En annan växt som gärna får lysa upp hemmet är forsythian. Busken som trivs i trädgården behöver beskäras för att inte ta för stor plats. Ett par av de bortgallrade grenarna tas in och efter ett par dagar står en vacker bukett med gula blommor.

Söndag den 22 mars.

Idag har det varit kallt och ganska blåsigt, så dagen har ägnats åt makrofotografering inomhus. Här kommer några bilder från dagens övningar.

IMG_7061-Husmossa-800.jpgIMG_7086-Raggmossa-800.jpg

        Husmossa                                                                                                                                  En raggmossa. Det finns flera!

IMG_7070-Mossa-800.jpg

                                                                      En mycket liten mossa.

IMG_7054-Physalis-1024.jpgIMG_7070-Mossa-800-2.jpg

     Physalis. Det som återstår av fodret efter nedbrytarnas            Blomskägglav - en sällsynt art.

                         arbete.

Söndag den 22 mars.

Påsken närmar sig och därmed konstrundor.

Här följer några bilder på sådant som kommit "under luppen" senaste tiden.

Bilder som jag normalt inte skulle visa på denna sida.

IMG_6977-Konst-800.jpgIMG_6977-Konst-800-2.jpg

IMG_6974-Konst-800.jpg

Låt fantasin få fritt spelrum!

Dessa tre bilder visar vatten från Finjasjön den 1/10 2014.

En droppe vatten ligger länge i mikroskopet. När vattnet avdunstar så kommer det luft in mellan glasytorna och plankton trycks ihop. Här är det olika arter (Microcystis och Aphanizomen) av cyanobakterier (blågröna alger) som syns. Cyanobakterierna har förmåga att ta kväve från luften för sin proteinproduktion. Det gör att de kan massföröka sig vid tillfällen när andra organismer inte kan.

Onsdag den 25 mars.

Ett besök vid naturreservatet Pulken i Kristianstads vattenrike är ett måste vid denna tid på året. Mängder av tranor samlas här under flyttningen norrut mot häckningstrakterna. Mängden stora fåglar och ljudkulissen från deras kontaktläten och trumpetande är mäktig. Här kommer ett par bilder från denna dimmiga, kalla och blåsiga morgon. Det fick bli bilder tagna med högt ISO-tal.

IMG_2210-Pulken-Tranor-150325-1024.jpg

               Gemensam avfärd mot "frukostfältet"?

IMG_2166-Pulken-Tranor-150325-1024.jpg

               Ljudligt trumpetande från luften.

IMG_2141-Pulken-Tranor-150325-1024.jpg

                Marsch åt samma håll.

IMG_2085-Pulken-Tranor-150325-1024.jpg

 

Fredag den 27 mars.

Knipan var på utflykt till södra Skåne. Den gråmulna himlen i Hässleholm förbyttes till en blå med lätt slöjad sol. Längs vägen träffade vi på en glada. Den satt lugnt när den blev fotograferad.

IMG_2240-Glada-800.jpgIMG_2244-Glada-1024.jpgIMG_2249-Glada-1024.jpg

   Tre porträtt på en sittande glada.

Först besöktes Vombs ängar. Där var det många fåglar. Till störst antal var gässen. Vitkindade gäss gick tillsammans med bläsgäss och betade på ängarna. De var tusenden!

IMG_2550-Vombs-aengar-800.jpg

                  Vombs ängar med tusentals gäss.

IMG_2258-Vitkindad-gaas-800.jpgIMG_2268-Blaesgaas-800.jpg

      Vitkindade gäss                                                                                                   Bläsgäss

Dagens andra mål var Dalby söderskog. Den lilla nationalparken som numera är starkt påverkad av almsjukans härjningar i Skåne. Vi blev överraskade över att blomningen inte kommit längre. I Göinge har faktiskt vitsippor och andra vårblommor kommit längre är här söderut.

IMG_2554-Dalby-soederskog-800.jpg

                Dalby söderskog med omkullfallna almar.

IMG_2560-Haalnunneoert-800.jpgIMG_2562-Vitsippa-800.jpgIMG_2561-Gullpudra-800.jpg

​Vitsippor

IMG_2565-Murgroensveronika-800.jpg

Hålnunneört                                 Murgrönsveronika                                                           Gullpudra

Söndag den 29 mars.

Idag bar det norrut från Hässleholm. Nämligen till Kalhult utanför Osby. Jenny Jonsson och Erik Ljungstrand hade kallat intresserade till en exkursion där trädens och buskarnas knoppar skulle förevisas. Det var två väldigt intressanta och lärorika timmar som vi förevisades vad som fanns av vedartade växter i denna trakt. Vi hann även titta på några mossor och örter. Här följer ett par bilder.

IMG_2617-Bok-800.jpgIMG_2619-Avenbok-800.jpgIMG_2615-Hagtorn-rund-800.jpg

    Bokens knopp och frukt.                  Avenbokens knopp.                       Rundhagtornens knoppar har börjat grönska.

IMG_2606-Rosmossa-800.jpgIMG_2608-Vaarfryle-800.jpg

   Den vackra rosmossan med sporplantor                                                                Vårfrylets små blommor slår ut tidigt på året.

Fredag den 3 aprll,

Långfredag.

Ett återbesök gjordes i Snärjet i Lommarp. Nu är det många blåsippor som blommar, men övriga arter har hållits tillbaka av de senaste kalla nätterna. Termometern har visat ner mot fem minusgrader på morgnarna. Där fanns naturligtvis blommande vitsippor och vårlökar, men inga mängder. Här följer några blåsippebilder:

IMG_2651-Snaerjet-Blaasippa-800.jpg

IMG_2649-Snaerjet-Blaasippa-800.jpgIMG_2645-Snaerjet-Blaasippa-800.jpg

IMG_2644-Snaerjet-Blaasippa-800.jpg

Lördag den 4 april, Påskafton.

Denna dag ägnades åt utflykt för att titta på konst. Utevistelsen blev i det vackra Fulltoftareservatet mellan Höör och Hörby. Här kan man titta på naturinformation i ett fint Naturum inomhus. Utomhus finns möjlighet för många aktiviteter för både stora och små, exempelvis vandringsleder i naturskön skog, lekplatser för barn i alla åldrar och rastplatser med bord samt möjlighet för grillning.

Under vårt besök drog ett stråk med skurar förbi. Det var nederbörd i form av både regn och snö. Häftiga kastvindar och temperatur nära noll grader.

IMG_2652-Fulltofta-800.jpg

                            Härlig miljö att duka upp den medhavda matsäcken i!

IMG_2663-Fulltofta-Elsa-800.jpgIMG_2673-Fulltofta-Aprilvaeder-800.jpgIMG_2660-Fulltofta-Aprilvaeder-800.jpg

   Lek i labyrinten.                                               Aprilväder!

Söndag den 5 april, Påskdagen.

IMG_7092-Kaalfjaeril-800.jpg

Förra hösten var det många fjärilslarver på en krasseplanta. Jag tog två larver till lådan på bilden. Larverna försågs med mat och så väntade jag. Efter ett tag satte sig larverna på lådans vägg och plötsligt hade de bytt skepnad. De hade förpuppat sig. Under vintern har lådan förvarats frostfritt i förrådet. För några dagar sedan togs lådan fram och de senaste dagarna har jag sett att det var något på gång inne under puppaskalet. Idag hände det! En vacker fjäril fanns i lådan och bara en puppa fanns kvar. Av den andra puppan återstod endast skalet. Några timmar senare kröp även den andra fjärilen ur sitt skal, så nu har jag två fullbildade fjärilar som jag får försöka mata ett tag till dess att de kan ge sig ut och flyga i det fria.

Nu kan jag se att larverna som jag tog in i höstas var kålfjärilslarver.

    Glasslådan som var vintervistet för pupporna.

IMG_7104-Kaalfjaeril-800.jpgIMG_7116-Kaalfjaeril-800.jpg

                                          Puppa med fjäril i. Man ser vingar och ögon under det genomskinliga skalet.

IMG_7118-Kaalfjaeril-800.jpgIMG_7121-Kaalfjaeril-800.jpgIMG_7096-Kaalfjaeril-800.jpg

   Två tomma puppaskal.

IMG_7122-Kaalfjaeril-800.jpg

                                                    Den nykläckta fjärilen.

  På väg mot friheten.

Tisdag den 7 april.

IMG_2676-Magle-vaatmark-800-2.jpgIMG_2677-Magle-vaatmark-800.jpgIMG_2678-Magle-vaatmark-800.jpg

Har det snöat vid Magle våtmark?

