Alger och cyanobakterier
Röda alger på land och cyanobakterien Sjöhjortron.
Alger är kryptogamer som huvudsakligen är vattenlevande (ett fåtal lever på land). En del av dem är encelliga, men det finns ganska många flercelliga också. Utmärkande för deras byggnad är att de saknar växternas uppdelning i stam och blad. Algerna har istället en bål som innehåller de organ som algen behöver. Många av de mindre algerna driver omkring som plankton i vattnet där de lever. Andra sitter fast vid underlaget med ett rotliknande organ. Dessa skall inte förväxlas med växternas rötter. De har nämligen ingen förmåga att ta upp näring.
Här kommer jag att presentera några av de alger jag stött på under mitt fotograferande.
Några alger som lever på land:
Rödfärgsalger Trentepohlia
Rödfärgsalgerna tillhör inte gruppen rödalger, som man skulle kunna tro. De är grönalger med klorofyll. Det rödbruna färgämnet är till för att skydda mot solens farliga UV-strålning. De är trådformiga och har specialiserat sig på ett liv i luften.
Vi har tre arter i Sverige.
1. T. iolitus Violstensalgen sitter som en brunröd bark på stenar. Skrapar man på den fuktiga algen luktar den viol.
2. T. umbrina växer på lövträdens bark. Den är till utseendet lik violstensalgen, men den luktar inte viol. Till vänster syns den i torrt tillstånd. Det är något som dessa alger inte gillar. De växer gärna skuggigt.
Till höger är en bild tagen i mikroskop.
Skärpedjupet är minimalt, men på en del ställen syns rader av celler sammankopplade.
De gröna cellerna kommer jag till längre fram.
3.Trentepohliaalger ingår som algkomponent i vissa lavar t.ex. klotterlavar.
Röd snö.
Den röda snö som man kan se på snölegor i fjällen har fått sin röda färg av en annan typ av alger. En av flera hundra arter heter Chlamydomonas nivalis. Gemensamt för dessa röda grönalger är att de har ett rödaktigt pigment som skyddar det gröna klorofyllet från solens farliga UV-strålning. Den röda snön ser man framåt våren när ljuset ökar och snön börjar smälta.
Sjöhjortron Nostoc zetterstedtii.
Det du ser på bilden är kolonier av trådformiga cyanobakterier. De påträffas i vatten på 0,5 - 3,5 m djup. De finns med på rödlistan som "nära hotad". enbart påträffade i 60 sjöar från Skåne upp till Torne träsk. Sjöhjortronet är indikatorart för näringsfattiga klarvattensjöar. Sjöarna får inte vara försurade.
Kolonierna du ser på bilden ovan är den vanligaste formen. Den andra formen har mera oregelbunden form med knottriga partier blandade med släta.
Slutligen finns en tredje form som är bladlik.
