Delar av nya Knipan har fått ny layout. Hoppas att läsbarheten ökats.

IMG_1030-Morgon-Magle-Knipa-Huvudbild-1200-2.jpg

Aktuellt i naturen.

Söndag den 22 mars.

Besök på några platser kring Hovdala slott.

Tyvärr blev det inte den vandring som var tilltänkt. Höft och rygg ville inte vara med om detta. Det fick bli en lightvariant med krycka. Vädret var annars alldeles perfekt att vandra i. För oss blev det istället några "strandhugg" här och där. Först får jag säga att den största överraskningen nere på fältet var alla de människor som var ute och gick, promenerade eller vandrade. Man hörde röster överallt. Minnen från vandringar i italienska Dolomiterna kom upp till ytan. Där var det också många ute på vandringslederna.

Vi började vid Dallerödshöjden. Det är speciellt att gå i den kuperade terrängen när de högstammiga träden saknar löv. Ljuset flödar ner till marken och sikten åt sidorna sträcker sig 100 m eller mer. Man ser bergsbranterna som ofta är täckta av mossor. Vid denna tiden på året har mossorna växt till och lyser intensivt grönt. Man kunde på ställen som ligger lite mer vindskyddat se trädstammar och grenar med rik lavpåväxt. Lavarnas skönhet kommer till sin rätt på ett annat sätt när inte grönskan dominerar.

IMG_3234-Hovdala-vandring-Ek-1024.jpgIMG_3235-Hovdala-vandring-Brant-1024.jpgIMG_3238-Hovdala-vandring-Hoejdarleden-1024.jpg

Höjdarnas höjdarled vid Dallerödshöjden.

IMG_3239-Hovdala-vandring-leden-1024.jpgIMG_3240-Hovdala-vandring-Lavar-1024.jpgIMG_3243-Hovdala-vandring-Gamla-vaegen-1024.jpg

Vi hade inte sett de omskrivna vindskydden med utsikt ut över Finjasjön, Hovdalafältet och Äspehöjden. De ligger fint och skyddat men ändå med vidunderlig utsikt. Särskilt vackert blir där vid solens uppgång och nedgång. Kan undra om det är några som hyr övernattning där nu? Byggnaderna flyter väl in i omgivningen och de är vackra med de obarkade björkstammarna vars näver ger ett spännande mönster. Men hur ser där ut om ett eller två år? Beständigheten kan ifrågasättas då nävern redan börjat släppa mot veden. När man då stod där på höjden hördes röster från fältet. Här kom en grupp och där kom en annan. En tredje var på väg mot oss. Vi var nöjda med det vi såg men .......Blir intresset så stort att projektet kan på något sätt betala sig?

IMG_3247-Hovdala-vindskydd-1024.jpgIMG_3250-Hovdala-vindskydd-1024.jpgIMG_3253-Hovdala-vindskydd-1024.jpg

På väg till Hammarmölle damm såg vi att det hade skogats ner mot slottet. En liten tur bort till sluttningen väster om Broslätt bekräftade att björksly som tidigare skymt sikten ner mot slotten och Broslätt hade röjts bort. Vilken fin fikaplats där finns nu!

Sist parkerades bilen vid biblioteksruinen och vi traskade runt Hammarmölle damm. Än en gång. Antalet vandrare, med eller utan hund, har inte setts sedan vandringsfestivalen.

IMG_3255-Hovdala-vandringSlottet-1024.jpgIMG_3256-Hovdala-vandring-Slottet-1024.jpgIMG_3257-Hovdala-vandring-Slottet-1024.jpg

IMG_3259-Hovdala-vandring-Hammarmoelle-damm1024.jpgIMG_3260-Hovdala-vandring-Hammarmoelle-damm-1024.jpg

Stigen söder om Hammarmölle damm går på snedden.

Torsdag den 19 mars.

Vackert väder men kyligt i luften. Förmiddagens vind avtog efterhand. Lunch, fruktpaus och middag i uterummet. Kanske även kvällskaffe? På eEftermiddagen tittade vi på natur och provade mobilfotografdering.

Blåsippsbacken vid Sandåkra var till vissa delar klädd med blå blommor. Mina besök på lokalen har inte varit årliga, så jag kan inte säga så mycket om blomsterprakten. I år var det emellertid mycket vackert med tätt stående blommande plantor. Här och var kom det en klon med vitsippor, de flesta i knopp men en hel del blommande. Vitsippans mer krävande släkting, gulsippan, hade knoppar som ville vila ytterligare några dagar, men snart lyser det gult också i backen.

Obs! Om du vill göra ett besök på platsen så se upp för taggtråden som ligger på norra sluttningen.

20200319_-Blaasippsbacken-sandaakra1024-2.jpg20200319_-Blaasippoa-1024).jpg

20200319_-Blaasippa-1024).jpg20200319_-Blaasippa-2-1024).jpg

Blåsippor på blåsippebacken vid Sandåkra.

Vid Gulastorp brukar vi titta på pestskråp där man viker av på Åsvägen. I år fann vi inga plantor på södersidan. Antingen har de ätits upp av något djur eller bekämpats på något sätt. Där fanns några plantor norr om vägen, några i full blom. Det är ju så att om man tar en närmre titt på blommorna så slås man av den skönhet som de uppvisar. Pestskråpet skyltar inte direkt med vackra färger.

20200319_-Pestskraap-1024.jpg20200319_-Pestskraap-2-1024.jpg20200319_-Pestskraap-3-1024.jpg

Pestskråpet är ingen skönhet sedd på håll. Böjer man sig däremot så att man kommer nära visar sig en bukett liljelika blommor i varje korg.

Tredje stoppet för  eftermiddagen var Galgbackenområdet. Stackmyrorna hade full fart där stacken var solbelyst. Jag kan tänka att det var storstädning och reparation av den kalla årstidens skador. Vitsipporna var här i full blom och kom man  in mot skogen så blommade vårfrylet. Jag har sett bilder på backsippor nästan i blom på facebooksidor. Det var med stor nyfikenhet vi gick in till backsippornas plats på Linnéängen. Där fanns inget att se ännu, men de kommer säkert lite senare. Fågelkonserten var i full gång även på eftermiddagen med bofinkar och gärdssmyg hållande i taktpinnen. Hur var det med blåsipporna? Det var mycket nedfallet trä, så framkomligheten var ytterst begränsad. Några blåsippsblommor syntes inte, däremot fann vi en del av fjolårets blad. På vägen tillbaka stannade vi till vid alkärret. Där pågick en av årets första repetitioner. Stämmorna var inte rena. Det var inte många som hittat tempot. Men det blir väl inte premiär förrän i slutet av nästa vecka när den riktiga vårvärmen infunnit sig. Ni förstår väl att det är grodleken det gäller.

20200319_-Vitsippa-1024.jpg

1401-Stackmyra-1024-3.jpg5142-Stackmyra1024-.jpg

Vitsippor och stackmyror på Galgbacken.

Dagens sista stopp var att hälsa på blåsipporna vid Ljungdala motionsslinga. På något sätt så har den stora landisen för 10 tusen år sedan släppt av lite kalkhaltig morän på ett begränsat område. Just där växer ett par mer krävande växter. Den ena är den ganska obetydliga vispstarren och den andra är blåsippan. Tre blommor på två plantor fann vi vid besöket.

Hur var det nu med mobilfototestet?

En lätt mobiltelefon i handerna på en darrig "gubbe" är ingen lyckad kombination. Även om pixlarnna finns där så är det alldeles för svårt att hantera både telefon och reglage. Tummen ner för tillfället.

Lördag den 14 mars.

Några samlade tankar från den senaste månaden.

Lördag den 14 mars.

Cykelutflykt till Snärjet i Lommarp.

Jag skulle egentligen varit på träff med Biofoto, men träffen blev inställd  p.g.a. Corona.

Det var högtrycksväder. Termometern visade -7 grader på morgonen, men solen sken. Det var cykelväder och målet denna morgon var Snärjet i Lommarp. Ett givet mål vid denna tid på året. Ett par besök är ett måste. Väl klädda cyklade vi och framme vid skogen möttes vi av blåsippor, de flesta väntade med att visa kalkbladens rätta sida. Det var ju säkert minusgrader. Herr skogsbingel, jag tror att det var han, hade rest sig och stod raklång. Lungörterna blommade, men väntade ett tag med sträckningen. Vid källan grönskade det som vanligt. Det 8 gradiga vattnet ser till att marken inte blir alltför kall så här vid växtsäsongens början. Här hade nässlorna kommit upp, gullpudran blommade, en gulsippa var på gång att öppna sin gula blomma och vitsippor sågs lyfta blomman mot trädens kronor. En bit ner i sluttningen hade vätterosen kommit igång med sin blomning med hjälp av stulen näring. Här och var sågs ganska smala mörkgröna blad från någon enhjärtbladig växt. Efter en närmre titt sågs vispstarrens knoppar på väg upp mot ljus och eventuella pollinatörer. Dagens behållning var emellertid Scharlakansvårskålens djupt röda skålar, så här sent på året på väg att avsluta sin uppgift för spridningen av sporer. De var väldigt vackra och eftersom en hel del almar fått kapitulera för almsjukan, så finns det gott om ställen för vårskålen att hitta rätt livsmiljö. Idag hittade vi förutom det vanliga stället tre nya växtplatser, alla rapporterade till artportalen.

IMG_3172-Snaerjet-1920-.jpgIMG_3174-Snaerjet-1920-Blaasippa-.jpgIMG_3175-Snaerjet-1920-Blaasippa-.jpg

    Skogsbingel.                                                  Blåsippor som lapar sol.                                               Blåsippor som ännu inte fått ta del av solens värmande strålar.

IMG_3179-Snaerjet-1920-Vispstarr-.jpgIMG_3194-Snaerjet-1920-Lungoert-.jpgIMG_3201-Vaarloek-.JPG

   Vispstarr.                                                                         Lungört.                                                                      Vårlök vid cykelparkeringen.

IMG_3184-Snaerjet-1920-Haalnunneoert-.jpgIMG_3192-Snaerjet-1920-Vaarskaaaetteros-.jpgIMG_3188-Snaerjet-1920-Gullpudra-naessla.jpg

   Hålnunneört.                                                                            Vätteros.                                                                                     Gullpudra och brännässla.

IMG_3186-Snaerjet-1920-Vaarskaalsvamp.jpgIMG_3182-Snaerjet-1920-Vaarskaalsvamp-.jpgIMG_3183-Snaerjet-1920-Vaarskaalsvamp.jpg

Dagens huvudattraktion: Scharlakansvårskål.

IMG_3196-Snaerjet-1920-Vaarskaalsvamp.jpgIMG_3197-Snaerjet-1920-Vaarskaalsvamp.jpgIMG_3199-Snaerjet-1920-Vaarskaalsvamp.jpg

Onsdag den 11 mars.

Hemma igen efter en härlig vecka i det norska vinterlandskapet. Min nyfikenhet kittlades efter alla rapporter om översvämningen av Finjasjön. Cykeln som stått obrukad ett par veckor behövde nog luftas. En motionstur, som på vissa ställen var ansträngande i den rådande hårda vinden, gav frisk luft i lungorna. Våren var här, det har den förresten varit länge, gräset spirar och de första vårblommorna har kommit fram. Jag stannade till vid Björkviken och tog ett par bilder med mobilkameran. Helt osökt kom jag att tänka på en vårdikt.

   

 Vårvindar friska, leka och viska

Lunderna kring likt älskande par.

Strömmarna ila, finner ej vila

förrän i havet störtvågen far.

20200311-Bjoerkviken-3.jpg

Stormen "Laura" drog fram över Skåne under natten till torsdag. Många träd fälldes och ett flertal andra stormskador sågs kring olika typer av byggnader. Positivt för översvämningsläget är att värme, blåst och frånvaro av nederbörd påskyndar uttorkningen av den genomblöta naturen.

Sedan är det nog så att bara för att det är mycket fukt vid ytan så kan det fortfarande vara vattenbrist i de djupare liggande grundvattenreservoarerna. Det kan ta flera år av hög nederbörd höst, vinter och vår för att fylla på förråden.

Denna blogg är för mig en "kista" där jag lägger sådant som jag vill minnas och plocka fram vid senare tillfälle. De senaste veckorna har nyhetsflödet dominerats av Coronavirusets framfart i olika delar av världen samt hur man på bästa sätt skall kunna lindra skadeverkningarna dels på människors hälsa men även de politiska och ekonomiska effekterna av pandemin.

Covid -19 är ett av flera Coronavirus. Det är ett virus som inte förr smittat människan. Detta betyder att vi har ingen immunitet mot viruset. Som tur är så får drabbade i allmänhet ganska lindriga symtom av förkylningstyp, men det är alltså många som kommer att drabbas, kanske under en kort tid. Detta kan belasta sjukvård samt många andra funktioner i samhället. I några länder har epidemin slagit hårdare än på andra håll. Kina är ett  sådant land. Det är för övrrigt där som epidemin upptäcktes. Övriga hårt drabbade länder är Sydkorea, Iran och Italien. Från dessa smittkärnor har sedan människor utan vetskap spridit smittan ut över världen. Det är nämligen så att den infektion som den smittade får är av lindrig art. Människor som riskerar infektion av allvarligare art är gamla (över 80 år) med underliggande sjukdom av olika slag t.ex. luftvägssjukdom.

Nu görs allt för att hindra en snabb spridning av smittan. Olika länder går till väga på olika sätt beroende på hur stor del av befolkningen som är smittad. Flertalet av oss kommer att smittas någon gång för vi har ingen motståndskraft, men det behöver ju inte bli samtidigt. Framöver kan man kanske ta fram ett vaccin som kan ge skydd. Det är inte heller helt säkert att den som en gång haft sjukdomen har ett 100% igt skydd.

Nu arbetar olika länder på olika sätt och det åtgärderna går ut på är att vi skall träffa så få människor som möjligt för att hindra spridning av virus från människa till människa. Virusinfektionen dör ut efter ca 2 veckor och därefter skall, om jag uppfattat det rätt, den smittade inte avge några viruspartiklar. Nu får vi vänja oss vid att sluta resa, åtminstone utomlands, inte samlas i stora folksamlingar m.m. Nyhetsrapporteringen i radio och TV består för närvarande till största delen av nyheter om virussmittan.

Jag skriver inte mer om detta nu, men vill ni veta mer om pandemier så sök på internet.

Vecka 10  1 - 8 mars.

Skidsemester  i Sjusjön, Norge.

Tillsammans med  Emma, Oskar, flickorna och Leif hyrde vi en stuga i snösäkra Sjusjön strax öster om Lillehammer. Under resan upp var vi spända på om där fanns någon snö. Staden Hamar passerades och där var minimalt av den vita varan. När E6 lämnades och vi tog höjd så mötte vi snön. Det blev mer och mer. Uppe vid stugan på drygt 700 m höjd var vi klara på att det fanns snö så det blev över. Snövallarna vid vägarna i stugbyn nådde mestadels över 1,5 m.

De första dagarna av vistelsen var det mulet och på onsdagen kom en riktig snöstorm som spädde på snötäcket med ca 50 cm. En norrman som jag pratade med berättade att Sjusjön är ett sk. snöhål där snön kommer tidigt och smälter sent. Resten av veckan var det solsken hela tiden. Dagstemperaturen höll sig på behagliga -5 till +2 grader.

För mig och Eva blev det längdåkning på några av de 35 milen spår, medan de andra varvade med åkning i backe. Från stugan hade vi en stigning på 100-150 m men väl uppe på kalfjället var där långa spår utan branta backar. Det är sådant som vi gillar - skåningar som vi är. Vyerna framför allt i klart väder var helt bedårande.

IMG_4731-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4741-Sjusjoen-1024-.jpg

IMG_4742-Sjusjoen-1024--2.jpgIMG_4744-Sjusjoen-1024-.jpg

IMG_4752-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4751-Sjusjoen-1024-.jpg

IMG_4757-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4762-Sjusjoen-1024-.jpg

IMG_4763-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4764-Sjusjoen-1024-.jpg

IMG_4766-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4777-Sjusjoen-1024-.jpg

Vid varje delning eller korsning fanns en karta så det var lätt att veta vägen hem.

IMG_4778-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4779-Sjusjoen-1024-.jpg

Se hur dimman ligger  i den lilla sänkan.

IMG_4781-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4782-Sjusjoen-1024-.jpg

IMG_4784-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4780-Sjusjoen-1024-.jpg

En av ganska få soliga dagar fick jag till en lägesrapport från trädgårdens blommor.

IMG_6929-Vaariris-1024-.JPGIMG_6931-Vintergaeck-1024-_edited-1.jpgIMG_6933-Snoedroppe-1024_edited-1.jpg

  Våririsen blommade rikligt i år. Lökarna har nu delat sig så mycket att det kanske kan behövas en delning av klungorna.

Vintergäcken däremot blommar inte alls så rikligt som tidigare, Det är svårt att veta varför. De blommade över utan att man lade särskilt märke till dem.

Snödropparna sprider sig och dyker upp på nya ställen i trädgården.

IMG_6935-Krokus-1024.JPGIMG_6930-Krokus-1024-.JPGIMG_6940-Krokus-1024-.JPG

  De gula krokusen har stått i en klunga minst 25 år. De kommer villigt upp i samlad tropp och blir inte uppätna av några skadegörare.

Den gulbruna krokusen ärden som blommar tidigast. I år har det inte varit någon snö. Annars brukar det vara den som först sticker upp genom snötäcket.

Den blå krokusen har blivit flertalig i en rabatt. Förr blev den ofta uppäten innan den kommit i blom.