Jag fick se en bild på vita björkar vid Magle våtmark. Tanken som kom var att det var fågelspillning, men det kunde ju vara något annat. Enda sättet att ta reda på det är ju att se det på plats. Ovan och till höger är bilderna som visar att det rör sig om fågelspillning och fågarna som kan producera så mycket spillning måste vara ganska stora. Då är skarvarna, som ofta fiskar i dammarna starkt misstänkta.

Onsdag den 8 april.

Storstädning och "Alla drar sitt strå till stacken"!

IMG_2683-Stackmyra-800.jpgIdag har solen gassat från en nästan molnfri himmel. Luften har värmts upp och många insekter har vaknat till liv efter en kort men ändå något man kan kalla vinter. Det har inte varit många dagar med minusgrader. Under dagens promenad passerades en myrstack och där var det aktivitet vill jag lova. Kameran var framme och tog ett par ögonblicksbilder på arbetsivern med städning och frambärande av nytt stackmaterial.

IMG_2685-Stackmyra-800.jpg

  Myrstacken ligger solbelyst vid stenmuren.

IMG_2684-Stackmyra-800-2.jpg

                      Stackmyrorna arbetar flitigt med förbättringsarbete.

   Ett virrvarr av myror på stackens yta.

Torsdag den 9 april.

Kärt återseende!

IMG_2718-kopia-Saedesaerla-1024-3.jpgIdag hördes för första gången i år det välbekanta lätet från en sädesärla. Snart sågs den sticka iväg med sin typiska bågflykt. 9/4 är ingen tidig datum för sädesärlan. De första brukar komma strax före månadsskiftet mars - april.

I tisdags kom ett läte som låter ungefär som: silt-salt, silt-salt, silt-salt, salt-sill. Det var gransångaren som är den av sångarna som kommer tidigast.

När det gäller flyttfåglar, så är det så att de som kommer först är de som bara flyttat en kortare bit. De följer vädret och våren norrut. Sådana fåglar kallas väderflyttare. Sädesärlan som har sitt vinterviste i trakterna av Egypten-Etiopien. De vet inte hur det är med våren i Sverige när de påbörjar sin flyttning. De anländer till häckningsområdet ungefär samma datum varje år, nästan oavsett hur det är med vintern. Sådana långflyttande fåglar kallas datumflyttare.

   Arkivbild

Lördag den 11 april.

Nu är de på gång!

Under dagens morgonpromenad sågs bland annat ett stort antal sniglar av lite mindre storlek. De var mörka men inte svarta. Tidigare har sniglar av typen "mördarsniglar" påträffats  på platsen. Vintern kan tänkas ha varit gynnsam för dessa djur, så bäva månde trädgårdsentusiaster i omgivningen. Bilder kommer senare.

Söndag den 3 maj.

Det var ett strålande vårväder denna dag. Det börjar bli en tradition att besöka Söderåsens Nationalpark vid något tillfälle när bokskogen är nyutslagen. Sjön låg spegelblank och där fanns förutom sångsvan några knipor. Hannen visade upp sig för honorna, så vi fick se många knep att "imponera" på en hona.

Bokskogen var nyutslagen- så passa på den närmsta tiden om ni vill se den ljusa grönskan. Det var skönt att utan brådska strosa runt på stigarna i nationalparken. Glädjande var också att möta så många människor. Området är uppskattat av folk från båda sidor Sundet.

Här följer ett par bilder.

1-Skaersjoen-1024-kopia.jpg

                                        Skärsjön ligger spegelblank.

IMG_2546-Knipa-1024.jpg

                                         Kniphannen visar upp sig.

20-Bokskog-1024-kopia.jpg

                                        Nyutslagen bokskog.

23-Skaeraan-1024-kopia.jpg

                                         Många vandrare både med och utan packning.

Vill du se ytterligare några bilder från Söderåsen så gå in på Vinslövs fotoklubbs hemsida och klicka på "Foto-blogg".

Fredag den 8 maj.

IMG_3527-Backsippa-800.jpg

Galgbackenområdet besöktes för att se efter de två fridlysta växter som funnits där under många år.

Backsippan, som genom Arne Gustavssons försorg försetts med skydd av ståltrådsnät, har de senaste åren ökat något. Nu finns fyra stånd med ca 20 blommor.

Blåsippan som har haft en lokal strax söder om järnvägen verkar tyvärr ha gått ut. Vid ett par besök under våren har inga plantor påträffats.

Tisdag den 13 maj.

På marsch mot nya betesmarker!

IMG_3533-Moerdarsnigel-800.jpg

Jag lovade förra månaden bilder på sniglar och här kommer ett par. Bilden ovan visar ett antal sniglar på väg ut från det område där de troligtvis är födda. Den gångna vintern har varit gynnsam för sniglarna och nu är en del av dem på väg mot nya områden där snigeltätheten är mindre stor.

IMG_3536-Moerdarsnigel-800.jpg

Söndag den 24 maj.

På utflykt till fågelsångsdalen vid Lund med Lunds botaniska förening.

Idag var Knipan med på en floristikexkursion till Fågelsångsdalen och Sularpskärret. I Fågelsångsdalen var våraspektens blommor i stort sett överblommade, men en och annan vit- och gulsippa höll stånd i det tilltagande mörkret under trädens täta lövverk. Blommande gulplister var det mycket av längs stigen. Skogstryet visade upp sina vackra vita blommor och nere vid marken såg vi en hel del vätteros. På en fläderbuske fanns svampen Judasöra - en svamp som man inte ser så ofta.

Efter en fikapaus gick vi längs cykelvägen till Sularpskärret - ett vackert rikkärr i en sluttning. Här var vackert med bland annat blommande smörbollar, småfingerört och så de fina majvivorna.

Nöjda med dagen gick vi tillbaka till bilarna för hemfärd. Här följer ett par av dagens bilder:

IMG_3682-Vitskraap-800.jpgIMG_3684-Skogstry-800.jpg

    Vitskråpets blad, mindre än pestskråpet, i trädens skugga.    Kaprifolsläktingen skogstry trivs också i skuggan.

IMG_3686-Judasoera-800.jpg

                                                      Svampen judasöra på fläderbuskens gren.

IMG_3699-Smoerboll-800.jpgIMG_3700-Smoerboll-800.jpg

            Smörbollar i Sulatorpskärret.

IMG_3702-Majviva-800.jpg

                                        De vackra majviviorna.

Söndag den 31 maj.

Igelkottar på tomten.

IMG_3715-Igelkott-800-2.jpg

               Du får inte vara med och leka!

Idag hördes det välbekanta "sniffandet" från trädgården. Det närmar sig igelkottarnas parningstid. Två stycken "kottar" snodde runt och gav ljud ifrån sig. Plötsligt kom en tredje dit och ville vara med i leken. De två hannarna rök ihop och då var det inte den vanliga lunken de brukar ha när de är ute på födosök. Det var blixtsnabba rörelser och den ene hannen var snabbt besegrad.

Efter striden fortsatte vänslandet inne i häcken och djuren fick vara ifred med det de höll på med.

IMG_3717-Igelkott-800.jpg

Torsdag den 4 juni.

Parksmultron och Ryssgubbe

Idag var vi några från Göingebygdens biologiska förenings floragrupp på en liten botanisk utflykt. Vi besökte några lokaler vid Hovdala och jag nämner här två av arterna som vi tittade på.

IMG_3731-Parksmultron-1080.jpgIMG_3734-Parksmultron-800.jpg

Parksmultron är en av våra tre vildväxande smultronarter. Den är flerårig och större än de övriga släktingarna. Blomstjälkarna är håriga med utåt- nedåt riktade hår. Den är speciell på så sätt att den är tvåbyggare, det betyder att det finns skilda han- och honplantor. Oftast förekommer bara det ena könet på en lokal och då kan den inte sätta frukt. Om man skulle odla den för att få frukter så måste man ha plantor av båda könen. Frukten saknar nötter vid basen och är svår att få loss. Parksmultronet har kallats jordgubbe, men den jordgubbe som vi odlar och njuter av, framför allt nu vid midsommar, är en korsning av tre arter smultron, där parksmultron är den ena.

Carl von Linné (1707-1778) fick troligen inte smaka jordgubbar. Det var i slutet på 1700-talet som man i Frankrike korsade två amerikanska smultronarter ( jättesmultron och scharlakanssmultron) och sedan korsade hybriden med parksmultron för att få fram vår jordgubbe Fragaria x ananassa.

Linné var annars förtjust i smultron och han åt en skål varje dag för att lindra den gikt som han led mycket av.

IMG_3735-Ryssgubbe-1080.jpgIMG_3736-Ryssgubbe-800.jpg

Den korsblommiga växten Ryssgubbe finns i ett litet bestånd vid Dallaröd på Hovdalafältet. Det finns så många olika gula stora korsblommiga växter, så det kan vara svårt att skilja dem åt. Ryssgubben har emellertid så speciella skidor, så när de kommit fram så är det inget att ta miste på. Vid fototillfället fanns inga skidor, så jag får återkomma med bild senare. Skidorna beskrivs som nötlika, skevt äggrunda med en knottrig yta.

Söndag den 7 juni.

Nu blommar orkidéerna på mossen.

Förmiddagen ägnades åt en utflykt till Åraslövs mosse. Syftet var att se hur långt orkidéerna kommit i sin blomning. I år har ju maj månad varit betydligt svalare och fuktigare än förra årets rekordvarma vår.

Längs stigen i sumpskogen var det fantastiskt frodigt och där var mycket att titta på. Där blommade storrams och kransrams, aklejruta, kornfibbla, tvåblad och mycket annat. Liljrkonvaljerna hade sin bästa blomning just nu och de var talrika.

Ute över kärret blåste en kraftig och kylig västanvind, så det var inte läge för fotografering även om där fanns gott om fotoobjekt längs spången. Där var mycket vatten, så det blir till att ha långa gummistövlar vid den kommande räkningen av vaxnycklar och flugblomster. Även om många vaxnycklar stod i full blom, så får räkningen anstå en vecka till. Det var gott om vaxnycklar som ännu inte kommit i blom. Det är så lätt att missa de outveckalde stänglarna vid en räkning. Det syntes att det hade varit många fotografer ute i kärret. Det var ganska nedtrampat kring de största vaxnycklarna.

När det gäller flugblomstren så har de precis kommit i blom. Där fanns ett par blommande stänglar vid spången. Dessa markerades med en pinne för att framför allt grupper skall kunna se växten utan att mängder av skor skall trampa och förstöra de ofta små flugblomsterplantorna. Annars var det tranbärsblommorna som drog till sig extra uppmärksamhet. Det lyste rött, rödare än vanligt, på tuvorna. Som små cyklamenblommor satt de där på en bädd av mossor.

Här följer några bilder:

IMG_3745-Storrams-800.jpgIMG_3755-Kornfibbla-800.jpg

   Storramsens blommor hänger från bladvecken.                                                     Kornfibblans blommor lyser som extrasolar i gläntan där de står.

IMG_3758-Vaarbrodd-1024.jpgIMG_3756-Humleblomster-800.jpg

            Vårbrodd i full blom.                                                                        Humleblomster.

IMG_3751-Hundkex-800.jpgIMG_3763-Ormbaer-800.jpgIMG_3753-Liljekonvalj-800-2.jpg

     Hundkex.                                           Ormbär.                                                   Liljekonvalj

IMG_3775-Vaxnycklar-1024.jpg

               En grupp vaxnycklar

IMG_3778-Aengsnycklar-1024.jpgIMG_3783-Vattenkloever-800.jpg

En liten ängsnyckel.

IMG_3781-Flugblomster-800-2.jpg

   Flugblomster som verkar ha haft besök.                                  Vattenklöverns underbart vackra blomma.

IMG_3786-Tranbaer-800.jpg

                             Sist i bildkavalkaden kommer tranbärsblommorna.

Tisdag den 10 juni.

Svärmningstiden är inne.

10968-Traedgaardsborre.JPG10969-Traedgaardsborre-3.JPG

                                                                                                                                                                                                             Arkivbilder

Idag såg jag för första gången trädgårdsborrarnas svärmning över gräsmattan. Nu kommer de soliga och varma förmiddagar för att lägga ägg. Äggen utvecklas sedan till larver som äter upp gräsets rötter. Utan rötter har gräsplantorna inget fäste i marken och man kan dra bort stora sjok av gräsmattan. När det gäller bekämpningen så kan man ha viss hjälp av skator, som tycker om att plocka larverna.

IMG_1129-Skata-Traedgaardsborre-red.jpg

Torsdag den 11 juni.

Nytt besök vid Åraslövs mosse.

Idag var det mulet på förmiddagen, men det hindrade inte fåglarna att sjunga för fullt. Trastar, finkar, sångare och den lille gärdsmygen sjöng för fullt. Större hackspetten varnade för fullt när man kom i närheten av boträdet, som var en asp. En av ungarna tittade ut när boet passerades. Längs stigen ut till kärret blommade ett bestånd kornfibblor men idag fanns där inga blommor. Vad hade hänt? Någon hade helt enkelt tagit alla blommorna! Var det älgen som for iväg med ett brak ute vid "Lilla kärret" eller något rådjur som ville ha lite omväxling i dieten. Det var i alla fall synd på de vackra blommorna. Det torra och soliga vädret har torkat upp i kärren, men där är fortfarande riktigt blött.

Någon frågade om man kunde se sileshår på mossen och denna växt som drygar ut dieten med diverse småkryp finner man uppe på tuvorna i kärret. Även om inte alla av de tidiga orkidéerna är i blom, så kan man njuta av mängden blommande plantor. I år växer många stora vackra exemplar nära spången, så man kan torrskodd få se alla de vackraste arterna.

Här kommer ett par bilder från dagens skörd:

IMG_3813-Skogsbingel-800.jpgIMG_3818-Kransrams-800.jpg

       Skogsbingelns honplantor visar nu resultatet åv årets befruktning.  Kransramsets klockor är nu utslagna.

IMG_3826-Sileshaar-800.jpg

                                       Rundsileshårets blad men ett litet litet byte fastklistrat.

IMG_3838-Liljekonvalj-800-2.jpg

                                      Och så dagens bild på liljekonvalj.

Måndag den 15 juni.

Räkning av orkidéer på Åraslövs mosse.

Det blåste friska vindar från sydväst när orkidéerna i "Stora kärret" skulle räknas. Det var även så kyligt att en tjockare tröja under vindjackan behövdes. Det hade torkat betydligt sedan förra besöket, men gummistövlarna behövdes naturligtvis ändå. Räkningen genomfördes på samma sätt som under tidigare år. Där var många blommande plantor och räkningen gick ganska långsamt. I år var det påfallande många små blommande plantor av vaxnycklar. Det var dessutom gott om plantor som inte blommade. Dessa räknades inte. Flugblomstren verkar ha brett ut sig över ett större område, men de flesta fanns koncentrerade på de välkända ytorna. Även bland flugblomstren fanns det många små individer. Det är inte lätt att få syn på ett flugblomster bara ett fåtal cm högt med endast en blomma. Dagens räkning tog så lång tid att vi blev trötta och fick ett misstänkt felaktigt antal på ett område. Detta område får räknas om innan sammanfattningen av årets räkning publiceras.

Vi hittade en del annat smått och gott när vi sökte genom kärret. På flera ställen där det var extra fuktigt såg vi gula blommor som visade sig vara en bläddra - en insektsfångande växt som lever i vatten. Det ser ut att vara dybläddra, men jag behöver ta ytterligare en titt på den innan artbestämningen är klar. Vitpyrolan har satt igång att blomma och den stod vackert på lite torrare ställen. Invid spången träffade vi på loppstarr. Det är en liten starrart som växer glest tuvat. Den är gracil och fin, men man får lägga sig på mage för att komma åt att se den på nära håll.

Jag avslutar med några bilder:

IMG_3867-Vaxnycklar-1024.jpgIMG_3874-Aengsnycklar-1024.jpgIMG_3888-Flugblomster-1024.jpg

                    De tre räknade arterna: Vaxnycklar, Ängsnycklar och Flugblomster.

IMG_3861-Blaeddra-1024.jpgIMG_3864-Vitpyrola-1024.jpgIMG_3880-Loppstarr-1024.jpg

        Sumpbläddra.                                                                                Vitpyrola.                                                              Loppstarr.

IMG_3872-Vaxnycklar-1024.jpg

Sist några ståtliga vaxnycklar.

Tisdag den 16 juni.

Promenad över "Dryporthygget".

I år är det inte lika spännande att gå "Raka skogsvägen" över hygget. Växtligheten är inte så varierad som den var förra året och det blommar inte så mycket. Ute över hygget växer slyet högt på större områden. Det är björk, rönn, viden och brakved som dominerar. En och annan barrträdsplanta finns även. Hallonbuskarna är översållade med blommor, så får bären lagom med fukt under mognaden så kan det bli stor skörd. Jag tog ett par bilder på växter längs vägen.

IMG_3895-Dryport-800.jpg

                 Raka skogsvägen.

IMG_3898-Hoeskallra-800.jpg IMG_3900-Styvmorsviol-800.jpg

                       Höskallra.                                                                                           Styvmorsviol.

IMG_3902-Aengskovall-800.jpgIMG_3915-Kaerringtand-800.jpg

            Ängskovall.                                                                                                   Kärringtand.