Tisdag den 16 februari.

Plankton från Finjasjön.

Jag  har en längre tid varit nyfiken på vad det är för planktonalger som lever i sjön nu när ljuset är sparsamt och temperaturen håller sig på kring 4 grader C. Jag antar att vattnet håller samma temperatur överallt. Där är ingen skiktning och en cirkulation där näringsrikare bottenvatten blandas med mindere näringsrikt ytvatten. Vid rådande temperaturer sker ingen större planktontillväxt, för ljus och temperatur ligger på låg nivå. Då hjälper det inte att där finns gott om näring i ytvattnet.

Dagens håvning skedde i Almaån, vid parkeringen till "Slingra dig". Det är ju omöjligt, på grund av det höga vattenståndet, att komma till vid Tormestorps båthamn. Där jag brukar håva. Där var inte så särskilt mycket plankton i vattnet, men vid en närmre titt sågs en del kräftdjur. Så om man skulle skämta till det så är det en utspädd kräftsoppa som lämnar sjön. Här kommer några bilder:

IMG_3129-Finjasjoen-oeversvaemmad-1920-.jpgIMG_3130-Finjasjoen-oeversvaemmad-1920-.jpg

Finjasjön är visserligen översvämmad, men det har varit mycket värre. En anledning till att sjön inte stiger mer är att det finns ingen tjäle i marken

som hindrar vattnet att sjunka undan. det är heller inte något snötäcke som smälter.

IMG_3135-Plankton-1920.jpgIMG_3146-Plankton-1024.jpgIMG_3154-Plankton-1024-.jpg

Några djur i planktonprovet.

IMG_3136-Microcystis-1920.jpgIMG_3137-Anabaena-spiroides-1920.jpg

Till vänster cyanobakterien Microcystis och till höger kan det vara en annan cyanobakterie, Anabaena.

IMG_3141-Fragillaria-Kiselalg-1920.jpgIMG_3143-Plankton-1920.jpgIMG_3158-Plankton-1024-.jpg

        Här är det kiselalger Till vänster Fritillaria. De i mitten och till höger har jag inget säkert namn på.

Kiselalgerna brukar vara de planktonalger som först på året sätter igång massförökning.

IMG_3139-Staurastrum-1920.jpgIMG_3157-Pediastrum-1024.jpgIMG_3149-Euglena-1024.jpg

Här är två grönalger Staurastrum till vänster och Pediastrum i mitten. Den gröna organismen till höger misstänker jag vara ett ögondjur, Euglenia.

Det var mycket rörelse i vattnet vilket i vissa fall givit oskärpa hos bilderna.

Söndag den 14 februari.

Promenad på motionsslingan och genom "Dryporthygget".

Vi  tog en motrionstur på förmiddagen i väntan på att det utlovade ovädret skulle bryta loss. Det var tydlifen många som tänkte som vi för mötena på slingan var många. Ute på hygget höll ett antal personer på att klippa björkrid. Kommunen är generös och låter alla klippa till husbehov och även för försäljning. Där var ett par bilar som lastade stora knippen ris och det måste vara till försäljning någonstans. Det är ju populärt att ta in ris till påsk. Där var även blåbärsris för dem som är allergiker. Även tidigare år har det varit risskörd. Då har slyet brutits på 1-2 m höjd för att toppen skall komma i klipphöjd. Det ser bättre ut i år när slyet kapas vid marken och sedan rensas på kvistar. På tal om att se fult ut. Man kör numera med slaghacka och kapar buskar samt grenar som är på något sätt ivägen. Det ser fult ut. Det har ju avverkats granskog på många ställen. Det är för att granbarkorren angripit många av träden. Hoppas att åtgärderna får avsedd verkan.

Det utlovade ovädret slog till med full kraft framåt eftermiddagen/kvällen. Då var det skönt att sitta i skrivarlyan.

IMG_4697-Dryport-paaskris-.jpg

IMG_4698-Dryport-paaskris-.jpg

Måndag den 3 februari.

Tittade till dvärgserradellorna vid Kringelvägen i Hässleholm.

Nyfikenheten blev för stor och eftersom det inte varit någon temperaturmässig vinter så finns där friska plantor. Det hade jag sett. jag räknade eller försökte uppskatta antalet plantor mellan Trebackalånggatan och västerut till första övergångsstället. Jag tittade på båda sidor om vägen. Antalet plantor har nu reducerats till vad som mera kan betraktas som normak nivå. På vissa ställen där gräset inte återhämtat sig från torkan 2018 fanns tätt med fröplantor.  Även på vissa ställen med gräs fanns gott om små plantor, som kanske inte kommer att överleva på sikt. Det fanns gorr om små bladrosetter från andra arter, vilket medförde att man fick gå sakta fram vid räkninngen. Annars var det rotfibblans ofta rosetter som täckte stora ytor. Vid sammanräkningen fick jag antalet plantor till 1449. Jag kommer med intresse följa utvecklingen för arten på denna lokal.

IMG_3121-Rotfibbla-.jpgIMG_3120-Asp-.jpg

Det hade blivit så mörkt att dokumentation av dvärgserradella var meningslös. Här visas istället rotfibblans bladrosett och aspens vassa knopp.

Söndag den 2 februari.

Vandring på Höjdarnas Höjdarled med Hässleholm Hovdala vandrarförening.

Det var 42 personer som gav sig ut på den 13 km långa slingan över Äspehöjden, vidare via Tormestorp upp på Göingeåsen. Sedan bar det utför till Nösdala och fram till Brönnestadsån. Ån följdes till Hammarmölledamm och via Broslätt tillbaka till utgångspunkten vid Hovdala porttorn. Göingeåsen bjöd på ett par branta partier, både uppför och utför. Det var riktiga pulshöjare. Höjdskillnaderna gjorde också att vi bjögs på några väldigt vackra vyer. De senaste månadernas myckna regnande gjorde att åarna var fyllda till brädden med på många ställen forsande vatten.

Här kommer ett par bilder:

IMG_3108-Vandring-20200202-.jpgIMG_3105-Vandrin-20200202-.jpgIMG_3107-Vandring-20200202-.jpg

Vy från Klinten i Tormestorp.

IMG_3109-Vandring-20200202-.jpgIMG_3110-Vandring-20200202-.jpgIMG_3113-Vandring-20200202-.jpg

IMG_3114-Vandring-20200202-.jpg

Trevarlav på en sten.

Lördag den 25 januari.

IMG_9411-Haeger-.jpg

Nytt tomtkryss?

Vi har haft överflygande hägrar tidigare, men inte någon som satt sig för en stunds vila.

Efter lite närmare eftertanke var det kanske inte bara vila. Inom synhåll från hägerns sittplats finns en damm med guldfiskar. Är det kanske fisk till kvällsmat som hen är ute efter?

Lördag den 25 januari.

Ett par bilder som bara vill visa den långsträckta hösten. Det mesta av övriga fritiden ägnas åt bilderna från Teneriffa.

IMG_2721-Jungfrufallet-1024-.jpgIMG_3091-Groent-graes-23-januari-.jpgIMG_3095-Mossa-okaend-1024-.jpg

I bokskogarna ligger fjolårslöven som en brun matta över marken. På vissa ställen, framför allt på stenar och lågor, lyser det nästan fluorecerande av vackra gröna nyanser. Mossorna vilar inte när temperaturen ligger över noll grader. Då växer de till och de nya bladen ger den friskt gröna färgen. Bilden är tagen vid Jungfrufallet.

Jag passerade en gräsmatta häromdagen. Gräset lyste i motljuset och det hade växt så mycket att det var tid att ta fram klipparen. Det är något som jag inte kan minnas ha sett tidigare i januari. Gräsmattan finns på Läreda industriområde.

Den tredje bilden visar en slänt vid cykelbanan även detta på industriområdet på Läreda. Det blev en väldigt "varm" färgkombination med de gulgröna mossplantorna 

och de brunröda sporplantorna i mossans topp.

Här kommer ytterligare ett urval av bilder från Teneriffa.

IMG_2732-Ricin-1024-2.jpgIMG_2748-Kottepalm-1024-.jpgIMG_2776-Botan-Calliandra-1024.jpg

     Blommande ricin på ruderatmark.                                                    Ett bildskönt avsnitt i botaniska trädgården.                     Blommande kottepalm, Botaniska trädgården.

IMG_2802-La-Caldera-1024-.jpgIMG_2814-La-Caldera-molnskog-1024.jpgIMG_2831-La-Caldera-Kotte-.jpg

La Caldera - friluftsområdet för den bofasta befolkningen.

Uppe i molnskogen på ca 1000 m höjd trivs kanarietallen med de långa barren, 20-30 cm. Molndimman fastnar på barren och blir till droppar som faller till marken. Ett annat dominerande trädslag är trädljung som kan ses som en större släkting till vår klockljung. Trädens grenar draperas ofta av hänglavar som liknar våra skägglavar. Fast de är mycket större. Även lavarna mår väldigt gott av att vistas i molnens dimma mesta delen av dagen. Sista bilden visar en tallkotte beväxt med små skägglavar.

IMG_2847-Kuststigen-Vy-1024.jpgIMG_2857-Kuststigen-Sedum1024.jpgIMG_2852-Ruinen-1-.jpg

Kustvandring västerut.

Små byar i brant terräng, klättrande växter och den gamla fästningen. Tyvärr nedklottrad.

IMG_2865-Drakblodstraed-1024-.jpgIMG_2867-Aloe-stam-1024.jpgIMG_2871-Vy-1024.jpgIMG_2872-Euphorbia-1024.jpg

Drakblodsträd, hundraårsagave, fler fantastiska vyer och Euphorbier.

IMG_2974-Puerto-Hus-1024-.jpgIMG_2975-Puerto-La-Rochas-1024-.jpgIMG_2984-Puerto-Badstrand-1024-.jpg

Kustvandring österut.

Genom "Romanticas" slingrande branta gator, förbi "La Rochas" klippor i havet till den svarta sandens badstränder i Puerto.

IMG_2881-Tejde-1024-.jpgIMG_2897-Tejde-Eccium-1024.jpgIMG_2939-Raukar-lava-1024-.jpg

Bussresa till Teide.

Från havsnivå upp till ca 3000 m höjd. En resa som gick i serpentinslingor. Blåsten hindrade oss att komma de sista hundratalen meter upp till toppen. Istället för topptur åkte vi till en annan plats i den stora kalderan här uppe. Ett landskap med spännande formationer i aska, stelnad lava och basalt.

IMG_2914-Raukar-lava-1024-.jpgIMG_2926-Raukar-lava-1024-.jpgIMG_2934-Tejde-Raukar-1024.jpg

Till allra sist  några speciella minnen.

IMG_2878-Hotellrum-1024.jpg

Konstnärlig utsmyckning i hotellrummet.

IMG_2950-La-Laguna-Saluhall-1024-.jpgIMG_2963-Puerto-parkering-1024.JPG

                                              Läckerheter i saluhallen, La Laguna.                                                                           Compact parking.

IMG_3043-Puerto-1024-Opuntia-.jpgIMG_3047-Puerto-1024-Opuntia-.jpgIMG_3050-Puerto-1024-Taggar-.jpg

                               Tre vänner med taggarna utåt.

IMG_3087-Puerto-1024-Orotava-.jpgIMG_3088-Doerrar-Orotava-.jpgIMG_3089-Puerto-1024-Orotava-.jpg

Tre detaljer från Orotava.

Måndag den 13 januari.

Jag sitter hemma igen efter en veckolång resa till Teneriffa. Det var som vanligt lite strul inför vår vistelse  i Puerto de la Cruz. Vädret var behagligt utan sol men med lite regn. Det som saknades mest var kvällarna på balkongen med god mat och behaglig temperatur. I år blev det långkalsonger och varma tröjor som klädsel kvällstid. Dagarna ängnades åt inte alltför krävande vandringar. Kryckan fick användas mycket. Städernas arkitektur och vandringar längs kusten samt en Vingtur till Teides sluttningar och staden La Laguna.

Här kommer ett par bilder som smakprov. Det kommer säkert mer senare på annan plats.

IMG_2845-Graes-motljus-1024.jpgIMG_2822-Molnskog-1024.jpg

                              Vackert gräs i motljus, utkanten av Puerto de la Cruz.                                                               Molnskog med hänglavar i La Caldera.

   Ett par försök till humoristiska bilder.

IMG_2736-Turistinformation-1024-2.jpgIMG_2788-Klaettertraed-foer-fakirer-1-.jpg

    

                                            Turistinformation? Vi fick inte fram kartan i telefonen.                                                                  Klätterträd för fakirer.

IMG_2727-Groen-doerr-1024.jpg

Dörr som är vackert åldrad.

Lördag den 28 december.

Det har inte blivit så mycket motion ute den senaste tiden. Väderförhållandena har inte lockat. Det har ju varit nästan mörkt mitt på dagen. För en vecka sedan vände det och särskilt som när solen lyser som idag. Då känns det att vändpunkten är nådd. Dagens solsken lockade ut mig och eftersom cykling är den bästa motionen för mitt onda ben så blev det en tur om Grantinge, Ignaberga, Röinge och hem. Jag stannade på ett par ställen och det är ju faktiskt ganska roligt att se på de vintergröna växterna och vinteraståndarna hos dem som börjar på nytt till våren. Här under kommer ett par exempel på växter som jag tittade på. Vad är det för växter? Den som vill testa sina kunskaper kan gissa. Svaret finns i bilden om du sätter markören inne i. Växterna till vänster och till höger är vanliga. Den i mitten är en floraväktarväxt.

IMG_4678-Graafibbla-.jpgIMG_4684-Graadaadra-.jpgIMG_4690-Gullris-.jpg

Visst värmer decembersolen gott.

IMG_4688-Mossa-visst-vaermer-solen.jpg

Söndag den 22 december.

Dagens glada nyhet:

Vintersolståndet passerades tidigt idag på morgonen. Det betyder att vi går mot ljusare tider. De som är trötta på mökret kan så smått börja  glädja sig åt först lite mera ljus och sedan även värme. Vi firade med en cykeltur på nästan torra vägar. Sedan blev det köksgöromål. Skinkan skulle kokas och griljeras och brunkålen brynas och kokas. Kvällens festliga måltid bestod av brunkål, nygriljerad skinka med de tillbehör som passar till rätten.

Här kommer årets julkort med göingemotiv med en hälsning till alla läsare.

19-Julkort-ny.jpg

Tisdag den 10 december.

Test av tillfrisknat ben. 6 km promenad på Ljungdalaslingan.

IMG_2655-Amaryllis.jpg

Denna dag var en med torrt soligt väder.

Morgonen var kall och hårisen var rikligt

förekommande i den gallrade björkskogen.

Bildens titel: "Nästan perfekt sidbena".

IMG_2658-Kvaellssol-vid-slingan-.jpg

Vid denna tiden på året kommer solen inte långt upp på himlen och redan vid tretiden börjar skuggorna bli långa. Här lyser dagens sista solstrålar på vår blåsippsbacke. En liten rullstensås som fått lite av den goda jorden som finns någon annanstans för överallt runtomkring är växtligheten fattig. Här växer emellertid bland annat blåsippa och vispstarr. Växter som vill ha lite bättre jord än den som omgivningen kan bjuda på.

IMG_2659-Slingan-2-raw.jpg

Granskogen är inte vacker, men nu på vintern är det extra grönt på marken. Det beror på att nu är mossorna de enda gröna växterna som har tillväxt. Eftersom de är ensamma så ser de mycket grönare ut (en synvilla). Om du vill läsa vidare om den dåliga skogen så skrolla ner till den 1 december. Där har jag skrivit något lite om granbarkborreangreppen och bekämpningen av dessa.

IMG_2661-Laangfotad-Roeksvamp-okaend.jpgIMG_2660-Laangfotad-Roeksvamp-okaend.jpg

Bredvid stigen stod en grupp röksvampar. Vi är inga erfarna mykologer, men efter att ha tagit upp en svamp så vågar vi oss på en gissning. Det kan röra sig om en grupp långfotade röksvampar.

IMG_2663-Slingan-maane-.jpgIMG_2667-Slingan-maane-.jpgIMG_2670-Slingan-maane-.jpg

Det måste ha varit fullmåne för när solen gick ner så smög sig månen upp. Det blev till att montera kameran på stativ. De två första bilderna inne från en glänta i skogen.

De två senare är tagna från skogsvägen ute på "dryporthygget". Den ena har gjorts nästan svartvit genom att i Photoshop dra ner färgmättnaden. På den andra bilden har jag istället ökat färgmättnaden i bilden. Den är dessutom tagen med högt iso-tal, det syns på kornigheten. Nästan så att man minns bilder från 1960-talet då man fick pressa filmen för ökad ljuskänslighet. Det är märkligt vilken skillnad det blir i stämningen på de två bilderna.

IMG_2671-Slingan-maane-.jpg

Novembervädret fortsätter in i december.

Oftast regndroppar på fönsterrutan, men ibland visar sig solen som den 3/12.

IMG_2642-Regndroppar-.jpgIMG_2637-Morgonljus-Sirius-.jpg

6 december. Amaryllisen som inte orkade stå.

Ett par porträtt på en fallen stjärna.

IMG_2645-Amaryllis-.jpgIMG_2647-Amaryllis-.jpgIMG_2648-Amaryllis-.jpg

IMG_2652-Amaryllis-.jpg

Söndag den 1 december.

Det har varit fuktigt och mycket milt i hela november, men slutet blev lysande. En försmak av vintern med frost, hög luft och härligt värmande solsken.

Skogen mellan Ljungdala och Stoby har drabbats hårt av barkborreangrepp. Stora arealer har kalhuggits för att hindra spridning och kanske rädda virke.

Först lite historia:

IMG_3611-Gran-graatande--2.jpgIMG_3605-Granbarkborre-1024-3.jpg

                  Bilderna här fotograferades vid "Gula spåret" mellan Ljungdala och Stoby  2 december 2018.

              Där var många angripna träd och som bilden till höger visar var det gott om utgångshål i barken.

Såhär såg det ut den 12 november 2019:

IMG_2553-Barkborre-.jpgIMG_2554-Barkborre-.jpgIMG_2555-Barkborre-.jpg

Samma plats som den "gråtande" granen ovan, fast i bättre väder. Det var bara duggregn!

IMG_2638-Barkborre-.jpgIMG_2640-Barkborre-.jpg

Tar man en titt på barkens baksida så visar den upp ett virrvarr av gnagda gångar. Här är viktiga transportleder för trädet skadade. Inte konstigt att trädet slutligen får ge upp.

Var ute på en liten promenad med krycka vid Mölleröds kungsgård den 17 november.

IMG_2558-Spegling-mossa-moelleroed-.jpgIMG_2559-Spegling-stenmur-Moelleroed-.jpgIMG_2557-Haexkvast-.jpg

Fotograferade speglingar i vallgraven samt en lustig häxkvast.

Hovdala den 30 november. En försmak av vinter.

Det var strålande väder med 5-6 minusgrader och sol. Solsken har vi inte varit bortskämda med denna novembermånad. Antalet soltimmar har understigit 10 hittills under månaden. Vi testar en kortare vandring mot Hammarmölle damm och via den nya utsikten mot slottet tillbaka. 4-5 km kan den kanske vara. Jag fick säsongens första isbilder, fina vyer i bokskogen och ut över slottet.

IMG_2565-Iskristaller-Hovdala-.jpgIMG_2567-Iskristaller-Hovdala-.jpgIMG_2572-Hovdala-islandskap-.jpg

                        Årets första isbilder.

IMG_2570-Hovdala-.jpgIMG_2576-Hovdala-.jpgIMG_2579-Hovdala-iskristaller-.jpg

               Adventstider. Ljus i alla fönster.                                                                 Motljus med vackra effekter.

IMG_2582-Hovdala-Almstubbe-.jpgIMG_2583-Hovdala-Almstubbe-.jpgIMG_2584-Hovdala-Almstubbe-.jpg

Döda almar har en vacker ved.

IMG_2587-Hovdala-jpg.jpgIMG_2586-Hovdala-Moete-med-katt-.jpgIMG_2586-Hovdala-Moete-med-katt--2.jpg

                 Mjölmöllevången.                                                                                 Möte med en katt.                                                               Vacker vacker men farlig farlig!

IMG_2594-Hovdala-bokskog-.jpgIMG_2595-Hovdala-iskristaller-haaris-.jpgIMG_2596-Hovdalastig-.jpg

Mycket håris i bokskogen.

IMG_2597-Hovdala-Hammarmoelledamm--2.jpg

Hammarmölle damm.

IMG_2611-Hovdala-hoestloev-.jpgIMG_2612-Hovdala-hoestloev-.jpgIMG_2614-Hovdala-Bokskog-.jpg

Höstlöv                                                                                                                                                                           Nej, det är inte vitsippor!

IMG_2615-Hovdala-slott-.jpgIMG_2626-Hovdala-slott-.jpg

IMG_2628-Hovdalavide-.jpgIMG_2631-Hovdala-vide-t.jpg

Sov du lilla vide ung

Snart så är det vinter.

Snart så kommer snö så tung

på en liten vide ung.

Sov du lilla vide

snart så är det vinter.

Lördag den 23 november.

Har varit på Biofotos planeringsmöte. Alltid lika trevligt!

Spännande att se hur programmet blir.

Fick av någon anledning en sådan väldig längtan till att få se och studera fruset vatten.

Här kommer några bilder från föregående års foton av is och fallande vatten hämtat från  "Notiser 2017 6/1 och 19/1 samt 2018 9/1, 4/2 och 7/2.

IMG_5145-Jungfrufallet-1024.jpgIMG_5173-Jungfrufallet-1024.jpg

IMG_5373-Jungfrufallet-1024.jpg

                Tre bilder från "Jungfrufallet.

IMG_5414-Hovdala-1024.jpg

                                                                                                                                         Tre bilder från Hovdala.

IMG_1177-Is-Hovdala-1024.jpgIMG_1177-Is-Hovdala-1024_edited-1.jpg

                                                                                                                                          Hjärtliga hälsningar!

Fredag den 15 november.

Nu blir det inte mycket fotograferat, men desto mer tittat på bilder.

Jag sitter och lägger in en del bilder på databasen - sådant som jag tycker om.

Här kommer ett par smakprov:

IMG_3723-1111111-Fjaellripa-Storulvaan-1920.jpg1111Hamrafjaellet-okaend.JPGIMG_8283-Storulvaan-Nordlig-oernlav-1920-2.jpgIMG_117630-Doeda-fallet-Vinterlav-1920.jpg

                     Fjällripa                                          Vargmjölk                                        Nordlig örnlav                                Vinterlav

IMG_859411-Smalsproetad-bastardsvaermare-1920.jpgIMG_8286-Hallon-dryport-3.jpgIMG_858311-Omberg-Stinksyska-2-1920-2.jpgIMG_118484-Ljungdalen-Slaatterblomma-1920.jpg

                      Bastardsvärmare                           Hallon                                             Stinksyska                                    Slåtterblomma

Välkommen att besöka databasen.

Måndag 21 oktober.

En utmärkt vinterrunda.

Ibland känner jag att det kan vara besvärligt att ge sig ut på vägarna under vintern. Man kan ha missat i klädseln så man blit antingen för kall eller för varm. "Vinterrundan" går runt Hässleholm och man kan hoppa på eller av på många ställen. Det innebär att man får rundor på 15 km - 45 km och är aldrig mer än 5 - 6 km hemifrån. Vägarna man cyklar på är asfalterade och mestadels med låg trafikintensitet. Man kan cykla antingen medsols eller motsols, så det blir faktiskt ett stort antal varianter.

Beskrivning av turen finns på cykelsidan under rubriken Resor.

Lördag den 19 oktober.

Biofoto på utflykt till trakterna kring  sjön Halen.

För dagens utflykt till trakten kring Jämshög stod Katarina Henmyr och Helena Hakulinen. Vi tackar för ett fint arrangemang. Samlingsplats var vid Östanfors. Här fick vi bland annat se snabbt strömmande och forsande vatten och gammal kulturmiljö.

Efter ett par timmars fotograferande förflyttade vi oss till Alltidhult där grillarna stod framme. Medan våra värdar tände grillbäddarna var vi ute och tittade på fin skogsmiljö. Efter lunch delade gruppen sig och fortsatte runt sjön i olika tempo och på olika håll.

Några bilder:

IMG_2524-Oestanfors-vatten-.jpgIMG_2528-Oestanfors-vatten-_edited-1.jpg

Vatten var det gott om i Holjeån.

IMG_2503-Oestanfors-vatten-2.jpgIMG_2511-Oestanfors-svamp.jpg

Blemlav på träden och svampar var det gott om.

IMG_2511-Oestanfors-svamp-2.jpgIMG_2512-Oestanfors-svamp-.jpg

Här växer honungsskivling och stubbhorn. Honungsskivlingen har kanske tagit död på trädet en gång i tiden.

IMG_2523-Oestanfors-snigel-.jpgIMG_6874-Snaecka-snigel-.jpg

IMG_6875-Snaecka-.jpg

Sniglar och snäckor.

IMG_2532-Alltidhult-granskog-.jpgIMG_2539-Alltidhult-svamp.jpg

IMG_2547-Hoest-vaeg-.jpg

Ett sådant minne vill man alltid ha med sig från höstutflykten - bokskog och en gyllengul hasselbuske.

Lite av varje.

Vi har möss i uterummet.

IMG_2472-Evas-hemsloejd-moess-.jpgIMG_2483-Evas-hemsloejd-moess-.jpgIMG_2485-Evas-hemsloejd-moess-_edited-1.jpg

Hos oss spelar fantasin till det ibland. Här var det en vit elkabel som inte passade in i den övriga färgskalan. Kabeln doldes av ett stickat hölje. På köpet blev den några tovade möss som klättrade uppför tråden.

IMG_2486-Fuksia-.jpgIMG_2490-Fuksia-.jpg

Fuksiorna har blivit täckta ac odlingsväv vid frostvarning. Nu har de blivit klippta, avlövade och ställda på vinterförvaring

IMG_2501-Evas-hemsloejd-Moessa-hatt-.jpg

Idag  21/10 var det hatten av och även mössan. Det var nästan sommarvarmt.

Evas hemslöjd.

Söndag den 6 oktober.

I natt har det varit riktig frost med ett par minusgrader.

Efter en sådan frostnatt triggas invintringen igång för många växter. Asken är ett träd vars lövsprickning är bland de senaste på våren. Nu när hösten kommer så är det ett av de dräd som fäller löven tidigast också.

Det har kommit en hel del nederbörd de sista dagarna Mest har det varit häftiga regnskurar som också innehållit hagel. Fukten har varit kvar på kvällarna och man har kunnat få se en del sniglar. Bilden här måste vara en gråsvart kölsnigel

IMG_4620-Snigel-Park-.jpgIMG_4621-Snigel-Park-.jpg

IMG_2383-Haestkastanj-blad-svamp-.jpg

Såhär vackra var hästkastanjens blad. Det kan se vackert ut men de bruna uttre delarna av bladen är troligen angripna av en svamp och det är inte särskilt positivt för trädet även om skadan inte påverkar trädet på ett avgörande sätt.

IMG_2389-Haargaengel-.jpg

Hästkastanjerna fanns längs pildammarna i Malmö. Vid en trottoar växte en "invandrare" bland växterna. Det finns två arter som är lika varandra. Den ena är kal -glest hårig och den andra är mycket hårig. Den kala är lite mer sällsynt och den håriga som du ser på bilden  är betydligt mycket vanligare. Den heter Hårgängel

Söndag den 22 september.

En sensommardag värd att minnas.

Högtrycket som de senaste dagarna har glatt oss med riktigt uteväder. Det gäller att passa på att utnyttja den tiden så väl som möjligt. Vi tog oss en cykeltur på  ca. 4 mil. Igår satt en spindel i toppen på en jordärtskocka, 2,5 m hög, med baken i vädret. Tittade man noga så sågs en tunn tråd lyfta i vinden. Det var en som inte trivdes i vår trädgård och tänkte sig en flygtur. Spindlar gör så att de skickar ut en lång tråd och när vinden får tag i tråden kan spindeln lyfta och flyga med tråden, ibland långa sträckor.

IMG_6805-Spindel-med-traad-.jpg

Detta var igår lördag. Då blåste det en del. Idag söndag är det nästan ingen vind alls. Det är dåligt flygväder för spindlarna. När vi cylkade på landsvägen så stötte vi hela tiden på spindeltrådar som nästan draperade cykeln och fångades på kläderna. På något ställe såg man som en tunn spindelväv ovanför gräset.

Spindeltraad-Cykel-.jpgSpindeltraad-cykel-.jpg-(2).jpg

Misslyckad landning.

                                                                                                    Nätstrumpor.

Lördag den 21 september.

Småkrypsgruppen träffades vid Hovdala.

I det för dagen soliga men något blåsiga vädret gick vi en runda i slottsparken samt i slottsträdgården. Det var som alltid när Pål Axel finns med, en givande tur med många intressanta fynd. Ett och annat stannade till framför min kameralins.

IMG_6807-Snaecka-.jpgIMG_6813-Blekbalsamin.jpg

   En snäcka på vallörtens blad.                                                           Blekbalsaminets frukter. Ännu ej mogna att sprätta iväg fröna.

IMG_6814-Blekbalsamin-Bladlus-.jpg

Bladlössens vandring på blekbalsaminets frukter.

IMG_6820-Vinbaersfux-.jpgIMG_6823-Vinbaersfux-.jpg

Vinbärsfuks är en fjäril med säregna vingar.

IMG_6830-Rovfjaeril-.jpg

Här är några kålätare som skall bli fullbildade fjärilar nästa år. Rovfjärilens larver.

Tisdag den 17 september.

Det är en njutning att vara ute.

IMG_4615-Uterummet-1920-.jpg

Vid denna tiden på året är ett uterum med lagom ljusinsläpp ett njutbart ställe där måltiderna kan intas om solen har varit framme en stund. Det behövs en timmes solljus för att värma rummet till en behaglig temperatur. Idag var det alldeles extra. Vinden slet i trädgårdens buskar. Amiralerna (fjärilarna) hade synbara navigationsproblem när vindstötarna kom, men vi satt lugnt ätande och läsande oberörda av kulingvindarna utanför glasdörrarna. För att göra det som är bra ännu bättre. Man kan lägga sig på soffan med bok eller tidskrift. Ganska snart förflyttas man till Morfei ängder. Boken faller ner på bröstet och halvtimmen till timmen går utan att Kulturnytt når fram.

Tisdag den 17 september.

Längtan till södern.

Varje år vid denna tiden träffar jag på fåglar som flugit på en fönsterruta och dött. Jag har funderat över fenomenet och kommit fram till att nu rusar hormonerna i fågeln. Flyttningsdriften är stark, ja starkare än hälsosamt för fågeln. Den stress som översköljer fågeln gör att den försiktighet som tidigare på sommaren skyddat fågeln nu är som bortblåst. Då hjälper inte rovfågelsiluetter eller annat som hängs upp i fönstren. Det är med sorg man plockar upp de "ungdomar" som kläckts och matats med trädgårdens myggor för att nu gravsättas vid tomtgränsen. Här är rödstjärten som sannolikt var en medlem i familjen som haft sitt sommarviste i vår trädgård.

IMG_4611-Roedstjaert-doed-1920-.jpg

Måndag den 16 september.

Gick på djupet i Stoby våtmark.

Jag tycker om att titta på vad som lever i sjöar och mindre vatten, även om jag inte har möjlighet att artbestämma långt ifrån alla de organismer som visar sig finnas där. Jag har mitt enkla mikroskop med möjlighet att ersätta okularet med en kameralins. Just i Stoby våtmark var det extra besvärligt att ta ett prov med planktonhåven, men jag lyckades få upp lite att titta på. Här kommer några bilder:

IMG_2325-Stoby-.jpgIMG_2328-Stoby-.jpg

Blågrön cyanobakterie. Nederst Spirogyra.                                        Synuropsis sp. En guldalg.

IMG_2330-Stoby-.jpgIMG_2331-Stoby-.jpg

Tabellaria en Kiselalg och Spireogyra.                                                Clostridium sp.

IMG_2333-Stoby--2.jpgIMG_2334-Stoby-.jpg

Det gröna trasslet kan vara en cyanobakterie.                                 Okänd grönalg?

IMG_2335-Stoby-pg.jpgIMG_2336-Stoby-.jpg

Pinnularia sp. en kiselalg.                                                                   Spirogyra??

IMG_2337-Stoby-.jpgIMG_2340-Stoby-.jpg

"Knappen" ser  ut att vara en kiselalg.                                              Tabellaria sp. en Kiselalg

IMG_2342-Stoby-.jpg

             Navicula sp.

IMG_2347-Stoby-.jpgIMG_2369-Stoby-.jpg

 Daphnia en hinnkräfta.                              Cyclops en hoppkräfta. De två säckarna med mörka kulor är äggsäckar.

IMG_2374-Stoby-.jpgIMG_2349-Stoby-.jpg

 En hopppkräftlarv.                                                                                    En genomskinlig mask.

IMG_2350-Stoby-.jpgIMG_2362-Stoby-.jpg

 En musselkräfta.                                                                             Den här organismen går under arbetsnamnet "ägget".

                                                                                                       Simmar snabbt omkring.

IMG_2377-Stoby-.jpg

Kan detta vara  en cyanobaktrien Oscillatoria principes?

IMG_2373-Stoby-.jpgIMG_2376-Stoby-.jpg

Två kiselalger.

Här har jag försökt ge några av organismerna ett namn, men det hade varit trevligare om man hade kunnat få hjälp av bestämningslitteratur. Planktonorganismerna är en smal grupp av organismer som inte väcker ett bredare intresse.

Jag har använt mig av en tysk sida på internet.

Onsdag den 11 september.

Vilken härlig dag! -

Inte ens ett missöde kunde grumla en lyckad botanisk utflykt.

Idag besöktes ett par lokaler för att titta på några växter som vi missat tidigare i år. Den första målarten var strandlummer. En art som eftersökts och missats på en tidigare känd lokal. Idag var det nya försök på ett annat ställe. Det tog en stund innan den stod där framför oss - den lilla lummerarten som till viss del liknar dvärglummern. Det var Eva som hittade de första. Vanan trogen räknade vi för att få en uppfattning om populationens storlek. Vi räknade grenar och kom fram till åtminstone 142 st.

IMG_4608-Strandlummer-.jpgIMG_6758-Strandlummer-.jpg

IMG_6760-Strandlummer-.jpg

IMG_6763-Strandlummer-.jpg

Den är så vacker i all sin enkelhet.

Marken där strandlummern växte blir ibland översvämman/blöt. Där fann vi en ganska sällsynt växt. Rödlånke är en fackelblomsväxt. Den har ett krypande växtsätt med motsatta något köttiga blad. Blommorna sitter i bladvecken vilket ses på en av bilderna nedan. Den förekommer även i vatten och några skott sågs stiga upp mot ytan.