IMG_3920-Skogsstjaerna-800.jpgIMG_3904-Harstarr-800.jpgIMG_3905-Harstarr-800.jpg

         Skogsstjärna.                                                          Harstarr.                                                                            Harstarr i närbild.

Harstarren tillhör en grupp som kallas halvgräs. Just harstarren har fått sitt namn av att axen liknar harens tassar.

Onsdag den 17 juni.

Insektsfångande växter på Åraslövs mosse.

Tidigare har beskrivits insektsfångande växter i form av sileshår och tätörter. Dessa växer i kvävefattiga miljöer. För att få tag i kväveföreningar till livsviktiga ämnen i växten har dessa utvecklat metoder att fånga småkryp på bladen och sedan bryta ner djuren med matspjälkningsvätskor.

Bläddrorna lever i vatten och har även de utvecklat en metod att fånga små organismer. På blad eller stjälkar bildas små blåsor som har ett fällbart lock kopplat till särskilda hår framför öppningen. Normalt är det undertryck inne i blåsan. Om ett litet vattendjur rör vid håren framför blåsan öppnas locket och djuret sugs in i blåsan. Väl inne kan det inte komma ut. Fångsten bryts sedan ner och sugs upp av växten.

IMG_3939-Dvaergblaeddra-800.jpgIMG_3938-Dyblaeddra-800-3.jpg

Här till vänster syns den lilla dvärgbläddrans blomma. Den är liten och blek i färgen. Inte lätt att få syn på.

Till höger syns den större sumpbläddrans blomma. Den har en annorlunda sporre, som skiljer den från bland andra vattenbläddran.

Vi är inne i midsommarveckan.

De senaste åren har jag haft som vana att gå ut på en äng för att titta på de grönvita nattvioler som växer där. De har då varit i full blom och de har blivit fotograferade mot ljuset från den nedåtgående solen. Eller i blixtljus mot sommarnattens skymning. I år blir detta inte möjligt därför att nattviolerna blommar inte ännu. De svala vindarna under maj och inledningen av juni månad har fördröjt blomningen hos nattviolen och även många andra växter. Årets midsommarväxt får istället bli olvon - den vackra busken som nu står i full blom i skogsbrynen.

IMG_3886-Olvon-1024.jpg

Visa i midsommartid.

Du lindar av olvon en midsommarkrans och hänger den om ditt hår.

Du skrattar åt mångubbens benvita glans, som högt över tallen står.

I natt skall du dansa vid Svartrama tjärn

i långdans i språngdans på glödande järn.

I natt är du bjuden av dimman till dans, där Ull-Stina Kull-Lina går.

                                                                                                                       R. Lindström

   Blommande Olvon.

   I blomställningen finns två typer av blommor.

   I mitten sitter blommor med ståndare och pistill.

   Blommorna längs kanten är sterila och har till uppgift

   att locka till sig pollinerare.

Resultat av orkidéräkning på Åraslövs mosse 2015.

Efter en sval och regnig vår var det äntligen tid att räkna orkidéer på mossen. Räkningen skedde i etapper detta år med anledning av det höga vattenståndet. Det är mycket tyngre att gå i det vattendränkta kärret jämfört med att ha områden med torr mark att gå på. Det såg även ut att vara många plantor att räkna.

Resultatet blev följande ( med några av tidigare års resultat redovisade):

IMG_3867-Vaxnycklar-1024-2.jpgIMG_3874-Aengsnycklar-1024-2.jpgIMG_3781-Flugblomster-800-3.jpg

   År                            Vaxnycklar                            Ängsnycklar                             Flugblomster

   2015                         1302                                      499                                        139

   2014                         1191                                      628                                        123

   2013                          674                                       149                                          58

   2012                         1187                                      378                                          67

Som tabellen visar så skiftar antalet blommande orkidéer ganska mycket mellan åren. Det är ändå ett stigande antal blommor om man ser över en längre följd av år. Årsmånen har säkert stor betydelse, men på senare år genomförs slåtter i kärret. På hösten slås området och höet förs bort, vilket han ha gynnsam verkan. Detta år har det varit rikligt med vatten i kärret långt in på säsongen. Det har torkat upp ganska mycket de senaste veckorna. Vid räkningen sågs många plantor av vaxnycklar/ängsnycklar som inte blommade och dessutom ganska många blommande småplantor. Vi räknar enbart blommande plantor eftersom det är svårt att se de icke blommade. Nästa år kommer de som inte orkat blomma i år ha samlat kraft för blomning. Det var även påfallande många flugblomster med bara en eller två blommor. De är mycket svåra att få syn på där de står i den övriga växtligheten.

Torsdag den 25 juni.

Besök vid gamla slåttergubbelokaler.

IMG_4077-Vankiva-58-Slaattergubbe-1024-2.jpgSlåttergubben är en mycket vacker hagmarksväxt med stora orangegula blommor. Trots sin storlek så har den svårt att konkurrera med andra växter när marken t. ex. konstgödslas. Den trivs bäst på kalkfattig naturbetesmark, slåtterängar eller vägkanter. Den är på stark tillbakagång och är därför fridlyst i hela landet.

För att få reda på hur slåttergubben klarat sig på senare tid så besöks alla tidigare kända lokaler för att se om den finns kvar. Det är tyvärr så att på flera lokaler är den försvunnen. Orsakerna kan vara exempelvis igenväxning eller ändrad hävd. Man blir då glad när man träffar på en naturbetesmark i Vankiva socken, som den där bilderna här är hämtad. Det är inte bara slåttergubbarna utan helheten med alla de följeväxter som bjuds som ger en natur/kulturupplevelse av stora mått. Tänk att se mängden blommor av olika slag och därtill en räv liggande vackert exponerad i en solbelyst sluttning. Vackert så det förslår!

IMG_4080-Vankiva-58-Slaattergubbe-1024-2.jpg

En färgklick i det gröna.

IMG_3958-Kardinalbagge-1024.jpg

IMG_3956-1024.jpg

Det har varit väldigt mycket växter på sidan de senaste veckorna. Här om dagen träffade jag på denna färgfulla insekt. Kan man tänka sig att skalbaggen smakar väldigt illa och att den därför skyltar med sin röda färg för att varna potentiella predatorer. Rött syns ju som bäst i det gröna för dessa färger är komplentfärger, så de kontrasterar extra tydligt mot varandra. Den röda färgen är kardinalernas färg ( de som bl. a. utser påvarna i romersk katolska kyrkan).

Skalbaggen heter kardinalbagge. Den arten som syns på bild är den stora kardinalbaggen. Den har svart huvud. Det finns en minde kardinalbagge som har rött huvud, men den finns inte i Sverige.

Måndag den 29 juni.

Den grönvita nattviolen på Ljungdalas ängar.

IMG_4084-Groenvit-nattviol-1150.jpg

På de ytor som kommunen inte klipper som gräsmatta utan låter gräs och blommor få växa fritt fram till slåtter framemot sensommaren. Där växer bland en mängd andra ängsblommor grönvit nattviol. Vissa år kan det vara upp mot tusentalet blommor. Andra år är de betydligt färre. Vad är det som gör att antalet orkidéplantor varierar så mycket? För att försöka få svar på frågan räknas antalet orkidéer på ett par rutor. Vi får väl se om resultatet av räkningarna kan ge någon vägledning.

På en uppförstorad flygfotobild har två områden markerats och genomsökts efter nattvioler. Resultatet följer nedan:

     Omr. 1 (Strax söder om kv. Sirius)                 77 blommande stänglar.

     Omr. 2 (Mellan Sirius och Alfa)                       20 blommande stänglar.

Årets antal är större än fjolårets, men mindre än hur det var för 5-6 år sedan.

IMG_4085-Groenvit-nattviol-1150-2.jpg

               

Grönvita nattviolens blomma i närbild. Lägg märke till att "ståndarna" är vinklade inte parallella som de är på den vanliga nattviolen.

Den grönvita nattviolen är vanligare i våra trakter än den som kallas vanlig nattviol. Det kan vara så att den vanliga nattviolen dominerar i Mellansverige där botanikerna som namngav växten bodde och verkade.

Tisdag den 30 juni.

Kameran var med på en cykeltur öster om Hässleholm. Först besöktes en naturbetesmark på Nävlingeåsen. Det var en upplevelse att se alla grönvita nattvioler stå tillsammans med andra av den ogödslade ängens blommor. Det är sådant som gläder blomsterälskaren.

På vägen hem besöktes sedan hjorthägnet i Lommarp. I den lilla staketomgärdade delen inne i hägnet blommade nu stäppväxterna axveronika och sandnejlika. Dessa arter ser man vanligtvis inåt land i Skåne. De har sin huvudutbredning vid de östra sandiga kusterna.