IMG_6784-Roedlaanke-1920-.jpgIMG_6785-Roedlaanke-1920-.jpg

Till vänster ser man unga skott rotslående vid lederna. Till höger blommande skott. Blomman sitter o bladvecken.

IMG_2318-Roedlaanke-1920--2.jpgIMG_6786-Roedlaanke-1920-.jpg

IMG_6762-Rundsileshaar-.jpgIMG_6793-Rundsileshaar-1920-.jpg

Att miljön var näringsfattig kunde man förstå alla de hundratals rosetter av rundsileshår som klädde marken.

Lägg märke till knölarna i rosettens mitt. Det är kommande blad. se bilden till höger.

Vi var nyfikna på en av sveriges minsta växter. Vi har gjort ett misslyckat försök att finna den. Denna gången ville vi inte misslyckas. Och det gjorde vi inte heller. Min skarpsynta hustru fann ett litet område där den växte inne i vegetationen. Växten i fråga heter vildlin och den påträffas på tidvis översvämmad helst naken näringsfattig jord. Den friska vinden och blötan gjorde fotograferingen vansklig, men jag presenterar ett par bilder av tveksam kvalitet.

IMG_6767-Dvaerglin-.jpg

IMG_6801-Dvaerglin-.jpg

Nu till dagens missöde. När bilderna skulle tankas över från minneskort till dator så råkade jag tömma ett kort innan bilderna var överförda. Det var tur att  det inte rörde sig om flera dagars fotograferande.

Lördag den 7 september.

En föraning om den kommande hösten.

IMG_4592-Bordsdekoration1024-.jpg

Bordsdekoration till födelsedagskalaset.

Snigelfart?

IMG_4599-Snigel-1024.jpg

Okänd snigelart lyckades skapa rörelseoskärpa.

Parksnigel är en gissning för tillfället.

Torsdagen den 22 augusti.

Ett par invandrare och några ingrodda svenskar.

GBF skulle avhålla en Bioblitz lördagen den 24 augusti. Jag var ute och rekognoserade lite över vilka områden som skulle vara mest givande att besöka. Antalet deltagare brukar inte vara så stort att vi kan göra någon större spridning. 

Här följer några bilder på växter som fotograferades. Jag gick längs industrispåret mellan Bergendahls och

Byggmax samt runt en jordhög vid vägen in mot Jaktskyttebanan.

Sedan kunde jag inte medverka själv på lördagen. Jag var indisponerad.

IMG_2174-Raagvallmo-Svinmolke-1024-.jpg

Uppe på den flera meter höga jordhögen avtecknar sig till vänster rågvallmo och svinmolke. Båda dessa arter är sådana som har en stor fröreserv i marken och när förhållandena blir gynnsamma för grodd, så passar de på.

IMG_2179-Klibbkorsoert-1024-.jpgIMG_6720-Klibbkorsoert-.JPG

Klibbkorsörten är även den en sådan som utnyttjar tillfället när det ges. Slipper den stå och trängas med andra så trivs den alldeles utmärkt. På högra bilden syns de klibbiga körtelhåren.

IMG_2177-Blaamaalla-1024-.jpg

Blåmållan växer vid jordhögens bas. Den trivs i en kväverik miljö och så är det kanske när regnvattnet sköljer ned näringen från den ovanförliggande marken.

IMG_2181-PrickNattljus-1024-.jpgIMG_2182-Pricknattljus-1024--3.jpg

IMG_2211-Nattljus-vanligt-1920.jpg

Både pricknattljus och vanligt nattljus är uppkomna ur nordamerikanska stamarter. Skall vi kanske kalla dem andra generationens invandrare? Pricknattljuset till vänster och det vanliga till höger.

IMG_2188-Moerkt-kungsljus-.JPGIMG_2203-Sandklint-1024--2.jpg

Här kommer två växter som hör till de sandiga torra markerna.

Det mörka kungsljuset med sin vackra blomma som gärna besöks av insekter.

Desamma gäller för den mera sällsynta sandklinten. Det är en invandrare från Central- och Sydosteuropa.

IMG_2207-Aakerbinda--2.JPGIMG_2239-Oxtunga-1024.jpg

Åkerbindan till vänster är en doldis bland ogräsen. Den prålar inte med varken färg eller form, men är framgångsrik ändå..

Oxtungan däremot har blommor som attraherar insekter. Dock måste tungan/sugsnabeln kunna nå ända ner till nektargömmena.

IMG_2218-Kornvallmo-1024.jpgIMG_2221-Kornvallmo-1024.jpgIMG_2174-Raagvallmo-Svinmolke-1024--2.jpg

Av vallmo fanns två arter blommande. Den vanligaste var rågvallmo(bilden till höger) med mera långsträckta frökapslar. Kornvallmon har en mera brett cylindrisk kapsel. Den har också ett vackert lock på frökapseln.

IMG_2232-Lupin-1024.jpg

Blomsterlupinen reser sig ståtligt på toppen av backen. Det är en tuffing som inte vem som helst flyttar på. Lupinen tillhör de invasiva införda arterna (från Amerika) som breder ut sig på bekostnad av våra inhemska växter. Det är en ärtväxt som har förmåga att fixera kväve från luften. Därför konkurerar den ut inhemska växter som är anpassade till en mera kvävefattig miljö.

IMG_2236-Spikklubba-1024.jpgIMG_6752-Nattskatta-1024.jpg

Spikklubban till vänster hittar man sällsynt på skräpmark i hamnar m.m. Den har använts som medicinalväxt, men skall bara hanteras av kunniga medicinare. Växten är väldigt giftig. Ursprung från Mexiko.

Spikklubban innehåller det mycket starka giftet atropin.

När det gäller växten till höger så kanske du känner igen blomman. Ja, det är en släkting till potatis. Floran säger inget om giftighet hos den, men det är nog oklokt att äta av de ovanjordiska delarna. Den luktar inte särskilt gott.

Andra källor säger att den är giftig och det är framför allt de gröna bären som har den högsta halten av giftet solanin.

IMG_4575-Jaernvaegsspaar-1024.jpg

Att botanisera längs vägar och järnvägar kan vara givande och trevligt. Här är industrispåret vid Bergendahls.

IMG_4577-Fingerhirs-1024-2.jpgIMG_4577-Fingerhirs-1024-2-3.jpg

Här vid järnvägen växer gräset fingerhirs. Bilderna har manipulerats lite för att lättare kunna ses. Den måste ha ökat i förekomst för i min senaste flora betraktas den som sällsynt, vilket inte verkar vara fallet kring Hässleholm.

IMG_4577-Fingerhirs-.JPG

IMG_6728-Kavelhirs-1024.jpg

I banvallens grus växer ytterligare en hirs. Det är grön kavelhirs som slagit rot här. Det är liksom föregående en art som man ofta finner vid järnvägar/vägar.

IMG_6731-Strimsporre-blomfluga-1024.jpgIMG_6735-Smaasporre-.JPG

Här kommer två arter med  sporrar. Den vänstra heter strimsporre och den sprider sig längs järnvägen. Det nästan så att man kan titta på spårområdet vid nästan varje station i södra Sverige och där hitta strimsporre. Runt Växjö är en riktig "hot spot" för strimsporren. den finns nästan överallt!

Den mindre släktingen småsporre växer på ungefär liknande ställen, men den är inte lika allmän.

IMG_2239-Oxtunga-1024-3.jpgIMG_6722-Stenkrassing-.JPG

  Oxtungan ärsträvt hårig precis som växten på bild.                          Stenkrassingen är en vårväxt som gärna blommar om.

IMG_6724-Borsttaatel-Nattljus-1024.jpgIMG_6725-Groenknavel-1024.jpg

  Längst fram syns torrmarksgräset borsttåtel med nästa                  Grönknavel är en annan torrmarksväxt.

   års nattljus i bakgrunden.

IMG_6742-Maloertsambrosia-1024-3.jpgIMG_6733-Morot-1024-(2).jpg

Ovan ser du en vild morotsplanta. Den vilda plantans rot är inget att äta.

Till vänster en inkomling som kanske följt med fågelfrö. Den heter malörtsambrosia och är liksom gråbo starkt allergiframkallande.

Torsdag den 29 augusti.

Efter ett par dagar i sjuksängen ryckte det i avtryckarfingret. När solen började bryta genom dimman gick det inte att motstå frestelsen. Det blev en liten runda i trädgården med morgonljus, dagg och flitigt arbetande steklar.

Solens första strålar färgar skogsklematisens blommor vackert rosa. Minuten senare är dagsljuset framme.

IMG_2255-Skogskaprifol-.jpgIMG_2256-Skogskaprifol-.jpg

IMG_2257-Skogskaprifol-.jpg

Ölandstoken har samlat daggdroppar på kronbladen.

IMG_2259-Oelandstok-.jpg

Höstanemonen blommar vackert nu, men "underbart är kort" när det gäller anemonens blomma.

IMG_2269-Anemon-.jpgIMG_2271-Anemon-.jpgIMG_2270-Anemon-.jpg

Bålgetingarna har hittat ett ställe att gnaga på. Är det för att samla byggmaterial eller för att få ett savande sår?

IMG_2263-Baalgeting-.jpgIMG_2264-Baalgeting-.jpg

​En hälsning från vår zoologiska trädgård.

En blågrön mosaiktrollslända hade sökt sig in i uterummet och hade stora problem att hitta ut.

IMG_4584-Blaagroen-mosaiktrollslaenda-.jpg

Knappt synliga i det täta lövverket pågick kålfjärilarnas stilla parningsakt.

IMG_2168-Kaalfjaeril-.jpgIMG_2170-Kaalfjaeril-.jpg

Här har vi nattfjärilen som lika gärna flyger på dagen. Här är det isopen som besöks.

IMG_2249-Gammafly-.jpg

IMG_2252-Gammafly-.jpgIMG_2253-Gammafly-.jpg

En fluga som når ner till blommans nektargömma.

IMG_2250-Fluga-.jpg

Tisdag den 13 augusti.

Ännu ett besök vid  Skeingesjön.

Nu med systemkamera.

IMG_2150-Smaasileshaar-.jpg

Småsileshåret med blad som är tydligt längre än breda.

IMG_2154-Notblomster-.jpgIMG_2156-Notblomster-.jpg

Notblomster, man ser tydligt att det är en lobelia. Till höger växtens bladrosetter som oftast finns en bit under vattenytan.

IMG_2155-Strandranunkel-.jpg

Det är inte särskilt ofta vi botaniserar vid och i vatten, så det är många vackra och intressanta växter att se. Exempelvis strandranunkeln.

En titt i vår zoologiska trädgård.

IMG_4548-Moerdarsnigel-parning-.jpg

Bilden får mig osökt att tänka på Yin och Yang, ett begrepp inom kinesisk filosofi som symboliserar balansen mellan universums urkrafter. Båda är lika viktiga. Här är det två Spanska skogssniglar som är mitt i parningsakten. De här sniglarnas avkomma kommer emellertid inte att fylla vår trädgård.

IMG_4550-Kanin-unge-.jpgIMG_4552-Kanin-unge-.jpg

Här vår lille kaninunge som hjälper till med gräsklippningen så gott han kan.

Ibland när vi är uppe till sent på kvällen ser vi vår lille igelkott. Den har säkert något gott att hitta även om trädgårdsborrelarverna verkar vara färre i år.

IMG_4422-Igelkott-.jpg

Massförekomst

IMG_4416-Igelkott--2.jpg

Ingen har väl kunnat undgå att märka massförekomsten av vissa växter i år. Här är det harklövern som finns i mängd.

Tisdag den 6 augusti.

Fortsatt botaniserande kring Skeingesjön.

Först gjorde  vi ett besök hos Jerker Thorvaldsson och fick se de fina ängarna ned mot sjön. Vi räknade klockgentianor i hundratal 573+23 ex. Det var ståtligt att se de vackert blå blommorna mot det gröna gräset. Dessutom blir det en mängdeffekt som även den har betydelse för upplevelsen. Det rådande väderläget skyndar på blomningen, så det är inte särskilt länge förrän de är överblommade. En annan väldigt vacker växt som blygt står kortväxt i gräset, knappt synlig, är granspiran. Bägge dessa två växter är sådana som gärna skall ha lite speciell omvårdnad. Arter som inte alltid har det så lätt med oss människor.

IMG_2139-Skeingesjoen-Klockgentiana-.jpg

IMG_2137-Skeingesjoen-Klockgentiana-.jpgIMG_2136-Skeingesjoen-Klockgentiana-.jpg

IMG_2142-Skeingesjoen-Klockgentiana-.jpgIMG_2145-Skeingesjoen-Granspira-jpg.jpg

Klockgentianor och granspiror.

Vid middagstid drog ett par åskväder förbi. Lunchen intogs på golfrestaurangen i Vittsjö. I regn provade vi ytterligare ett besök, denna gången vid sjöns östra strand. Ingen kamera för dokumentering togs med i vätan, men det som inleddes i regn förbyttes tilll solsken. Nere vid stranden räknade vi 442 ex. Här växte gentianorna i strandens snår av pors och graminider. Här kom paraplyn till god hjälp. Man fick vika undan grenar och strån för att komma åt att räkna plantorna som skall räknas i antal stänglar. Även här var en del trevligheter särskilt kan nämnas småsileshåret som växte i små tuvor på stranden.( Ett par mobilbilder ).

20190806_140557-(2).jpg20190806_140614-(2).jpg

  I denna biotopen hittade vi gentianorna.                        Svåra att få syn på. Kan du se alla 8 på bilden!

20190806_141745-(2).jpg20190806_141805-(2).jpg

Småsileshåret med sina avlånga bladskivor. Många växte i tuvor många plantor tillsammans.

Så avslutades dagen med lite zoologi. På en torr gräsmark påträffades något som vid första påseende skulle kunna likna en nyckelpigespindel. Va´ häftigt tyckte jag. Nyckelpigespindeln är ett riktigt önskedjur att få se. När både kameran och jag kommit ner i nivå med djuret, så blev det först en besvikelse som genast förbyttes i nyfikenhet. En insekt hade krupit ut ur ett svart skal och satt "naken" med en röd "morgonrock". Insekten liknar ett stinkfly (bärfis) men här tar jag gärna emot hjälp med identifieringen.

IMG_6712-Baerfis-.jpgIMG_6714-Baerfis-.jpg

Söndag den 4 augusti.

IMG_2109-Skeingejoen-.jpg

Sommaren 2019 har bjudit på många dagar med vackert väder. Man har kunnat gå eller cykla en tur i vindstilla morgonluft. Trots den rådande torkan håller vegetationen grönskan. Markvatten finns tydligen, men grundvatten som förser bäckar och åar med vätska är det ont om. Syner som denna med en spegelblank Skeingesjö är så vackert.

IMG_2110-Skeingejoen-.jpg

Märkena på stenarna skvallrar om ett lågt vattenstånd och det är tacksamt för oss. Dagens besök gäller nämligen sök efter ett par växter som håller till i eller ofta nära vattnet.

IMG_2115-Skeingejoen-Okaend-.jpg

Krypfloka lever i vattnet.

IMG_2121-Skeingejoen-Krypfloka-.jpgIMG_2126-Skeingejoen-Krypfloka-.jpg

IMG_2120-Skeingejoen-Okaend-.jpgIMG_2120-Skeingejoen-Okaend--2.jpg

Notblomstret till vänster brukar normalt stå med bladrosetten i vatten men inte här.

De normalt ljusblå blommorna var här vackert vita.

Eftersom vatten inte är vårt favoritelement så är de mycket av det som växer här som vi inte känner till. Växten ovan är en sådan.(dy?-bläddra)

IMG_2116-Skeingejoen-.jpgIMG_2129-Skeingejoen-Klockgentiana-.jpg

Vätan byttes mot lite torrare marker. Här var det klockgentianan som skulle räknas. Det var med stor glädje vi kunde konstatera att den liksom vi trivdes med sommaren. Plantorna var stora och kraftiga.

IMG_2131-Skeingejoen-Klockgentiana-.jpg

IMG_2127-Skeingejoen-Roenn-baer-.jpg

IMG_2127-Skeingejoen-Roenn-baer--2.jpg

Sist:

Vad säger rönnen om kommande vinter?

Lördag den 3 augusti.

Ibland är lördagarna bättre än vanligt. Den här lördagen var en sådan. Vaknade som vanligt och hörde Naturmorgon i sängen. Därefter dukades frukosten ute. Den smakar mycker bättre där. När frukosten är aväten kommer höjdpunkten. Trädgårdssoffan flyttas in under buddlejan och man kan ligga i stilla ro. Läsa Norra Skåne, känna doften från blommorna och se fjärilarna komma fladdrande en bit över huvudet. Då ägnar man sig åt njutning i flera dimentioner.

IMG_4515-Norra-Skaane-.jpg

Onsdag den 31 juli.

Vi har många olika djur i vår trädgård och de flesta av dem är vi glada för. Nu är det alla vackra fjärilar, fåglarna, igelkotten, "kompostödlan" och så vår bamsefröken, förlåt mig det är nog fru. Hon är stor och inte det vackraste vi sett, men i nattens mörker äter hon upp en del av trädgårdens mindre välkomna gäster. Hon hade ramlat ner i en spann som vi förvarat jordärtskockor i under vintern. Som tur var hittades hon och släpptes ut. Hon var säkert hungrig för hon gav sig genast iväg på jakt.

IMG_4509-Padda-.jpg

IMG_4510-Padda-.jpgIMG_4511-Padda-.jpg

Onsdag den 31 juli.

Dagens sommarkortsutflykt blev till Kristianstad med tåg. Cyklarna fick följa med för 15 kr/st. Det blev lite botaniserande i Tivoliparken och på Linnérundan. Carl von Linné var på plats vid Naturum och berättade mycket roligt om blommor. Sedan tog cyklarna oss vidare mot Önnestad, Vinslöv och hem. Här kommer lite bilder:

IMG_4443-Naturum-.jpg

IMG_4441-Naturum-vaegkant-Gullstaands-.jpgIMG_4449-Naturum-Gullstaands-.jpg

IMG_4445.JPGIMG_4453-Naturum-Palsternacka-.jpgIMG_4455-Naturum-Krustistel-.jpg

IMG_4459-Naturum-.jpgIMG_4460-Naturum-.jpg

IMG_4466-Naturum-Praktkungsljus-.jpgIMG_4468-Naturum-Praktkungsljus-.jpgIMG_4469-Vaegkant-Roedklint-.jpg

IMG_4470-Vaegkant-Roedklint-.jpg

IMG_4473-Vaegkant-Kardvaedd-.jpgIMG_4475-Vaegkant-Kardvaedd-.jpg

IMG_4472-Vaegkant-Palsternacka-.jpg

IMG_4476-Vaegkant-Rosendunoert-.jpgIMG_4480-Vaegkant-Kanadensiskt-gullris.jpg

IMG_4481-Vaegkant-Vallmo-.jpgIMG_4486-Vaegkant-Blaaeld-.jpg

IMG_4487-Vaegkant-Johannesoert-.jpgIMG_4489-Vaegkant-Renfana-.jpg

IMG_4507-Vaegkant-Aengssyra-.jpgIMG_4496-Vaegkant-Taggsallat-.jpgIMG_4498-Vaegkant-Taggsallat-.jpg

IMG_4491-Vaegkant-Kanadabinka-.jpg

IMG_4494-Vaegkant-Smaellglim-.jpgIMG_4500-Vaegkant-Staands-.jpg

IMG_4502-Vaegkant-Morot-.jpgIMG_4504-Vaegkant-Morot-.jpg

Oj oj oj vad tiden går.

Det är nästan en månad sedan det skrevs något nytt i bloggen.

Nu börjar jag från idag tisdagen den 30 juli och arbetar mig bakåt.

Dagens utflykt gick till Stäppen i Lommarp och ärendet var att räkna sandnejlikor. Dessa vackra blommor var ju överblommade sedan länge, men frökapslarna sitter kvar på dem och bladrosetten är ganska typisk på de icke blommande. Vi gick över området systematiskt och efter avslutat värv kunde vi summera 494 plantor/tuvor. Hur det såg ut under blomningen kan du se genom att skrolla ner till notisen de 24 juni längre ner på denna sida.

IMG_2069-KronHjortar.jpg

Men först när vi tog oss in i hjorthägnet gick vi försiktigt för att inte störa de nu så vackra djuren. Vi lät hjortarna upptäcka oss och i sakta mak förflytta sig till en annan del av hägnet. 

IMG_2068-Skalbagge-.jpg

På tistelblomman såg vi en vackert grön skalbagge.

En spännande upplevelse var att jag fick se en gräshoppa som fastnat i ett spindelnät. Det var inte vilken spindelart som helst som gjort nätet. Den sick-sack formade "trappan" avslöjade att nätet tillhörde en getingspindel. Det dröjde heller inte många sekunder förrän nätets ägare kom. Efter en snabb koll över läget gjordes ett "speciellt nät" som troligtvis kastades över bytet. Därefter följde en paketering och hemtagning.

IMG_2085-Getingspindel-.jpgIMG_2083-Getingspindel-.jpg

Bytet sitter fast i nätet.

Spindeln är på väg mot bytet.

IMG_2087-Getingspindel-.jpgIMG_2089-Getingspindel-.jpg

Försiktigt närmar den sig.

Nu har paketeringen av bytet börjat. Snabbt går det.

IMG_2093-Getingspindel-.jpgIMG_2096-Getingspindel-.jpg

Ett par lager klibbig tråd och bytet kan inte röra sig. Skall det bli dagens middag eller räcker en gräshoppa till flera dagar?

Veckans växt i vägkanterna har i alla fall där jag cyklat varit såpnejlikan. Här kommer några bilder från Lommarpskorset.

IMG_2105-Saapnejlika-.jpgIMG_2106-Saapnejlika-.jpg

IMG_2108-Saapnejlika-.jpgIMG_2107-Saapnejlika-.jpg

Söndag den 28 juli.

Vilken varm dag. Det var en dag att vila upp efter flitigt motionerande på sistone. Rundor på 6 mil och mera är härligt,

men det tar tar också en hel del tid. Under förmiddagen togs några stenar med vackra lavar fram. Här kommer ett par:

IMG_2039-Lavar-.jpgIMG_2044-Lavar-.jpg

IMG_2049-Lavar-.jpgIMG_2051-Lavar-.jpg

IMG_2057-Sork-.jpg

En sork kom på besök. Det var nog bara en tillfällig visit.

Framåt eftermiddagen satte en sådan där skön trötthet in. Jag bäddade trädgårdssoffan med ett par sittdynor, placerade soffan rakt under buddlejan och radion strax bredvid. Jag kunde ligga där och följa molnens gång och fjärilarnas besök hos de nektarfyllda blommorna. Ja, nektardoften nådde ner till mig också. Jag fick ett par bilder som minne, men av sommarprogrammet i radion finns inte mycket minne. Det måste väl ha varit den ljuvliga doften från busken kombinerat med värmen som hade den sövande effekten på mig.

IMG_2061-Tistelfjaeril-.jpgIMG_2060-Paafaageloega-.jpg

IMG_2063-Tistelfjaeril-.jpg

Torsdag den 25 juli.

IMG_7748-kopia-Slaatterblomma-1024.jpg

Arkivbild.                

Dagens växt var slåtterblomman. Den kan man säga avslutar blomningen i kärret på Åraslövs mosse. Den vita blomman som inte är så rent vit om man närskådar den. De sirligt gröna linjerna leder blicken in mot centrum där pollinatörerna har lite "godis" att hämta samtidigt som växten får hjälp med pollinationen. Vi räknar lite tidigare än man egentligen skall för att få en helt rättvis bild av antalet plantor. Kärret slåttras emellertid för att förhindra igenväxning av bladvass. Denna slåtter sker ibland mitt under blomningstiden. Resultatet av årets räkning var 221 blommor. En något senare räkning hade sannolikt givit ett större antal.

När vi ändå var på plats så gick vi den markerade stigen runt kärret. Där tittade vi efter skogsknipprot. I år var det ett magert resultat. 12 plantor varav 5 med blommor hittades. Tidigare år har ca 60 plantor hittats, men detta året är ett exteremår efter ett annat extremår. Vad har vi att vänta under nästa år? Ett helt normalt?

Måndag den 22 juli.

Denna dag fick vi besök av igelkotten. Det är väl ungen som synts lite då och då och som nu vuxit upp till nästan vuxen storlek. Oroande var att den var väldigt slö av sig. Verkade nästan sjuk. Förhoppningsvis var det värmen som pressade.

IMG_4416-Igelkott-.jpgIMG_4419-Igelkott-.jpg

IMG_4421-Igelkott-.jpg

Vecka 29.

Denna vecka ägnades nästan helt åt umgänge med familj och vänner. Grövelsjön i Dalafjällen var vistelseorten.

Här kommer ett litet smakprov men mer om deta kommer senare under rubriken resor.

IMG_6680-Fjaelltimotej-.jpgIMG_6686-Fjaelloegontroest-.jpg

                                     Fjälltimotej                                                                                          Fjällögontröst

IMG_6692-Lingon-.jpgIMG_6693-Linnea-t-.jpg

                                            Lingon                                                                                                Linnéa

IMG_6696-Spindelblomster-.jpgIMG_6705-Taggstarr-.jpg

                                     Spindelblomster                                                                                      Taggstarr

Brunört från en ovanlig vinkel.

IMG_6661-Brunoert-.jpg

Måndag den 8 juli.

Besök på Åraslövs mosse med räkning av loppstarr.

Vi brukar räkna loppstarren i kärret. Idag var vädret passande d.v.s. lätt molnighet och behaglig temperatur. Det hade inte varit något nöje att räkna de tidigare heta dagarna. Föregående vecka ägnades åt andra uppgifter. Efter en noggrann räkning längs spången lyckades vi finna 254 strån, vilket är färre än vid tidigare räkningar och ganska mycket färre än förväntat. Vid tidigare besök sågs många strån som inte stod att finna idag. Anledningen var att fruktgömmena hade fallit av, vilket gjorde att det var svårt att finna och identifiera stråna.

Annars hade det torkat upp och mycket av blomningen var över. Vi väntar dock på slåtterblomman som enbart visade sig i form av knoppar. Det blev ett par bilder.

IMG_6639-Flaecknycklar-.jpgIMG_6647-Flaecknycklar-.jpgIMG_6659-Flaecknycklar-.jpg

Några olika fläcknycklar.

IMG_6638-Darrgraes-.jpgIMG_6641-Kaerrknipprot-.jpg

                                             Darrgräsets "hjärta"                                    och                   Kärrknipproten.

IMG_6663-Straetta-baggar-.jpg

Gruppsex på en Strätta.

Lördag den 6 juli.

Biofoto i Växjös biparadis.

Det var inte optimalt väder för besöket i Biparadiset, men de ca 20 deltagarna gick, efter en genomgång av områdets historia av Mats Runesson, igång med fotograferandet. Redan på kvällen kom de första inläggen med vackra bilder på fb-sidan. Själv fick jag p.g.a. tekniska problem i stort sett avhålla mig från fotograferande. Alla bilder blev kraftigt överexponerade.

IMG_9398-Biparadis-.jpgIMG_9404-Biparadis-.jpgIMG_9407-Biparadis-.jpg

Överexponerat.

Lördag den 29 juni.

Utflykt till en mosse i Vittsjötrakten.

Vi gjorde besöket på denna mosse för att få se myrliljan blomma. Det är en av många favoriter som av olika skäl ofta har missats i blom. Som bonus fick vi se riklig blomning av mossnycklar på samma lokal.

IMG_6627-Myrlilja-.jpg

IMG_6625-Myrlilja-.jpgIMG_6631-Myrlilja-.jpg

                                                                          Myrliljans mycket vackra blomma.

IMG_6620-Mossnycklar-.jpgIMG_1745-Mossnycklar-.jpg

                                                                                            Mossnycklar.

Några junidagar den 22 - 27.

Lördag den 22 juni .

Under motionsrundan hittades ett bestånd pyrolor bredvid stigen. Efter en titt på blommorna uppstod tvekan om det i detta fallet rörde sig om den vanligare klotpyrolan eller den mera sällsynta klockpyrolan. Vi hade nyss läst en bra artikel i "Vilda Växter", Svenska Botaniska föreningens populära skrift. För att bli mer säker rådfrågades Facebook "Vilken växt" och svaret därifrån blev klotpyrola. Här är ett par bilder.

IMG_1634-Klockpyrola-.jpgIMG_6610-Klockpyrola-.jpgIMG_6613-Klockpyrola-.jpgIMG_6614-Klockpyrola-.jpg

På ett annat ställe längs motionsslingan fann vi lundarv, en vacker nejlikväxt.

IMG_1649-Lundarv-.jpg

Väl hemma när varmkomposten öppnades såg vi kopparödlan för första gången i år.

Det var en riktig blässe med ormslåmått mätt, så det är inte säkert att det är samma son ifjol. Upp mot 40 cm lång och grövre än min tumme. Gillar man gråsuggor till middag så är det ju dukat.

IMG_1650-Kopparoedla-.jpg

Söndag den 23 juni.

Var på besök i Växjö. Tog tåget till Killeberg och cyklade därifrån. Första biten upp till Eneryda var lättcyklad på bra väg. Efter Eneryda var vägen fortfarande bra att köra på, men trafiken var mycket glesare och vägkanterna var mycket vackrare. Efter Vislanda kom den mera trafikerade väg 126 fram till Alvesta. Efter en felkörning i Alvesta fick färden skyndas på lite för att komma fram i avtalad tid.

Måndag den 24 juni.

Jag var nyfken på hur det kunde se ut i hjorthägnet i Lommarp. Det blåste en del, men inte besvärande. Redan när "hägnet i hägnet" närmades, sågs ganska stora vita ytor. Sandnejlikan blommade som aldrig förr och väl inne kunde man se de stora kuddarna av den vita vackra nejlikan. Där fanns även andra blommande och överblommade "stäppväxter" samt naturligtvis gott om fjärilar.

Några bilder:

IMG_1663-Sandnejlika-.jpg

Sandnejlikan - här en kudde av vitt.

IMG_1660-Sandnejlika-.jpgIMG_1662-Sandnejlika-.jpg

IMG_1654-Axveronika-.jpgIMG_1655-Axveronika-.jpg

Axveronikan - en av insekternas många favoriter.

IMG_1664-Flentimotej-.jpg

Flentimotej - en av de många gräsarter som blommar nu.

IMG_1666-Timjan-fjaeril-.jpgIMG_1667-Tistelfjaeril-.jpg

                           Okänd fjärilsflicka på backtimjan.                                      En långtflygande kämpe! Kanske ända från Afrika.

IMG_1670-Gul-fetknopp-kamgraesfjaeil-.jpgIMG_1675-Backtimjan-.jpg

                        Kamgräsfjäril på gul fetknopp.                                 En som kanske överaskats mitt i lunchen och själv blivit lunch.

Tisdag 25 juni.

IMG_1676-Brudborste-.jpg

Långtur på cykel: Hässleholm - Perstorp längs väg 21. Alla skulle förunnas upplevelsen att befinna sig bredvid en starkt trafikerad riksväg under 1 - 2 timmars tid. Är alla dessa transporter, person eller gods, nödvändiga? Efter denna pers gick resten av turen nästan enbart på fina lågtrafikerade asfaltvägar. Lunch vid golfbanan i Perstorp. Restaurangen erbjöd en välsmakande måltid. Efter lunch kändes det nästan som om det var nedförbacke hela tiden. Färingtofta passerades. I Norra Rörum  hade lanthandeln stängt, så vi fick läska oss med vatten istället för yoghurt. Milen började kännas i låren när backarna upp mot Tyringe passerades. Då kändes det bra att stanna för att beundra de stundtals bedårande vägkanterna (bilder ovan och nedan). 

IMG_1677-Brudborste-.jpgIMG_1678-Brudborste--2.jpg

När de värsta uppförsbackarna var passerade kom skylten "Lövets café". Det kändes skönt att kliva av cyklarna och beställa kaffe och ställets supergoda hembakta kakor från det alltid lika glada värdparet.

IMG_1681-Loevets-.jpg

IMG_1679-Loevets--2.jpgIMG_1680-Loevets--2.jpg

De sista ca 2 milen gick lätt. Det enda negativa längs vägen var väl i Tyringe där gångbana och vägbana var nyasfalterade, men cykelbanan i samma gamla kvalitet.

"Hässleholm - en cykelstad"?

Torsdag den 27 juni.

När jag ändå hade ärende till östra Skåne passade jag på att besöka Vramsån vid Gärds Köpinge. Här växer den sällsynta och får jag säga säregna jättemöjan. Möjorna är ju ranunkelväxter och med sina vita kalkblad liknar de vitsippor. I fallet jättemöjan helt förväxta vitsippor. Liggande i vattnet med en stjälk som kan vara flera meter lång. Stjälken följer vattnets strömmar som böljar från den ena sidan till den andra.

Jag blev också lite bekant med en fyrbent kompis, som gillade det svalkande vattnet.

IMG_1696-Jaettemoeja-.jpg

IMG_1688-Jaettemoeja-.jpgIMG_1687-Jaettemoeja-.jpg

IMG_1694-Jaettemoeja-.jpg

IMG_1695-Jaettemoeja--2.jpgIMG_1692-Jaettemoeja-.jpg

IMG_1709-Blomvass-.jpgIMG_1717-Hundkex-.jpgIMG_1715-Bladlus-.jpg

       Blomvassen den stolta skönheten.                                  Hundkäxets klyvfrukter.                                    Rättning i ledet! Löss.

Det hanns med ett kort besök vid Sånnarna också. Blomningen var i full gång och heden lyste rött av pukvete, blått av blåeld och oxtunga och gult av hedblomster, gulmåra och fingerört.

IMG_1726-Pukvete-.jpgIMG_4171-Vaegkanter-Vallmo-.jpg

IMG_1733-Bok-frukt.jpg

Har ni lagt märke till att de av bokens grenar som bär en massa ollon har mycket mindre (inte färre) löv? Sådana grenar bär löv som enbart är 1/4 så stora som på icke ollonbärande grenar. Trädet satsar på avkomman och håller tillbaka vedtillväxten.

Midsommarafton 2019.

Det har blivit en tradition att räkna grönvita nattvioler på två små områden i närheten av där jag bor.

Årets resultat blev följande: Omr. 1   10 ex.  och Omr. 2   19 ex.

Våren har varit gynnsam för växterna vilket resulterat i att gräsen har haft en kraftig tillväxt, men även andra örter har trivts.

Detta kan jämföras med 2018. Då kom värmen och torkan i början av maj och höll i sig fram över resten av sommaren förutom en åskskur på 44 mm i juni.

Några tidigare resultat:

2018:   2  +  12

2017:  147  +  44

2015:   77  + 20

Som synes är variationen stor mellan olika år.

Bilder från 2019.