IMG_4095-Axveronika-800.jpgIMG_4096-Axveronika-800.jpg

   Axveronika

IMG_4097-Sandnejlika-800.jpgIMG_4099-Sandnejlika-800.jpg

   Sandnejlika

Vid Röingegatan gjordes ett stopp för att se om "Den svenske soldaten" stod på vakt. Det gjorde den tjusiga växten som egentligen heter Natt och dag eller om man så vill lundkovall. Kärt barn har många namn. Just nu blommar den väldigt fint och eftersom den har fått lagom bevattning under våren så står den ståtlig och vaktar i skogsbrynet.

IMG_4102-Lundkovall-Natt-och-dag-800.jpgIMG_4103-Lundkovall-Natt-och-dag-800.jpg

              Natt och dag

Lördag den 4 juli.

Almaån mellan dämmet och "Slingra dig".

Idag avnjöts morgonstämningen vid Almaån. Det var utlovat en varm dag så det var bäst att njuta av den kvardröjande nattsvalkan tidigt på morgonen. Många olika sländor flög längs ån. Blomflugor besökte de blommande växterna. Kungsfiskaren kom fram och tillbaka längs ån. Listan på upplevelser skulle bli lång om allt skulle nämnas.

Här kommer ett urval av dagens bilder:

IMG_4152-Almaaan-800.jpgIMG_2586-Jungfruslaenda-800.jpg

   Almaån mot inloppet från Finjasjön.                                                                      Jungfruslända.

IMG_2582-Flickslaenda-800.jpgIMG_2584-Flickslaenda-800.jpgIMG_2592-Blomfluga-okaend-800.jpg

Två flicksländor och en blomfluga.

IMG_4135-Trollslaenda-800.jpgIMG_4147-Trollslaenda-800.jpg

 Till vänster en trollslända som nyss genomgått förvandlingen från nymf till fullbildad insekt.

 Till höger en av de trollsländor som patrullerade längs stränderna.

IMG_4145-Spraengoert-800.jpgIMG_2597-Gaeddnate-800.jpg

Till vänster ser du sprängörten som är en av de giftigaste växterna i vår flora. Den växer längs sjöstränder eller åstränder och är vanlig här vid Almaån.

Till höger syns blommande vattenpilört. Blommorna speglar sig vacket i åns vatten.

IMG_2607-Backnejlika-800.jpg

Sist kommer två bilder på Backnejlika som blommade vackert på den sandiga marken vid dämmet.

Den vitblommiga var tjusig

IMG_4150-Backnejlika-800.jpg

Lördag den 4 juli.

Nu blommar Finjasjön.

IMG_4154-Algblomning-Finjasjoen-800.jpg

Den svala våren och försommaren har hållit tillbaka tillväxten av alger och cyanobakterier ( tidigare kallade blågröna alger). Nu har vattnet värmts upp och organismerna har allt det de behöver för att föröka sig. Organismerna behöver vatten, näringsämnen och en lämplig temperatur för att föröka sig. En temperaturökning med 10 grader gör att cellens reaktionshastighet fördubblas. Det finns dock en gräns för levande organismer. Den går vid ca 40 grader. Vid högre temperatur mister vissa enzymer sin förmåga att underlätta cellens reaktioner.

Under 2014 var jag nere vid Tormestorps båtplats och tog ett vattenprov vid piren. Detta upprepades ungefär en gång i månaden och här följer några bilder som fångades från mikroskopet.

Det är en spännande värld som man möts av när man tittar på en vattendroppe i stor förstoring. Flera av bilderna har en förstoring på 600X till 1000X. Den litteratur för artbestämning  som jag har tillgång till gör att jag inte kan få namn på allt, men man måste även kunna förundras och njuta av skönheten.

Några exempel på organismer i Finjasjövatten.

Här är några exempel på cyanobakterier. I mitten ser du den kanske vanligaste som heter Microcystis.

IMG_6681-0526-Anabaena-Cyanobakt-1024.jpgIMG_6781-0715-Microcystis-1024.jpgIMG_6819-0730-Aphanizomenon-Coelosphaerium-cyanobakterier.jpg

IMG_6819-0730-Aphanizomenon-Coelosphaerium-cyanobakterier.jpg

Kiselalgerna är omslutna av ett skal. Många av dem är mycket vackra. Här är tre exempel.

IMG_6825-Surirella.-Kiselalg-0730.jpgIMG_7019-Tabellaria-800.jpgIMG_6888-Kiselalg-800.jpg

Grönalgerna har samma sorts klorofyll som de vanliga växterna.

IMG_7018-Pedastrum-800.jpgIMG_6822-0730-Okaend.jpgIMG_6689-0526-Staurastrum-1024.jpg

Några av de mikroskopiskt små djuren i vattnet är musselkräftan och hjuldjuret.

IMG_6871-Finjasjoen-0902-1024.jpgIMG_6860-Finjasjoen-0902-1024.jpg

Ett sådant myller av liv kan man få se i ett prov av Finjasjövatten under våren.

Detta prov togs den 26 maj 2014. Här är det olika typer av kiselalger som dominerar helt.

Senare på sommaren kommer cyanobakterierna igång och då blir de helt dominerande.

IMG_6843-Finjasjoen-0902-1024.jpg

Fredag den 10 juli.

Fågelflyttning.

IMG_4173-Loevsaangare-800.jpg

Många fåglar kommer upp till oss i Norden under sommarmånaderna. Då kan de under långa dagar frossa i myggor och andra insekter. De kan också finna föda för många ungar. När dagarna nu börjar bli kortare och sedan kylan börjar komma, så tryter födan och det är tid att dra söderut till varmare trakter.

Nu ser man varje morgon många lövsångare i trädgårdens buskar och träd. De har flugit under natten och ägnar morgonens tidiga timmar till att äta och vila. En del av de flyttande fåglarna, som lövsångaren på bilden, kommer inte fram till vinterkvarteren i Afrika. De kan duka under av svält eller förolyckas genom kollision mot exempelvis en fönsterruta. Man kan minska risken för fönsterkollisioner genom att t. ex. sätta upp rovfågelsiluetter på rutan.

Onsdag den 15 juli.

Hit har inte ogrässprutan nått.

IMG_4186-Blaaklint-Kornvallmo-800.jpg

Under dagens cykeltur passerades en rågåker full av ogräs på en del av fältet. Det man framför allt ser är blåklint och kornvallmo. Det är så vackert att se blommorna i fältet, men de vackra blommorna växer naturligtvis där till men för grödan. Den råg som växer här skall eventuellt bli det grova bröd som vi äter till lunch.

IMG_4193-Blaaklint-Kornvallmo-1150.jpg

Lördag den 25 juli.

Några minnen från tre exkursioner under veckan.

Vi börjar torsdagen den 16 juli. Göingebygdens biologiska förening vars floragrupp var på utflykt till området kring Sösdala. Vi tittade på några sällsynta växter.

IMG_4209-Klotfraene-800.jpgIMG_4212-Klotfraene.JPG

               

               Den gulblommande korsblommiga växten vid vägkanten heter klotfräne. De små skidorna är nästan klotrunda.

IMG_4214-Haesttunga-800.jpg

På bilden till höger ser du en strävbladig växt som heter hästtunga. Den är sällsynt till skillnad mot de mera vanliga släktingarna oxtunga och fårtunga.

Nedan syns åkerogräset åkerkösa med sina långa spröt.

IMG_4217-Aakerkoesa-400.jpg

Lördagen den 18 juli kallades GBFs insektsgrupp till träff vid omgivningarna kring Mölleröds kungsgård. I soligt nästan vindstilla väder tittade vi på småkryp.

IMG_4226-Skalbagge-800.jpg

Många insekter besökte blommorna på torrängen. Här är det ett par "mjukbaggar" som är i full gång med att para sig.

Nedan ser du en bärfis som suger i sig det goda ur prästkragens diskblommor, samt en blomkrabbspindel som avnjuter sin lunch serverad på en backnejlika.

IMG_4228-Purpurbaerfis-800.jpgIMG_4230-Blomkrabbspindel-800.jpg

Sist kommer något från Lunds Botaniska Förenings växtvandring på strandängarna vid Edenryd. Vi såg många både vanliga och ovanliga växter på de betade ängarna längs Östersjöns stränder.

IMG_4245-Havssaev-800.jpg

                Havssäv

IMG_4258-Bunge-800.jpg

Den sällsynta växten bunge (tiill vänster), som växer på strandängar, sågs på ett par ställen längs strandlinjen. Uppe på de betade ängarna var det inte särkilt mycket som stack upp. Undantaget var en del taggiga växter som exempelvis vägtistel, busktörne samt den väldoftande och vackra äppelrosen.