IMG_1622-Sirius-Groenvit-nattviol-.jpgIMG_1624-Sirius-Groenvit-nattviol-.jpg

Frodig växtlighet på ängen.

Det var inte alldeles enkelt att hitta en nattviol  här i det höga gräset.

Fredag den 21 juni. Midsommarafton.

Vad kan man säga om detta?

Frågorna går till ansvariga på Vägverket och Länsstyrelsen.

IMG_6595-Aarasloevs-mosse-.jpg

Åraslövs mosse.

Tisdagen den 18 juni var jag på mossen för att fotografera lite. Bland annat så blev det en bild på den vackra växten aklejruta. Jag hade sett en manskapsbod vid parkeringen, så jag förstod att det var skötselåtgärder på gång. Vid 9-tiden kom ett gäng på ca sex personer som började röja bladvass i östra änden av kärret. Det är säkert bra med denna röjning av bladvassen som annars breder ut sig. Jag besöker mossen ett antal gånger under året och röjningen samt bortförande av biomassa kan säkert ha en generellt positiv effekt. Jag ställer emellertid frågan om hänsyn tages till slåtterblomman vid den slåtter som oftast sker i augusti. För mig verkar det som om tidpunkten är för tidig då slåtterblomman just har börjat blomma då.

Jag besökte återigen mossen torsdagen den 20 juni. Längs stigen in i reservatet var vegetationen slagen med trimmer en bra bit utanför den ganska breda stigen. "Där växer ju inget särskilt den första biten." Lundgröe, storrams, liljekonvalj m. m. då erinrade jag mig den vackra aklejrutan. Hade den fått stryka på foten? Ja! Den låg mejad tillsammans med en hel del annat.

Nu vänder jag mig inte till dem som utförde röjningsarbetet utan till arbetsledare på plats och beställare på LST. Inte behövs väl en 4 m bred röjd väg in i reservatet? Tar man någon som helst hänsyn till förekomsten av skyddsvärda eller vackra växter vid sådan röjning?

IMG_1572-Aarasloevs-mosse-aklejruta-.jpgIMG_1613-Aarasloevs-mosse--4.jpg

Vägkanter.

IMG_1611-Vaegkant-.jpg

             Väg 119 vid Kvistalånga.

Till morgonkaffet läste jag i Norra Skåne rubriken: "Kan ha skett ett misstag". Eva Dittlevsson, miljöspecialist på Trafikverket beklagar sig och misstänker att verket gjort en felaktig bedömning när det gäller skövling av vägdiken. Jag vet inte vad jag skall tänka om skylten och diket. Det är något som inte stämmer. En  tanke från en amatör som jag. "Det är något ruttet med upphandlingen av tjänsterna." Jag har detta år  på denna blogg skrivit om vägkanter även den 16/6 och 13/6.

Jag är ute mycket på vägarna. Som cyklist ser man mycket mer än en bilist. Jag kan inte för mitt liv förstå varför man med "teleskoparm" måste lyfta slaghackaren 4-5 m ut från vägbanan. Se på bilden ovan. Jag kan se två skäl till att det släs på detta sätt. Kan jag bli upplyst av anledningen för att få reda på om jag har rätt.

Det skulle glädja mig om Dittlevsen eller någon annan kontaktar mig för fortsatt synpunkts/kunskapsutbyte.

Tisdag den 18 juni.

​Åraslövs mosse - det rätta valet när sommarvärmen blir för tryckande.

IMG_1568-Aarasloevs-mosse-.jpg

Här ser du lunden vid Åraslövs mosse. Efter ett par vinterstormar har krontäcket luckrats upp en del. Mera ljus faller in och det blir ännu vackrare än det varit tidigare. Det gäller ju framför allt på våren. Den svalkande effekten finns tack och lov ännu kvar!

IMG_1570-Aarasloevs-mosse-.jpg

IMG_1571-Aarasloevs-mosse-aklejruta-.jpgIMG_1574-Aarasloevs-mosse-Graes-.jpgIMG_1573-Aarasloevs-mosse-.jpg

                     Aklejruta                                                  Gräset på slåtterängen                                         Fikaplatsen.

Slåtter: Söndag den 23 juni kl. 0900 - 1200.

Samling vid reservatets P-plats.

IMG_1585-Aarasloevs-mosse-.jpg

Morgondaggen ligger vit på vegetationen.

IMG_1587-Aarasloevs-mosse-flaecknycklar-.jpgIMG_1596-Aarasloevs-mosse-Flaecknycklar-.jpgIMG_6553-Aarasloevs-mosse-flaecknycklar-.jpg

Fläcknycklar i många former. Både med och utan vattenglitter.

IMG_1589-Aarasloevs-mosse-flaecknycklar-.jpg

IMG_1594-Aarasloevs-mosse-Tranbaer-.jpgIMG_3786-20150607-Tranbaer-800.jpg

I år var det långt mellan tranbärsblommorna. Annat var det i juni 2015. Då trängdes de små blommorna på tuvan.

IMG_1595-Aarasloevs-mosse-Aengsnycklar-.jpgIMG_1599-Aarasloevs-mosse-Aengsnycklar-.jpgIMG_1597-Aarasloevs-mosse-Smakar-gott-.jpg

Jag hade tänkt att fotografera fräscha ängsnycklar idag, men de som alla var nyutslagna för fem dagar sedan var nu vissnande.

Till höger syns en orsak till att antalet blommande stänglar minskat. Hjortarna ser ut att ha tagit en hel del orkidéer som omväxling till de kanske inte så välsmakande salixbuskarna.

IMG_1601-Aarasloevs-mosse-Vildlin-.jpgIMG_6572-Aarasloevs-mosse-Vildlin-.jpg

Vildlinets små vita blommor lyste ikapp med solen när den visade sig. Vid mulet väder stängde den butiken.

IMG_6570-Aarasloevs-mosse-Loppstarr-.jpgIMG_6568-Aarasloevs-mosse-Loppstarr-.jpg

Makroobjektivet kom flitigt till användning idag. Här är det loppstarr framför linsen.

IMG_6575-Aarasloevs-mosse-Taag-.jpgIMG_6588-Aarasloevs-mosse-Taag-.jpg

Jag har upptäckt skönheten hos tågens blommor (lupp kan rekommenderas). Här på mossen hade ryltåget några blommor kvar.

IMG_6577-Aarasloevs-mosse-Taag-.jpg

IMG_6584-Aarasloevs-mosse-Sumpmaara-.jpgIMG_6594-Aarasloevs-mosse-Vattenmaara-.jpg

Här kommer två av mårorna i kärret. Små vita blommor har de båda, men den vänstra SUMPMÅRAN har sex blad i kransen och den högra VATTENMÅRAN har bara fyra blad.

IMG_6592-Aarasloevs-mosse-Rundsileshaar-.jpg

Avslutningsvis en bild på rundsileshårets vackra "nåldyna".

Söndag den 16 juni.

Tema vägkanter.

Jag har varit ute på vägarna på cykel. I år har fokus legat på artrika vägkanter. Det har minsann inte varit lätt i år.

Vädret har varit gynnsamt för floran och då har graminiderna tagit för sig ordentligt. De som har missgynnats av detta är örter som är konkurrenssvaga. Jag har tidigare (13 juni) på denna sida redovisat en snabbinventering av två vägavsnitt vid Lommarp.

Det ena avsnittet är strax söder om Lommarpskorset. Det är torrt och växtligheten är gles. Här kan man finna många örter, förutom dem som nämnts kan lyftas fram dvärgsporre.

Det andra avsnittet är söder om hjorthägnet från 50-skyltarna vid Lommarp till hägnets slut. 

Här är växtlighetens frodighet större. Vid ett hastigt  påseende ser man inte alla de arter som finns representerade i 

floran.                                                  

   Här kommer några illustrationer:

IMG_4166-Vaegkanter-.jpgIMG_4167-Vaegkanter-.jpg

Stoby-Ballingslöv. Varför måste man slå så brett? Ibland 4-5 m.        Rättelöv. Man slår ca 50 cm och lämnar resten för fri utveckling.

                                                                                                      Enligt min mening exemplariskt.

IMG_4168-Vaegkanter-Blaaklint-.jpgIMG_4170-Vaegkanter-Blaaklint-.jpg

Blåklint och vallmo är växter som vi gärna ser i vägkanterna. Åraslöv- Skoglösa.

Några växter längs vägen Färlöv- N. Ströö.

IMG_4172-Vaegkanter-Blaaeld-.jpg

Blåeld

IMG_4175-Vaegkanter-Luddvicker-.jpgIMG_4178-Vaegkanter-Midsommarblomster.jpg

Ludd(?)vicker och midsommarblomster.

IMG_4179-Vaegkanter-Stor-blaaklocka.jpg

Stor blåklocka.

IMG_4181-Vaegkanter-Ryssgubbe-.jpg

och slutligen Ryssgubbe.

IMG_4185-Vaegkanter-Ryssgubbe-.jpgIMG_6548-Vaegkant-Ryssgubbe-.jpg

Från veckan som varit.

Onsdag den 12 juni.

IMG_1531-Dovhjort-Aarasloevs-mosse.jpg

Dovhjortar betar stillsamt på Åraslövs mosse.

IMG_1534-Aspblommor-2.jpg

De fina svarta slingorna på stenen består av?

Sätt markören på bilden så får du svaret.

Lördag den 15 juni.

Utflykt till Bäckhalladalen med Biofoto.

Bäckhalladalen är ett naturreservat nordväst om Simrishamn. Det var väl ett 40-tal personer vid samlingen. Efter en kort introduktion vid reservatskartan. Gav vi oss ut på upptäktsfärd. Där fanns många olika biotoper i området. Öppna ytor bestod av kalkstenshällar med ibland fuktiga partier och små vattensamlingar. Skogen var mestadels fodig lövskog. En del ängar samt ett kärr längs en bäck fanns också. Jag gick mestadels ensam och tittade för dagen efter motiv i makrostorlek.

Här kommer några motiv från skog eller skogsbryn.

IMG_6461-Nejlikrot-.jpgIMG_6469-Nejlikrot-.jpg

Till vänster nejlikrotens blomma. Till höger är frukten på väg att mogna och spröten som sticker ut fastnar lätt i pälsen på djur.

IMG_6467-Flykt-.jpg

Jag kan flyga. Jag KAN flyga!

Insekten (Knäppare?) gjorde flera misslyckade försök att lyfta innan den slutligen lyckades.

IMG_6474-Hundaexing-.jpgIMG_6479-Knylhavre-.jpg

Hundäxingens ståndarknappar  darrar i vinden. Knylhavrets blomma. Se så vacker den är!

IMG_6527-Hartsros-.jpgIMG_6520-Hartsros-.jpgIMG_6521-Hartsros-.jpg

Hartsrosens blomma i olika stadier.

Blivande skönhet.                                            Ung och oförstörd.                                         Gammal och bedagad.

IMG_6514-Saev-.jpgIMG_6515-Granspira-.jpgIMG_6519-Goekblomster-.jpg

Tre av den fuktiga markens vackra blommor.

Fläcknycklar                                                Granspira                                            Gökblomster

IMG_1562-Syrs-.jpg

En stor del av den öppna marken var beväxt med bergsyra. De gav en röd ton åt stora ytor.

IMG_6480-Bergsyra-.jpgIMG_6481-Bergsyra-.jpg

De förtjusande blommorna tål att se på, men helst med ögat beväpnat med en lupp. En sak till. Syrorna är tvåbyggare. Det bertyder att plantorna är antingen hane med ståndare eller hona med pistill.

IMG_6488-Saev.jpgIMG_6499-Saev-.jpgIMG_6501-Saev-.jpg

Uppe bland hällarna gjorde jag en trevlig bekantskap. Blommande tåg. Något som jag inte sett tidigare. Blomman är ju en skönhet i all sin enkelhet!

IMG_6538-Traedgaardshumla-.jpg

Jag avslutar med en av de så viktiga pollinerarna. Mellan de bara hällarna fanns lite jord och där trivdes axveronikan. Den var i full blom och besöktes flitigt av humlor. Den på bilden har jag bestämt till arten trädgårdshumla. Hoppas att jag har rätt. Även om humlorna bara är ca 40 arter i den svenska faunan, så tycker jag att de är knepiga att artbestämma.

Torsdag den 13 juni.

Vägkantsväxter.

Omr. 1: Palsternacka, Gråfibbla, Rölleka, Svinmolke, Gråbinka, Ängshaverrot, Gråbo, Ogräsmaskros, Gullusern, Knylhavre, Kråkvicker, Korsört, Sötvedel, Gullris, Oxtunga, Backvial, Duvvicker, Fältmalört, Humlelusern, Smörblomma, Såpnejlika, Rotfibbla, Äkta johannesört, Skogsklöver, Åkerfräken, Sommarvicker, Åkertistel, Kärringtand, Backglim, Väddklint, Rågvallmo, Åkervädd, Jordklöver, Kungsljus, Tjärblomster, Bockrot, Bergsyra, Ängssyra, Sötvedel, Ängsskallra, Grässtjärnblomma, Hundäxing, Sandnarv, Lupin, Baldersbrå, Vårkorsört, Harklöver, Mjölke, Vitklöver,  Kovall, Rödnarv. Dessuton två fibblor och ett par gräs som jag inte kunde bestämma.

Omr. 2: Luddhavre, Hundäxing, Timotej, Gullris, Vitblära, Ängssyra, Gråbo, Oxtunga, Rågvallmo, Kungsljus, Rölleka, Rödklöver, Palsternacka, Brännässla, Hundkex, Åkerbinda, Björnbär, Svartkämpar, Smörblomma, Åkertistel, Smällglim, Kråkvicker, Luddtåtel, Sommarvicker, Åkerförgätmigej, Vitklöver, Knylhavre, Rödven, Mellanlusern, Stenros, Bergsyra, Fältarv, Teveronika, Lomme, Gårdskräppa, Äkta johannesört, Rotfibbla, Kanadensiskt gullris, Åkerviol, Skatnäva, Vitplister, Ängshaverrot.

 

IMG_4159-Backvial-.jpgIMG_4164-Soetvedel-.jpg

Detta är vad jag fann när två bitar besöktes under torsdagen. Man hade huggit vegetationen ca 70 cm ut från asfaltkanten och lämnat resten för fri utveckling. Ser bra ut.

Område 1: Stäcker sig från Lommarpskorset vägundergången ca 150 m söderut. Koordinater 622 07 73  138 03 87 

till 622 0682  138 0387 Torrt sandigt.

Område 2: Sräcker sig längs Hjorthägnets staket. Från 50-skyltarna vid Lommarps by ca 150 m västerut.

Koordinater 622 1084  1379469 till 622 0858  137 9469. Friskt, mycket knylhavre.

                                                                                                                                                                               ∗  ∗  ∗

Onsdag den 12 juni.

Orkidéräkning på Åraslövs mosse 2019.

Resultat:

Område          1      2     3       4        5        6       7     8      ∑        9       ∑       2018   

Vaxnycklar       51    68     3     232    108     63      3      0    528     37     565     1403

Ängsnycklar       4    52     1       43      59      21     0      0    216     36     216        380

Flugblomster     0    10      0       6         0       0       0      0      16      0        16         21

Vi hade fint väder (mulet) med behaglig temperatur och inga besvärande insekter i luften. Däremot åskmuller i väster. Klafs, klafs lät det som oftast när vi gick i kärret som var blötare än på länge.

Vid vår ankomst fann vi sex dovhjortar betande i lugn och ro. Nykläckta sotnätfjärilar visade en enastående skönhet. Tistelfjärilar som kanske flugit ända från Afrika var mindre vackra, men de var väldigt talrika.

Redan vid vår ankomst till kärret slogs vi av intrycket att orkidéerna var färre. 

Det visade sig också i siffrorna att så var fallet. Varför? 

De år då det varit lite torrare och varmare har antalet blommande orkidéer varit större. 

I år sågs många plantor som inte gått i blom. Dessutom var ett flertal plantor avbetade.

Vi fann även nya tuvor av loppstarr som inte setts tidigare. Det tittar vi på senare liksom på skogsknipprot och eventuellt slåtterblomma.

                                                                                                                         ∗  ∗ ∗

Måndag den 3 juni  -  Lördag den 8 juni.

Några dagar på Öland - solens och vindarnas ö.

Ön gjorde verkligen skäl för uttrycket för solen sken på oss nästan hela tiden och vinden svalkade oss, men gav fotografen bekymmer och besvär. Jag lägger några smakprov här i bloggen, men det kommer en mera fyllig berättelse under fliken "Resor" senare. I år hade vi några förutbestämda mål att uppfylla under resan. Vi skulle vandra lite längre turer på Alvaret. Jag var nyfiken på hur förra sommarens torka påverkat vegetationen på Alvaret. Vi skulle gärna få se den lilla växten Dvärgkämpar som vi misslyckats finna under många många år.

IMG_1074-Svamp-Haexring-.jpgIMG_1070-Svamp-Haexring-.jpg

Första stoppet på Stora Alvaret. En för oss okänd svamp som växte i stora häxringar. Se bilden t. v.

IMG_1103-spik-Vallmo.jpgIMG_1104-Spik-Vallmo.jpg

Vallmo var det gott om vid vägkanterna. Den borsthåriga frökapseln säger att det bör vara spikvallmo.

Efter en natt med mycket nattlig fågelsång vid Stenåsa camping var vi snart på gång.

Dagens vandring var bestämd: Från Skärlöv till Penåsa. Vidare Millersten vandringsslinga och åter till Skärlöv.

IMG_1193-Vy-jaernvaeg-.jpgIMG_1144-Vy-jaernvaeg-.jpg

I början svänger vägen lite, men sedan går det spikrakt mot andra sidan ön. Ölandssolvändorna kantar vägen.

IMG_1133-Svartkaempar.jpgIMG_1140-Guldbagge-.jpg

En annorlunda vinkel på svartkämparn. "Riktigt vacker!" Guldbaggarna festar på hundkex.

IMG_1146-Vy-jaernvaeg-.jpg

Det är skönt att kunna gå och låta blicken svepa över landskapet. Nu är det skatnävan som dominerar vägkantsfloran.

IMG_1179-Vy-en-.jpgIMG_1181-Vy-jaernvaeg-.jpg

Det här måste vara skador orsakade av fjolårets torka!

IMG_1206-Ullranunkel-.jpg

På återvägen till tältet vid Stenåsa stannade vi vid Hulterstad. Mängder av ullranunkel!

Ny dag och en ny vandring.

IMG_1225-Vy-Staetta--2.jpg

IMG_1236-Vy-Roese-.jpgIMG_1227.-Fjaerilslarv-.jpg

IMG_1230-Tulkoert-.jpg

Stigen var rösad och lättgången.  Mycket vanlig var ängsringspinnarens larver som var särskilt förtjusta i brudbröd.

Myran vågade sig på tulkörten.

IMG_1245-Vy-.jpgIMG_1266-Slaatterfibbla-.jpg

IMG_1275-Vy-.jpg

Vidare på vackra stigar. Slåtterfibblan i blom. Alvarlök i mängd.

Ny dag.

IMG_1318-Varglav-.jpgIMG_1225-Vy-Staetta-.jpgIMG_1323-Varglav.jpg

Tittade till Varglaven

IMG_1335-Svaerdsyssla-.jpgIMG_1338.JPG

och gick en runda i Mittlandsskogen.

IMG_1355-Knoelgroee-.jpgIMG_1357-En-.jpg

IMG_1363-Ole-.jpg

En Eva bland knölgröe, en död en och en vilande fotograf.

IMG_1404-Skyline-.jpg

Stenåsa skyline.

Ny dag och nostalgitur till Kalkstad. Utgångspunkt för vår alvarvandring till Ottenby 1973.

IMG_1428-Vy-.jpg

Härliga marker att botanisera i.

IMG_1433-Flugblomster-.jpgIMG_1435-Ormtunga-.jpgIMG_1426-Tistelfjaeril-.jpg

IMG_1427-Loek-.jpg

Flugblomster, ormtunga och så massförekomst av tistelfjäril och alvarlök.

Avresedag.

Morgondimma som gav lite spännande fotografering.

IMG_1507-Dimma-.jpg

IMG_6399-Styvmorsviol-.jpgIMG_6411-Alvarloek-.jpg

IMG_6421-Tusenskoena-.jpgIMG_6430-Naeva-.jpg

Sist, jag höll på att glömma!

IMG_6398-Dvaergkaempar--2.jpgIMG_6392-Dvaergkaempar-.jpg

Fram som ur underjorden kom de små som såg ut som tomtenissar.

Kan jag äntligen uttrycka ett "Heureka"?

IMG_1084-Dvaergkaempar-.jpgIMG_1092-Dvaergkaempar-.jpg

  ∗  ∗  ∗

Fredag den 31 maj.

Medeltidsdagar  på Hovdala.

Vi var där och tittade på Riddare till häst, bågskyttar, gycklare och mycket mycket annat.

Knipan såg ett par gäster som stannade till på ett av taken. Det var två storkar som säkert var ute efter en bra plattform för ett bo

IMG_4149-Hovdala-Traedgaard-.JPGIMG_4151-Hovdala-Stork-2-.jpgIMG_4154-Hovdala-Stork-2-.jpgIMG_4153-Hovdala-Stork-2-.jpg

Torsdag den 30 maj.

Djupadalsparken.

Barnbarnen fick besöka en ny lekplats, som var sååå....rolig. Morfar kunde ta en titt på blommor och blad. Det blev några bilder på de vackert blommande rhododendronbuskarna. Lite extra redigeringsarbete blev det efteråt när grönskan fick träda tillbaka för blomsterprakten.

IMG_1045.-Foedelsedag-Rhododenon-.jpgIMG_1046-Foedelsedag-Rhododenon-.jpg

IMG_1048-Foedelsedag-Rhododenon-.jpgIMG_1051-Foedelsedag-Rhododenon-.jpg

IMG_1052-Bjoerk-Hembygdsparken-.jpgIMG_1053-Bjoerk-Hembygdsparken-.jpg

IMG_1054-Bjoerk-Hembygdsparken-.jpg

En lite märklig björk fick vi också se.

                                                                                                                                                                           ∗  ∗  ∗

Tisdag den 29 maj.

Tiden rusar iväg med allehanda aktiviteter. Hur hann man förr med att lönearbeta? 

Här kommer ett försök till sammanfattning av veckan som gått.

Starten blir redan söndagen den 19 maj. Sommarmiddagen på bilden avnöts i uterummet och den smakade verkligen sommar även om temperaturen närmast viskade vår.

IMG_0962-Potatissallad-.jpg

Onsdagen den 22 maj blev en utflyktsdag. Först besök i Kristianstad på förmiddagen. Sedan tog vi oss ut till Tosteberga ängar. Det var länge sedan vi gick en runda där. Solen sken men vinden var kylig för att inte säga kall. De tidiga vårblommorna var överblommade, men där var ändå mycket att se.

IMG_0974-Tosteberga-.jpg

IMG_0975-Tosteberga-Nejlikrotxhumleblom-.jpgIMG_0976-Tosteberga-Skalbagge-smoerblomma-.jpg

IMG_0978-Tosteberga-Ollonborre-.jpgIMG_0981-Tosteberga-Mandelblom-.jpg

IMG_0982-Tosteberga-StPers-nycklar-.jpg

IMG_0983-Tosteberga-Hassel-.jpg

IMG_0984-Tosteberga-Backsippa-.jpgIMG_0987-Tosteberga-Backsmultron-.jpg

Senare på eftermiddagen besöktes släkten och dagen avslutades med en växtexkursion i regi av Lunds botaniska förening.

Platsen var Barnakälla mellan Bromölla och Näsum.

Här finns vackra bokskogar med inslag av exotiska träd.

Torsdagen den 23 maj var vi på utflykt med floragruppen. Vi sökte floraväktararten skogsveronika och vi fann den lilla men mycket vackra blomman i en helt fantastiskt skön omgivning. Inne i skogen vid en sakta rinnande bäck växte den i 175 ex. Miljön vid växtstället är en verklig pärla.

IMG_4116-Skogsveronika-.jpg

IMG_4118-Skogsveronika-.jpgIMG_4114-Skogsveronika-.JPG

IMG_4123-Skogsveronika-Vinbergssnaecka-.jpgIMG_4129-2-Aakerhumla-.jpg

IMG_4132-Tovsippa-.jpg

På hemväg tittade vi till en lokal där grådådran växte rikligt. Antalet plantor uppskattdes till 1300 och flertalet plantor var överblommade.

IMG_4137-Graadaadra-.jpg

IMG_4138-Graadaadra-.jpgIMG_4140-Graadaadra-.jpg

Lördagen den 25 maj åkte vi på en GBF-utflykt till Ivö. Pål Axel Olsson och Karl Axel Andersson guidade oss på Ivö klack. Klacken med sina många spännande biotoper var givande både för botanisten och zoologen. Pål Axels skicklighet med insektshåven och med tillika stor kunskap om de små krypen gav oss andra många fina upplevelser.

IMG_0995-Ivoe-Fjaellig-filtlav-.jpg

IMG_0996-Ivoe-Fjaellig-filtlav-.jpgIMG_1000-Ivoe-Koersbaersroedgump.jpg

IMG_1002-Ivoe-Laanghorning-.jpgIMG_1007-Ivoe-Bladgallerpaaklibbal-.jpg

IMG_1009-Ivoe-Trollslaenda-.jpgIMG_1010-Ivoe-Groen-sandloepare-.jpg

IMG_1012-Albladbagge-paa-graaal-.jpgIMG_1014-Ivoe-Graaal-.jpg

IMG_1028-Ivoe-nyckelpiga-.jpg

Sist och nästan minst var den lilla 14-prickiga nyckelpigan.

Det pratas så mycket om den rikliga blomningen i år.

Här är ett exempel från trädgården. Undrar hur många blåbär det blir framåt sommaren.

IMG_0967-Blaabaer-blom-.jpgIMG_0968-Blaabaer-blom-.jpg

                                                                                                                                                                                    ∗  ∗  ∗

Måndag den 20 maj.

Sommaren på besök.

De senaste dagarna har kyla och frost bytts mot milda vindar och regn då och då. På morgonen när man vaknar hänger dimman över trädtopparna och temperaturen ligger på behagliga 14°C. 

Fram mot eftermiddagen har molnen skingrats och med solens hjälp har temperaturen stigit till högsommarvärme.

Så kan det gå när man glömt kompassen.

Idag fick vi en upplevelse som ibland inträffar när dimman ligger tät över Hässleholm. Vi kom cyklande vid Kärråkra. Uppe från dimman hördes kontaktläten från en ganska stor fågelflock. Ut ur dimman kom en flock vitkindade gäss flygande i sydvästlig riktning. De cirka 150 fåglarna flög rakt motsatt den kurs de flyttande fåglarna egentligen skulle haft. Jag har upplevt samma sak tidigare och den tänkbara förklaringen är att de genar över Skåne på sin flyttning till den arktiska tundran. De har bra flygväder vid starten över land, men har överraskats av dimma på halva vägen. De har då tappat kursen och börjat ett desperat sökande. Kanske kom de i kontakt med Finjasjön idag och kunde då pusta ut på vattnet. Vid tidigare tillfällen har fåglarna landat på asfaltplaner i tro att det var vatten. 

Framemot eftermiddagen lättade dimman och sikten blev fri mot Hanöbukten och en fortsatt färd mot nordliga nejder.

Några som inte glömt kompassen!

Idag när jag satt vid husväggen och vilade efter cykelturen kom en brunspräcklig fjäril förbiflygande. Den visste vart den skulle. Ingen tvekan! Ganska snart efter kom ytterligare en med till synes samma mål. Och ytterligare en! De kom så snabbt atty det var omöjligt för mig att se vilken art det rörde sig om, men riktningen var densamma för alla. Kan det kanske tänkas vara kärlekssökande fjärilspojkar? Eller en blomma med ett nyöppnat nektarförråd?

Dvärgserradellorna vid Kringelvägen.

Igår söndag använde vi en del av vår tid åt att räkna dvärgserradellor vid Kringelvägen i Hässleholm. Den lilla örten hade det svårt under förra sommarens torka. När sedan höstregnen kom då aktiverades fröreserven i marken och de små plantorna blev marktäckare på stora områden. Nu var vi nyfikna på hur stor del av de små plantorna som överlevt vintern. På den första lokalen visade det sig att serradellorna var dominerande på stora ytor. Vi använde oss av en uppskattningsmetodik för att få fram ett ungefärligt antal plantor. Resultatet blev hela 40.000 plantor. Om man jämför med förra höstens räkning som gav resultatet 41.000 plantor, så kan man konstatera att överlevnaden varit god. Dock är det stor trängsel så där kommer framöver att ske en utgallring så att de starkaste överlever.

Den andra lokalen, en träda, var bevuxen av ett antal större exemplar som överlevt sommartorkan föregående år. Dessa stora plantor är lätta att räkna. Även här var det områden med små plantor som täckte marken helt. Drygt 7.000 plantor räknade vi in. Hur kan en växt som förekommer i så stora nummerär komma med på rödlistan? Ja, den förekommer inte på särskilt många lokaler. Det är naturligtvis så att den kan ha ökat med ett för växten mera gynnsamt väder. Den är heller inte särskilt lätt att få syn på.

Det blommar som aldrig förr!

En "gyllne sommar" väntar oss!

IMG_0943-Sommargyllen-.jpgIMG_0947-Sommargyllen.jpg

Sommargyllen vid Kärråkra.

Denna våren kan man få njuta av en blomning utan motstycke. Det är kanske till att ta i det där med "utan motstycke". Det har förekommit varma torra somrar förr och dessa har följts av en kraftig blomning. De som är pollenallergiker kan ha bättre förutsättningar att minnas pollenchockerna tidigare år. Nu är det som det är i år och man kan passa på att njuta av rosa mattor av mjuknäva eller skatnäva och där finns violer i mattor på ängar och åkrar.

En växt som uppmärksammats av många är vallkrassingen. Den växer, just det, på bullervallar och andra grusiga ställen. Den ser ut såhär med närbild på blomman och på de skedformade frukterna.:

IMG_0949-Vallkrassing-.jpg

IMG_0950-Vallkrassing-.jpgIMG_0966-Vallkrassing-.jpg

IMG_0955-Vaarvicker-.jpg

Avslutningsvis en blomma som man får knäböja för. Den lilla vårvickern.

                                                                                                                                                                                      ∗ ∗ ∗

Tisdag den 14 maj.

En cykeltur när våren visar sig från sin bästa sida.

Solen sken från en blå himmel när jag gav mig ut på dagens cykeltur österut. En kylig nordanvind gjorde att den extra tröjan kom till användning. Här kommer en del av bilderna som togs och känner man bygden väl så går det kanske att lista ut hur rundan gick.

IMG_4083-Trift-.jpgIMG_4085-Raps-.jpg

         Salttåliga växter börjar bli dominanter vid vägkanterna.                               Rapsfälten står i full blom.

IMG_4087-Pestskraap-.jpg

                      De, pestskråpen, blommade tidigt på våren och nu kommer bladen som kan bli mer än meterhöga.

IMG_4088-Rundhaell-.jpgIMG_4089-Maskros-raps-.jpg

                Här har vågorna svallat en gång i tiden.                                   Mera gult! Maskrosorna har ännu inte blommat över.

IMG_4090-Jvg-.jpgIMG_4092-Twin-.jpg

                                                                                                                                    Ser du "Twin peaks"?

IMG_4093-Adinal-.jpgIMG_4094-Faeltsippa-.jpg

                      En våtmark som fåglarna gillar.                                                               Fältsippor?

IMG_4095-Ryssgubbe-.jpgIMG_4097-Aarasloev-.jpg

                        Invasion från öst?                                                                               Korsvägen.

IMG_4098-Stainabjaer-.jpg

IMG_4099-Vaarkorsoert-.jpgIMG_4102-Graadaadra-.jpg

               Mera gult. Vårkorsört längs 21-an.                                                               Grådådra på samma ställe.

IMG_4105-Sommargyllen-.jpg

                                   Ja, gult är på modet när det gäller blommorna i maj! Här i form av sommargyllen.

IMG_4110-Gaard-.jpgIMG_4111-Vaexthus-.jpg

      Detta är de två sista bilderna  och nu är det raka vägen till Hässleholm.

         För den som vill gissa vägen och se ett facit så skolla ner till efter den följande notisen. Där finns facit.

                                                                                                                         ∗ ∗  ∗

Lördag den 4 maj.

Alger i Finjasjön och Hammarmölle damm.

Jag läste i torsdagens 2/5 Norra Skåne om vita beläggningar längs strandkanten vid Finjasjön. Fenomenet har synts

tidigare, men inte i samma utsträckning. Det triggade igång min nyfikenhet. Jag har de senaste veckorna varit nyfiken på hur algsituationen ser ut i sjön efter vinterns uppgifter om rekordartade siktdjup, men håvandet har inte blivit av. Nu har jag varit vid sjön och tagit prov på vita beläggningar på gräs samt håvat vid min vanliga provpunkt vid Tormestorps båthamn.

Vattnet vid utloppet var relativt klart vid "Slingra dig". Botten var synlig en bra bit ut. Vid håvningen var vattnet emellertid grumligt, men det blåste också frisk till hård vind vid tillfället. Nu har ljus och värme kommit tillbaka. När vattnet dessutom fått ett tillskott av näring från sedimenten så är växtbetingelserna mycket gynnsamma.

De första som på allvar reagerar med massförökning är kiselalgerna. De ger normalt den första blomningen i sjöarna. I år har vi haft varmare än normalt i en sjö med högt vattenstånd. Det får vi inte glömma. Kan det vara så att översvämningen på något sätt givit ett tillskott av näring?

Nu till några bilder:

IMG_0853-190502-Belaeggning-paa-graes-.jpg

Jag tog  lite av beläggningen och blötte upp i vatten. Sedan tittade jag i mikroskopet.

I stort sett allt man ser är fragment av kiselalger.

Sjövatten håvat vid Tormestorps båthamn.

IMG_0810-190502-.jpg

Som synes innehåller provet mycket slam (mörkbrunt) och mycket av kiselalgen Fragillaria. 

Det gröna är grönalgen Euderina (?).

IMG_0802-190502-.jpgIMG_0803-190502-.jpg

IMG_0814-190502-.jpgIMG_0819-190502-.jpg

IMG_0816-190502-.jpgIMG_0813-190502-.jpg

Vid Hammarmölle damm hade det förekommit ett alglager på sjöns yta. Även där drev nyfikenheten mig upp för att ta ett prov.

Här kommer ett par bilder:

IMG_0855-H-190503-.jpg

Ursprunget till den gröna beläggningen måste ha varit trådalgen Spirogyra.

IMG_0850-H-190503-.jpg

Små flagellater, Synura, simmade omkring.

IMG_0838-H-190503-.jpg

Den långa pinnen till vänster är troligen en cyanobakterie Ankistrodesmus.

Var det inga pollenkorn i vattnet?