IMG_4253-Busktoerne-1150-2.jpg

   Busktörne

IMG_4260-Aeppelros-1150.jpg

               Bunge                                                                Äppelros

Lördag den 1 augusti.

IMG_4286-Hallon-1150.jpg

Den gångna veckan har bjudit på bättre väder. Det var med stor nyfikenhet som "dryporthygget" besöktes för att ta en titt på hallontillgången. Där finns gott om mogna hallon på buskarna, men de är ganska små i år. Det var precis som om de inte började växa förrän värmen kom. Smaken är det emellertid inget fel på! Det smakar underbart med nykokt hallonmarmelad på en av frukostmackorna.

För den som vill finns alltså massor av hallon att plocka. Det är bara att ta sig dit och ta för sig. Inga trädgårdshallon smakar så gott som de vilda!

Söndag den 2 augusti.

IMG_4292-Flygmyra-800.jpg

Vid en titt ut genom fönstret vid middagstid stod där ett moln av flygande insekter. Man kan tänka sig att ropet gått: Värmen har kommit, värmen har kommit. Det var flygmyror som svärmade. Från flera av trädgårdens myrstackar vällde de ut, de stora flygmyrorna.

De vingförsedda myrorna är "prinsar" och "kronprinsessor". De ger sig iväg från stacken för att genomföra sin parningslek. När "kronprinsessan" funnit ett lämpligt ställe att bygga en koloni och hon dessutom blivit parad, så biter hon av sig vingarna. Nu är hon en drottning som sätter igång att bilda ett samhälle under jord.

IMG_4291-Flygmyra-800.jpg

Tisdag den 11 augusti.

Malsjön norr om Hästveda.

En förhandstitt inför GBF-exkursionen söndagen den 23/8. Malsjön är en vacker liten sjö med delvis betade stränder. Floran är intressant med flera sällsynta växter.

Här kommer några av växterna på stranden, men de skall helst ses i verkligheten.

IMG_4311-Videoert-800.jpg

              Videört.

IMG_4314-Fackelblomster-800.jpgIMG_4323-Strandklo-800.jpgIMG_4329-Aertstarr-800.jpg

               Fackelblomster.                           Spikblad.                                              Ärtstarr.

IMG_4321-Kaerrsilja-800.jpgIMG_4327-Aeltranunkel-800.jpg

                  Kärrsilja.                                                          Ältranunkel

IMG_4325-Klockgentiana-800.jpg

               Till sist de vackra klockgentianorna.

Onsdag den 12 augusti.

Äntligen är de här, våra långväga fjärilsgäster.

Nu när den riktiga sommarvärmen kommit, så kläcker många arter en ny generation. De nykläckta fjärilarna är fräscha med distinkta färger och utan fransade vingar. Buddlejan i trädgården får många besök. Bilderna visar nykläckta påfågelögon och den långväga gästen från södern, amiralen. Det är bara att gå ut och beundra skönheten!

IMG_4339-Paafaageloega-800.jpgIMG_4341-Paafaageloega-800.jpg

       

                    Påfågelöga

IMG_9716-Amiral.JPGIMG_9728-Amiral.JPG

                          Amiral

Lördag-söndag den 15-16 augusti.

Floraväktarexkursion till Småländska höglandet.

Det var ett gäng skånska floraväktare som med stora förväntningar drog norrut mot Småländska höglandet. Ledda av Margareta Edqvist fick vi se ett antal verkligt vackra och intressanta lokaler samt fick en inblick i hur floraväktarna i Småland arbetar.

Vid Mossaryd besöktes ett kärr där huvudattraktionen var Kung Karls spira, men det var mycket annat att titta på. Bland andra arter kan nämnas: Strätta, slåtterblomma, ängsvädd och hartmansstarr.

Vid Reppeda fick vi vandra genom en betesmark belägen i en sluttning. Några av växterna här var backsippa, trollsmultron, backklöver, spindelört, smalbladig lungört, ängsskallra och fältgentiana.

Ränneslätt utanför Eksjö är sedan gammalt ett militärt övningsområde. Här görs åtgärder för att gynna sällsynta växter som exempelvis mosippa och ljungögontröst. Där var mänger av slåttergubbe på områden som brännts. Andra växter som vi tittade på var stortimjan, gråmynta(?), och fingerhirs.

Vid Biarp fick vi träna på att uppskatta antalet individer av en art med stor förekomst på lokalen. Arten var Finnögontröst. Där var många! Efter systematiskt sökande över betesmarken så kom vi fram till att årets antal var cirka 125000 individer.

Här kommer några bilder:

IMG_4357-Mossaryd-Vrigstad-Saevsjoe-800.jpg

IMG_4362-Kung-Karls-spira-800.jpgIMG_4368-Slaatterblomma-800.jpgIMG_4386-Hartmanstarr-800.jpg

            Kung Karls spira.              Slåtterblomma.                                                  Hartmansstarr

IMG_4398-Spindeloert-800.jpgIMG_4409-Faeltgentiana-800.jpg

         Spindelört.                                                                                        Fältgentiana.

IMG_4427-Ljungoegontroest-800.jpgIMG_4445-Ljung-800.jpg

          Ljungögontröst.                                                                               Ljung.

IMG_4455-Finnoegontroest-800.jpgIMG_4459-Finnoegontroest-800.jpg

                                                Finnögontröst

Lördag den 23 augusti.

Klockgentianorna vid Malsjöns södra strand räknades till 263 exemplar. Det är bara att hoppas att förutsättningarna för den vackra blomman kan bibehållas. Den är annars minskande på grund av att dess växtmiljö - betade strandängar och fukthedar försvinner.

IMG_4481-Klockgentiana-800.jpgIMG_4470-Klockgentiana-800.jpgIMG_4485-Klockgentiana-800.jpg

Visst är den vacker när den slagit ut sin blå klocka!

Fredag den 28 augusti.

IMG_4499-Igelkott-800-2.jpgVi blev ju vittnen till igelkottarnas parningslek i våras. Nu ser vi resultatet. Det blev iallafall en unge. Den traskar omkring på gräsmattan och ser ut att hitta gott om godsaker där. Vad det är roligt att se de små djuren!

Lördag den 29 augusti.

Jag får berätta om en av talgoxarna som håller till på tomten. Den har ett favoritställe i buddlejan som har blommat ett tag. Som ni vet så lockar buskens lila blommor med riklig och god nektar. Fjärilarna kan inte motstå den. De kommer i mängd. I början av veckan fick jag se vad fågeln hade för sig i busken. När en fjäril satte sig i närheten så tog fågeln ett skutt och det kom så snabbt att fjärilen inte kunde parera. Sedan var det bara att knipsa av vingarna och så inta en närande måltid. Kvar på marken ligger vingarna.

IMG_4510-Fjaerilsvingar-800.jpg

IMG_4500-Igelkott-800.jpg

Mindre roligt är det att träffa på igelkottarna överkörda på vägarna. Denna påträffades på Belevägen. Den aktuella vägsträckan har tillfälligt högsta tillåtna hastighet 30 km/h. Man kan tycka att det skulle vara möjligt att bromsa eller väja när igelkotten kommer rultande.

Bilföraren måste ha haft fokus på något annat än vägen (medpassagerare / mobiltelefon?) eller kört i för hög hastighet.

Tisdag den 8 september.

IMG_4513-Igelkott-800.jpg

Vår igelkottunge är sjuk. Den ligger helt utslagen på marken. Är det så att den inte hittar mat? Vi har fått rekommendation att ge vatten och rått ägg eller kattmat på burk. Kan det vara så att den har fått mjölk någonstans? Igelkottar tål inte komjölk! De är laktosintoleranta och får väldiga problem med magen och tarmarna när de får mjölk.

Någon dag senare finner vi igelkotten död. Vi saknar honom när han kommer på gräsmattan och nosar fram insekter och larver av olika slag.

Tisdag den 15 september.

IMG_4539-Husspindel-800.jpgIMG_4536-Husspindel-800.jpg

Hösten har kommit med lite kyligare nätter och mer fuktighet. Nu kan det hända att en och annan spindel kommer inomhus. I vårt sopskåp höll dessa två till. Det är vad jag kan se husspindlar. Honan är den större till vänster och hannen med lite mindre kropp till höger. Husspindlarna gör ingen större skada. De fångar insekter och andra småkryp och gör på så sätt en viss nytta. Jag har läst att de kan bitas, men det blir bara en rodnad efter bettet.

Två växter i rondellen på vägen från Mc Donalds ut mot Grantinge.

IMG_4541-Boerstaands-800.jpgIMG_4543-Boerstaands-800.jpg

Där gräsmattan inte är klippt i rondellen växer några meterhöga gula korgblommiga växter, Boerstånds. Växten kommer ursprungligen från Sydafrika. Den har sedan spritt sig till Frankrike och Mellaneuropa. De senaste 20 åren har spridningen fortsatt till södra Sverige, Skåne och Småland. Det är en flerårig växt som sprider sig längs järnvägar och vägar.

IMG_4547-Blaa-sommarbinka-800.jpg

I samma rondell hittades den vackra växten till höger. Den heter Sommarbinka och är en invandrare från Nordamerika. Den förekommer sällsynt i vägkanter och på "skräpmark". Växtens höjd är ca 60 cm och den är ettårig eller ibland tvåårig. Den är så vacker att den skulle kunna pryda vilken blomsterrabatt som helst.

Jag tänker att senare till hösten återkomma med flera invandrare i vår flora.

Lördag den 19 september.

IMG_4675-Lingon-800-2.jpg

På lingonröda tuvor och på villande mo,

där furuskogen susar su si lull och su si lo...

...Där sågs inga flickor komma dansande på tå, men väl tuvor fulla med "skogens röda guld". Två timmar av dagen ägnades åt att plocka de mogna röda bären, som skall förädlas till den godaste lingonsylt. Sylten skall så länge den räcker användas som smakförhöjare till gröt, fläskpannkaka, blodkorv, köttbullar, strömming och kanske någon gång till desserten lingon och mjölk.

För den som är hågad så finns det gott om bär kvar på de småländska moarna.

IMG_4820-Lingon-1150-2.jpg

                Här ligger bären i väntan på att bli rensade.

Söndag den 20 september.

Tranor på väg söderut.

IMG_4760-Tranor-800.jpg

Nu har tranorna perfekt flyttväder. Högtrycket på Nordsjön ger klart väder som skapar uppvindar där tranflockarna kan cirklande ta höjd för att sedan glidflyga i den nordliga medvinden. Man blir glad när flockens rop hörs i höjden. De har hittat ett område med uppvindar och cirklar runt tills de når molnen. Då är det tid att glidflyga söderut.

Mosaiktrollsländorna vid dammen.

IMG_4747-Trollslaenda-800.jpg

Några som inte tänker på flytt söderut är de här grönblå(?) mosaiktrollsländorna. De tänker mer på kommande generationer. Den mer blå hannen har patrullerat längs dammens strand. Här har han fått tag i honan, som är i full färd med att lägga ägg i gräset strax ovan vattenlinjen. De stora trollsländorna är väldigt vackra, men kanske en aning skräckinjagande när man möter dem "öga mot öga" på nära håll.

IMG_4749-Trollslaenda-800.jpg

                            Trollsländornas stora facettögon behövs för att de skall kunna flyga så bra och säkert.

Fredag den 2 oktober.

Promenad på motionsslingan.

IMG_4899-Gula-spaaret-800.jpgDagens motion bestod i en promenad på motionsslingorna mellan Ljungdala och Stoby. Särskilt längs den nya etappen runt "Dryporthygget" växer mycket svamp. Substratet för många av svamparna är den flis som lagts ut för att göra miljön mera löpvänlig. Det verkar som om det är många närboende som utnyttjar slingan och den är ju härlig att springa på. Man får bara hoppas att det görs skötselåtgärder med slyborttagning och liknande när så behövs. Det skulle vara synd om den skulle förfalla på grund av dålig skötsel, när så stor möda lagts för att ta fram den.

Jag är intresserad av växter och djur, men gruppen svampar ser jag mest som väldigt intressanta och vackra organismer utan att lägga någon större möda på att lära känna till de olika arterna. Nu skall jag göra ett försök med interaktivitet. Jag presenterar en del av arterna som sågs på och längs "Gula spåret" och så kan jag kanske av läsare få hjälp med artbestämningen av ett par arter. Kontaktuppgifter finns längst ner på sidan.

IMG_4842-str-800.jpgIMG_4850-Strae-800.jpg

Strävsoppen är lätt att känna igen och svampen nedan är en vitgul flugsvamp.

IMG_4846-gvf-800-2.jpg

Här kommer några som inte fått namn:

IMG_4851-Brun-1150.jpg

                                 1. Vanlig på flissubstratet.

IMG_4864-Stubb-800.jpgIMG_4865-Stubb-800.jpg

  2. Stubbsvamp

IMG_4866-roed-800.jpgIMG_4871-Liten-800.jpg

         3.                                                                                                                 4.

IMG_4875-Gy-gul-800.jpgIMG_4876-Gytt-800.jpg

         5.                                                                                                                   6.

IMG_4886-Roed-str-800.jpgIMG_4890-Brun-800.jpg

                          7.                                                                                8.

Ätligt och giftigt.

IMG_4862-Karl-Johan-800.jpgIMG_4869-Roed-flugsvamp-800.jpg

Vissa svampar är ätliga och goda som Karl Johan svampen till vänster. Andra är mer eller mindre giftiga. Den röda flugsvampen på bilden ovan är vacker men skall inte ätas. Bland flugsvamparna finns ett par arter som är dödligt giftiga.

 

Giftigt i växtvärlden.

IMG_4893-Liljekonvalj-800.jpgIMG_4896-Ekorrbaer-800.jpg

Avslutningsvis kommer bilder på två vackra men giftiga bär i våra skogar. Ovan ser du liljekonvaljens orangeröda bär. I år har liljekonvaljen ovanligt god fruktsättning så det är gott om bär som det kan vara lockande för små barn att äta.

Till höger har du ekorrbärets klart röda bär. Även dessa är giftiga.

Lördag den 3 oktober.

IMG_4926-Gaedda-Finjasjoen-1150.jpg

Jag står på utsiktsplattformen "Slingra dig" och tittar på alla de fåglar som samlats på och kring Finjasjön denna vindstilla dag. Så sänker jag blicken mot vattnet som lämnar sjön ut genom Almaån. Vattnet är nästan kristallklart men en aning brunfärgat. Det är nästan som att se ner i en fjällbäck. Ruskor av vattenväxter och alger svajar i den svaga strömmen. Ett stim av småfisk simmar långsamt motströms. Så syns en stor skugga på botten och en långsträckt fisk frigör sig från bakgrunden. Gäddan smyger långsamt fram mot fiskstimmet. Vad som sedan händer har jag ingen aning om. Nästa gång blicken faller ner i vattnet är alla fiskar borta.

Lördag den 9 oktober.

IMG_4953-Harkrank-800.jpgIMG_4953-Harkrank-800-2.jpg

En harkrank modell större sitter på brevlådans lock. Den inväntar solens värmande strålar, som kan särtta fart på livsprocesserna.

Måndag den 11 oktober.

IMG_4959-Lockespindel-800.jpgIMG_4960-Lockespindel-800.jpg

Ännu ett långbent kryp fastnade på bild idag. Om du räknar benen så ser du att det är ingen insekt. Hur många ben har den?

Djur som har så många ben kallas spindeldjur och den här är en lockespindel. Lockespindlarna har framkroppen sammanvuxen med den ledade bakkroppen. Det ser ut som en enda klump till skillnad mot de äkta spindlarna som har framkropp och bakkropp tydligt skilda. Se nedan.

IMG_4539-Husspindel-800.jpg

Fredag den 23 oktober.

IMG_5031-Bjoerkloev-1024.jpg

Nattens blåst har strött björklöv över gräsmattan. Det lyser upp med den nästan gyllengula mattan. Det lyser upp när man tittar ut. Kontrasten är stor till blåbärsbuskarnas röda blad.

IMG_5045-Blaabaer-1024.jpgIMG_5039-Blaabaer-1024.jpg

Söndag den 25 oktober.

IMG_5048-Forsakar-800.jpgIMG_5063-Forsakar-800.jpg

Idag gick färden mot östra Skåne. Bokskogarna hade delvis fått höstens alla färgnyanser. Bokskogen har ju två perioder då den är som vackrast. Den nyutslagna bokskogen med de ljusgröna bladen, som släpper igenom lite av solljuset, är i mitt tycke bäst. De gula, bruna och röda tonerna som kommer fram på hösten ligger inte långt efter.

IMG_5074-Forsakar-spegling-1150.jpgIMG_5080-Forsakar-800.jpg

IMG_5067-Forsakar-800.jpg

Tisdag den 27 oktober.

Skäralid.

Vi har haft en härlig höst med solsken från en blå himmel och vindar som oftast inte varit så besvärande. Det har varit bra cykelväder. Idag var det utlovat ytterligare en sådan fin höstdag. Det blev tidig frukost och en enkel lunch packades i ryggsäcken och så gav jag mig iväg. Det var bitvis dimma längs vägen och bilens termometer visade -3 grader. Ankomsten till Kopparhatten var före soluppgången, så det var mörkt i början. När solen kommit upp över dimman så gav den värme och ljus. Det blev färgsprakande vyer över bokskogen. Framåt lunch gjordes ett besök i skuggan längs Skärån.

Här kommer några bilder:

IMG_5097-Skaeralid-1920.jpg

IMG_5101-Skaeralid-1024.jpg

IMG_5111-Skaeralid-1920.jpg

IMG_5116-Skaeralid1920.jpg

IMG_5119-Skaeralid-1920.jpg

IMG_5129-Skaerslid-1920-2.jpg

IMG_5121-Skaeralid-1920.jpg

IMG_5140-Skaeralid-1920.jpg

IMG_5142-Skaeralid-1920.jpg

Fredag den 6 november.

Saffran -världens dyraste krydda.

Lucia och julhelgerna närmar sig. En av dofterna man då vill känna är den karaktäristiska saffransdoften.

Saffran kommer från saffranskrokusens märken. Det behövs märken från 100.000 - 150.000 krokusar för att få 1 kg torkad saffran. Kilopriset är ca 50.000 kr. Ursprunget kommer från Kreta där krokusarten Crocus cartwrightianus bildat en triploid variant. Den kan inte föröka sig könligt (triploida organismer är sterila) så förökningen sker könlöst.

Det finns mer än 150 doft- och aromämnen i saffran. Den starka färgen kommer från karoten och crocin. Saffran är giftigt i större mängder. Den dödliga dosen är ca 20 g.

Det höga priset på saffran gör att det förekommer fusk. Exempelvis kan man tillsätta gurkmeja som ger gul färg men ingen smak. Billigare saffran kan vara utspädd. Då får man färgen, men inte smaken.

Saffran kan användas året om i olika rätter, men det är kanske mest kring jul som den största användningen sker i vårt land. Lussekatterna skall få färg och smak av saffran om de skall vara riktiga. Andra rätter som innehåller saffran är paella, gotländsk saffranspannkaka, soppor av olika slag m. m.

Faktauppgifter hämtade från Wikipedia.

Här följer ett recept på en god "Saffranskaka från Smådalarö."

200 g smör el. margarin

2 ägg

3 dl socker

1 pkt saffran(0,5 g) + 1 sockerbit

1,5 dl mjölk

4 dl vetemjöl

2 tsk bakpulver

Till garnering:

florsocker

Smält matfettet och låt det svalna.

Vispa ägg och socker pösigt.

Stöt saffran med sockerbiten och tillsätt det till äggvispet tillsammans med matfettet och mjölken.

Blanda mjölet med bakpulvret och rör ner i smeten.

Grädda i smord form i nedre delen av ugnen i ca 175 grader, ca 45 min.

Garnera gärna med florsocker före servering.

IMG_5165-Saffranskaka-800.jpg

Tisdag den 17 november.

Skördetid för jordärtskockorna.

IMG_5179-Jordaertskocka-800.jpgIMG_5176-Jordaertskocka-800.jpgIMG_5178-Jordaertskocka-800.jpg

Idag har vi grävt upp jordärtskockorna. Utbytet blev gott. Det betyder att en spann full med stora fina skockor kunde plockas undan. Dessa grävs ner i trädgårdslandet med bubbelplast och löv över. Där kan vi efterhand plocka fram så mycket som vi behöver under vintern. De små skockorna planteras åter i jorden för att kunna växa och bli stora nästa år. Det blir kanske några riktigt små som får gå till komposten.

Jordärtskockan är en korgblommig växt släkt med solrosen. Den upp till tre meter höga plantan får också en solroslik blomma i toppen. Sorterna vi har i vår trädgård har aldrig blommat.

Det finns olika sätt att använda skockorna. Idag kokte vi potatissoppa med hälften jordärtskocka. Den var god. Annars kan man grilla dem med smör och lite vitlökssalt i aluminiumfolie. Man kan bara stoppa ner ett par skockor när man kokar potatismos. Det förhöjer smaken. När man rostar rotfrukter i ugnen så kan man skiva några skockor tillsammans med de andra rotfrukterna. Skockorna kan öka gasbildningen i tarmarna, så känsliga personer kan vara lite försiktiga med mängderna.

I lampans sken.

IMG_7182-Fotografering-fjaeril.jpg

                En av nattens fjärilar i pannlampans sken.

Denna kväll var vi några från Göingebygdens biologiska förening, som blev guidade i mörkret av Pål Axel Olsson. Vi skulle få se några av de insekter och andra småkryp som är ute och rör sig i nattmörkret. På ett par ställen fanns ljurrör med fällor som drog till sig småkrypen. På andra ställen hade lite "fjärilsgodis" penslats på trädstammar. Försedda med pannlampor gav vi oss ut i skogen.

Här kommer ett par bilder:

IMG_7133-Gulbandad-dykare-800.jpgIMG_7147-Lockespindel-800.jpg

   Den gulbandade dykaren har lämnat vattnet för en flygtur.            Lockespindeln sitter blick stilla på barken.

IMG_7137-Treflaeckigt-vaagfly-800.jpg

Trefläckigt vågfly var en av de fjärilsarter som vi såg flera exemplar av.

Nedan finns tre bilder på allmän frostfjäril. Den har varit mycket vanlig de senaste veckorna. Den och några andra arter har den egenheten att det är bara hannarna som har vingar (bild ner till vänster) och flyger. Honorrna har bara små "stumpar" till vingar (se bild i mitten). När det är tid för parning klättrar honorna upp på trädstammarna och där sker parningen (bild ner till höger).

IMG_7139-Allmaen-frostfjaeril-800.jpgIMG_7158-Allmaen-Frostfjaeril-800.jpgIMG_7169-Frostfjaeril-800.jpg

Söndag den 22 november.

IMG_5197-Snoe-stenmur-800.jpg

Nattens snöfall har lagt ett ca 2 decimeter djupt snötäcke över marken. Det är härligt att få pulsa fram i snön. Detta är faktiskt det djupaste snötäcket för året. Jag tittade tillbaka på snöbilderna från januari och februari och då var det inte så mycket snö någon gång. Förutom den fina fluffiga snön så finns det mycket annat att titta på nu. Lavarna på trädens bark och vinterståndare från gräs och andra högre växter framträder tydligare nu.

Här kommer lite ur dagens bildskörd:

IMG_5183-snoe-hoestloev-1150.jpg

IMG_5188-Slaanlav-800.jpgIMG_5190-snoe-vaegglav-800.jpg

                        Slånlav                                                                                                Gula vägglavar

IMG_5191-snoe-bjoerk-800.jpg

IMG_5201-snoe-bokloev-800.jpgIMG_5203-snoe-ekloev-800.jpg

                                 Boklöven sitter kvar                          liksom eklöven.

IMG_5205-snoe-800.jpgIMG_5213-snoe-800.jpg

IMG_5215-snoe-graes-1024.jpg

Måndag den 23 november.

Strålande sol från en klarblå himmel, nästan vindstilla och termometern visade -12 grader. Vädret var som gjort för en lite längre promenad. Kameran var med och motiv saknades inte.

Här följer något av det som fastnade på minneskortet.

IMG_5218-Skog-av-iskristaller-800.jpg

En skog av iskristaller.

IMG_5216-oxelbaer-800.jpg

Oxelbären som stararna missade.

IMG_5222-Iskristaller-i-blaatt-1280.jpg

Iskristaller i blått.

IMG_5223-Nattljus-i-motljus-800.jpgIMG_5225-Straan-i-motljus-800.jpgIMG_5224-Straa-i-motljus-800.jpg

Vinterståndare i motljus.

Torsdag den 26 november.

Idag besöktes Kristianstad. Ett av ärendena var att titta på fotoutställningen "Landscape Stories" i länsmuséets konsthall. Fotografen Jem Southam skildrar lansdkapet i södra England.

Bilderna är i stort format och fotografen har fångat nyanserna i ljuset på ett sätt som man inte annars ser. Bilderna ger ett intryck av djup, nästan som om mitiven var fångade i tre dimentioner. Hela utställningen är vackert hängd. Det är väl värt för den som är intresserad av fotografering och natur. Många av motiven ispirerar till att söka det vackra i närmiljön.

Man behöver inte resa långt för att uppleva naturens skönhet.

Utställningen varar fram till den 31 januari 2016.

Lördag den 5 december.

Knipan tar nu en paus i skrivandet och återkommer efter helgerna.

IMG_0411-kopia-Dovhjort-2015-2.jpg

Äldre notiser