Jo, vattnet från Hammarmölle damm innehöll en del barrträdspollen. Lövträdspollen är svåra att bestämma utan särskild preparering. Barrträdspollen har en så säregen form att de är lätta att känna igen.

Cykelturen.

Start Hässleholm - Stoby - Kvistalånga - Fjärlöv - Gumlösa - Sörby - Åraslöv - Skoglösa - Önnestad - Färlöv - N Ströö - Åraslöv - Vinslöv - Ignaberga - Attarp - Hässleholm.

En härlig tur på 62 km.

Onsdag den 1 maj.

Traditionsenligt besök vid "Stäppen" i Lommarp.

Hustrun och jag brukar, om tilllfälle ges, göra ett besök vid "Stäppen" i Lommarp på 1 maj. Vissa år har det varit 

shortsväder och andra år snöbyar. I år var det 10° och ganska frisk vind, men just Stäppen är ett område där man i stort sett alltid kan finna lä, så även i år. Efter förmiddagens arbete smakade fikan utmärkt.

Vi började med att söka grådådra på en lokal norr om Ballingslöv. Tyvärr blev eftersöket utan resultat. Sedan var det då Stäppen i Lommarp. Där var vi igår också. Då räknades hela 1661 grådådror på det instängslade området. Fjolårets resultat var 39 plantor. Det visar att det finns en stor aktiv fröreserv i marken. Många av plantorna var årsplantor och ganska svåra att få syn på. Samtidigt upptäcktes två blommor av fältsippa. Två små plantor där inte blomman kommit fram vid besöket den 25 april. Den andra plantan som fått nät (kaninskydd) sedan tidigare hade också fått fram ytterligare en blomma. Nu finns där fyra blommor på tre plantor och samtliga har fått skydd mot kaniner. 

Vi kröp ner i lä för den kyliga vinden. Här smakade fikan bra. Det var gott om snäckor, lundsnäckor, på marken. Nästan ingen var ensam. De flesta låg två och två eller i större grupper. Antagligen var det parning de höll på med. Det var bara de små lundsnäckorna som visade upp detta beteende. Vinbergssnäckorna som också var talrika sniglade sig fram i ensamhet.                                     

Ett par bilder från dagens besök:

IMG_4025.JPGIMG_4028-Faeltsippa-.jpg

Ovan. De två nykomlingarna utan skydd och sedan väl inburade.

Nedan. De två från den andra plantan.

IMG_4029-Faeltsippa-.jpg

IMG_4035-Traedgaardssnaecka-.jpgIMG_4039-Traedgaardssnaecka-.jpg

IMG_4037-Vinbergssnaecka-.jpg

                                                                                                                                                                                  ∗  ∗  ∗

Lördag den27 april.

Biofotoutflykt till Stens huvud.

Ämnet för dagen var kreativt foto och för detta hade vi alldeles utmärkta lärare i Elisabeth och Håkan Liljenberg. Efter genomgång av bland annat exponeringsmetoder och bildkomposition så gav vi oss ut i den blöta verkligheten. Det regnade dock inte hela tiden. Spännande ? Jaa!

Klockan 12 var det bra glöd på grillen. Lunchen välsmakande avnjöts. Sedan bar det ner till stranden efter en kort genomgång. Där blev det fotografering med långa slutartider. Med förhoppning om användbara bilder på minneskorten körde jag åter till hemmet.

Här kommer några bilder till:

IMG_0757-Backsippa-.jpgIMG_0780-Faeltsippa-.jpg

IMG_6171-Vaetteros-2-.jpgIMG_6187-Bok-.jpg

IMG_6201-Avenbok-.jpgIMG_6219-Slaan-.jpg

IMG_6237-Faeltsippa-.jpg

Torsdag den 25 april.

En dag som gjord för en cykeltur.

Nu har skånevåren kommit in i sin andra fas. Det betyder att de första vårblommorna är överblommade och andra tar över. Löven har sprängt sina skyddande fjäll och vänder sina klorofyllgröna skivor mot solen. Än finns det ljus kvar vid marken i bokskogen. Gulsippan har sin tid nu. I skogsbrynet står björken med blad något större än musöron. Hanhängena är, kanske fler än någonsin, fulla med pollen som sprids till allergikernas förtret. Men vad vackert det är!

IMG_0750-Bokskog-cykel--2.jpg

Här sipprar fortfarande ljus ner till marken i Snärjets bokskog.

IMG_0724-Snaerjet-Lommarp--2.jpg

Vätterosen, som just kommit i blom vid förra besöket, är nu överblommad.

En humla gör ett försök att hitta lite nektar eller pollen.

IMG_0728-Vaetteros-Snaerjet--2.jpg

Vi lämnar bokskogen och cyklar den lilla biten till hjorthägnet i Lommarp.

Här tar vi oss in i området som skyddats från hjortarnas bete. Vi skall titta efter den rödlistade arten grådådra. Förra året var det bara ett fåtal som klarade torkan. I år är det annorlunda.

IMG_0729-Graadaadra-Staeppen-Lommarp--2.jpgIMG_0730-Graadaadra-Staeppen-Lommarp--2.jpg

Vi har en annan skyddsling här på sandstäppen. En ensam fältsippa kämpar under sitt skyddande nät för att behålla livhanken.

IMG_0734-Faeltsippa-Staeppen-Lommarp--2.jpg

Backsipporna har haft ett bra år. Ca 50 tuvor kunde räknas inom det ganska begränsade området.

Den vackra vårkorsörten är ingen direkt sällsynthet, men fyller sin plats, liksom backsippan, i den annars ganska karga naturen.

IMG_0737-Backsippa-Staeppen-Lommarp-.jpgIMG_0741-Vaarkorsoert-Staeppen-Lommarp-.jpg

Två kryptogamer som knappt syns. Väl kamouflerade hittar man dem nära marken.

Till vänster den sällsynta stjälkröksvampen och till höger en bägarlav. 

IMG_0735-Stjaelkroeksvamp-Staeppen-Lommarp-.jpgIMG_0743-Baegarlav-Staeppen-Lommarp-.jpg

Ute på den betade delen av hägnet var ett rosa skimmer. Sådant måste ses i verkligheten. Det gör sig inte på bild.

Där var en massutveckling av skatnäva. Detta är ett fenomen som uppträder särskilt vanligt i år. Året efter en supertorr period förra 

sommaren. Det är inte bara skatnävan här. Vi träffade även på samma fenomen hos rödplister och åkerviol.

IMG_0746-Skatnaeva-Staeppen-Lommarp-.jpgIMG_0747-Skatnaeva-Staeppen-Lommarp-.jpg

IMG_0720-Roedplister-.jpgIMG_0722-Roedplister-.jpg

IMG_0751-Aakerviol-.jpgIMG_0752-Aakerviol-.jpg

Under turen besöktes även Gumlösa kyrka och Vankiva kyrka för att eventuellt få se ängsvårlöken i blom. Det blev inget av med det. Den senaste veckans värme och sol har gjort att vårlökarna var överblommade.

Hur lång var turen frågar många?

Den var 54 km och det kändes som medvind för det mesta!

Onsdag den 24 april.

Hemma igen.

Knipan har varit på utflykt till Sicilien.

Det har varit en händelserik vecka på den vackra medelhavsön. I Hässleholm har det hänt saker i naturen. Jag ser musöron på björkarna och det pollengula på sopkärlet misstänker jag är björkens pollen. Årets produktion av pollen ser ut att bli rekordartad till allergikernas förtret.

Något mycket roligare, och godare, är att årets första sparrisstjälkar kunde skördas. Dessa primörer har något visst både i smak och konsistens.

Här kommer ett litet smakprov på bilder från resan.

IMG_3797Etna--2.jpg

Kom fram till hotellet i mörker. Bland det första som sågs var Etna den stora vulkanen. Här går vi en morgontur bland citrusträden.

IMG_3837-By-.jpg

Förflyttning mellan växtlokalerna med buss. Många byar som denna klättrade på det kuperade landskapets sluttningar.

IMG_3840-Landskap-damm-.jpg

De vatten vi såg var uppdämda antingen för elproduktion eller för sommarens bevattning av odlingarna.

Lägg märke till grönskan i vattnet. Sannolikt cyanobakterier.

IMG_3849-Lutea-.jpg

Det var orkidéer vi kom för att se. Mer om detta kommer senare. Här får ni nöja er med en grupp Ophrys lutea.

IMG_3870-Klostret-.jpg

Vi förflyttade oss ofta och bytte logi då och då. Här är receptionen till "klostret".

IMG_3871-Morgonljus-.jpg

Morgon och en ny spännande dag. Det sicilianska landskapet har stort skönhetsvärden.

Många invånare på ön har tyvärr inte förmågan att uppskatta detta.

Jag har nog aldrig sett så mycket skräp i vägkanter och på rastplatser.

IMG_3919-Etna-.jpgIMG_3908-sporre-.jpgIMG_3992-Iris-.jpg

                Etna från norr.                               Sporrar.                                                               Iris.

IMG_4008-Vy-dis-.jpg

De sista dagarna drabbades vi av kraftig vind som förde med sig stoft från Sahara. (Inte bra för kamerasensorer).

Den torra dimman/diset gav ett vackert ljus över lanskapet.

Senare kom även åska och regn, vilket försvårade fotograferandet. Stoftet som lagt sig som en jämn hinna blev nu synligt.

IMG_4012-Saharadamm-.jpg

Fortsättning följer!

Onsdag den 10 april.

En förmiddagstur till Hovdala och Aggarps mosse.

IMG_0237-Hovdala-Avenbok-blom-.jpg

Växterna satsar nästan allt på sin fortplantning i år, till glädje för de pollenälskande insekterna. Det måste ha varit chockartat med fjolårets sommartorka. Jag tror att alla var rädda för ytterligare en sådan sommar. Med denna produktion av fortplantningsceller blir det mindre över för tillväxt och mindre vinst för dem som producerar virke och ved. Bilden ovan visar en avenbok som snart skall till att blomma.

IMG_0239-Hovdala-Saelg-blom.jpgIMG_0240-Hovdala-Avenbok-blom.jpg

Sälgen är tidigare än avenboken. Här ser du honblommorna på en buske och på en annan buske ser du hanblommorna som ännu har lite pollen att erbjuda bin och andra hungriga insekter.

IMG_0244-Hovdala-Ticka-cinnober-.jpgIMG_0248-Hovdala-ticka-cinnoberIMG_0248.jpg

En stam på ett fågelbärsträd hade fallit. På stammen hade tickor, skarpt orangefärgade, stuckit ut. Det måste vara cinnobertickan som hade börjat nedbrytningen av trädstammen.

Aggarps mosse.

IMG_0256-Aggarps-mosse-.jpg

Det var ett bra tag sedan mossen besöktes. Mossen är egentligen en naturtyp där det inte skall ske särskilt mycket. När jag kommit ut på mosseplanet så kändes det som om antalet små tallar hade ökat. Det är troligen så att nedfallet av näringsämnen med regnet fortsätter. Växterna uppe på mossen få ju sin näring enbart via regnvattnet. De som klarat sig där har varit specialister på att klara sig på nästan ingenting. Ungefär som att "koka soppa på en spik". Ett par bilder på vitmossor blev det och en "vitmossa" som är något helt annat:

IMG_0257-Aggarps-mosse-vitmossa-.jpgIMG_0258-Aggarps-mosse-vitmossa-.jpgIMG_0260-Aggarps-mosse-vitmossa-.jpg

   Ovan tre vitmossor, en grön, en brun och en röd och nedan en "vitmossa" som är något helt annat.

Det är en renlav.

IMG_0261-Aggarps-mosse-vitmossa-.jpg

                                                                                                                         ∗  ∗  ∗

Onsdag den 3 april.

Ett besök på Åraslövs mosse.

Vi gjorde ett besök på mossen för att se hur långt våren avancerat. I lunden lyste grönt här och var. Vätterosen hade så smått  börjat blomma. Vanliga vårlöken stod i full blom medan lundvårlöken såg ut att vänta ett tag till. Aspens hängen låg överallt på marken. Det har ju varit många som undrat vad det är för grå korvar som ligger överallt.

Vintern har tydligen varit svår för träden. Det var många som inte klarat vinterns stormbyar. Inte har de haft någon hjälp av tjälen heller. I sumpskogen har vildsvinen rört sig obehindrat i vinter. Deras stigar blir större och större. Ute i kärret stod det vatten. Där blir det inte någon fart på växtligheten förrän vattnet blir varmare. Nu är den tid då man tittar på annat. Vi fastnade för tickorna. En del av dessa är väldigt vackra både i form och i färg.

IMG_0200-Aarasloevs-mosse-vaetteros-.jpgIMG_0208-Aarasloevs-mosse-Asp-.jpg

   Vätterosen stiger upp från underjorden matad av en hassel?            Aspens hängen, som alla andra träd slösar den med pollen i år.

IMG_0203-Aarasloevs-mosse-avenbok-.jpgIMG_0204-Aarasloevs-mosse-haegg-.jpg

       Avenbokens ludna blad.                                                                                  Häggen trivs i solvärmen.

IMG_0210-Aarasloevs-mosse-stormfaellen-.jpgIMG_0211-Aarasloevs-mosse-sumpskog-.jpg

         Stormfällen.                                                                                  "Grisastig" i sumpskogen.

IMG_0213-Aarasloevs-mosse-Fnoesketicka-.jpgIMG_0218-Aarasloevs-mosse-Fnoesketicka-.jpg

IMG_0223-Aarasloevs-mosse-Bjoerkticka-.jpgIMG_0224-Aarasloevs-mosse-ticka-.jpg

                                  Björkticka.

IMG_0225-Aarasloevs-mosse-haegg-.jpg

Snart leker laxen. Då blommar häggen.....

                                                                                                                                                                                                        ∗  ∗  ∗

Torsdag den 28 mars.

En tur till Östra Göinge för att titta på blommande tibast.

Förmiddagens moln hade blåst bort när vi stack ut på vår cykeltur. Vinden var frisk och större delen av sträckan till Vanås hade vi den i ryggen. Solsken och vinden i ryggen ger en mycket behaglig cykeltur. Framme vid lokalen vi skulle besöka svek oss minnet en del, men det gjorde inget. Det var gott om utslagna vårblommor i diket när vi sakta sökte upp det rätta stället. Där bredvid vägen växte ett 25-tal blommande buskar, som kanske får sägas ha passerat "bäst före datum". De var inte riktigt fräscha i blommorna. Det gick dock att leta upp några som inte kommit så långt. 

Ett par av bilderna:

IMG_0180-Tibast-.jpgIMG_0181-Tibast-.jpg

IMG_0177-Tibast-.jpgIMG_0178-Tibast-.jpg

Sedan var det hemfärd. Där hade hustrun tagit med en överraskning (kexchoklad) förutifall att vi skulle hitta tibasten. Först vid Gumlösa kyrka var det ett bra läge att stanna. Vi skulle ju även titta till vårlökarna där. Den vanliga vårlöken blommade för fullt, med de övriga två får man vänta på ytterligare en eller två veckor. Fyllda av energi bestämde vi, för att undvika samma väg hem, att ta vägen om Vinslöv. Den förlängde turen med en mil och gav många upplevelser. Vårblommor i mängd längs diken och början till vitsippsmattor i skogen. De sista 15 km från Vinslöv var vinden en aning påfrestande, ihållande stark. Det var skönt att på kvällen sitta och höra på föredrag och titta på Felix Heintzenbergs fotografier.

                                                                                                                             ∗  ∗  ∗

Söndag den 24 mars.

En cykeltur till Vankiva.

Vi cyklade till Vankiva för att se hur vårlökarna hade det. Den vanliga vårlöken blommade för fullt medan ängsvårlöken väntade ytterligare någon vecka. På gräsmattorna trivdes jungfrukammen. De ca 2 cm långa blommorna kommer fram i maj månad. Längre fram på året "drunknar" jungfrukammen i all annan växtlighet. Det är trevligt för den att för en gångs skull få vara dominanten.

IMG_5520-Jungfrukam-1920-.jpgIMG_5522-Jungfrukam-1920-.jpgIMG_5523-Jungfrukam-1920-.jpg

På hemvägen körde jag inom Åhusfältet. Dvärgseradella eftersöktes och den satt där den skulle. Jag fotograferade hedlav där den växte på det torra grusfältet. När jag låg där med näsan nästan nere i gruset, kameran med fotoväskan som stöd såg jag en liten mossa som hade en rosenröd "blomma" i toppen. Jag kände mig tvungen att dokumentera den. Senare när jag tittade på Facebook såg jag samma mossa där. Hårbjörnmossa bestämdes arten till. Så här ser den ut.

IMG_5534-Mossa-okaend.jpg

Åter till hedlaven. I brist på det riktiga fotostativet användes alltså väskan som stöd. Det blev några bilder som snart kommer i i databasen.

IMG_5531-Hedlav-1920-.jpgIMG_5527-Hedlav-1920-.jpg

IMG_5532-hedlav.jpg

Hemma på tomten tog jag ett par bilder för databasen på växten som "får så många barn". Alla känner väl till bergbräsman?

IMG_5540-Bergbraesma-.jpgIMG_5541-Bergbraesma-.jpgIMG_5542-Bergbraesma-.jpg

                                                                                       ∗  ∗  ∗

Fredag den 22 mars.

Lite funderingar efter frukost.

Torsdagens Norra Skåne hade en rubrik lydande "Rekordregn föll över Hässleholm" med anledning av att under vecka 11 uppmättes 41,4 mm vid mätstationen i Bjärnum. Den var den regnrikaste vecka 11 sedan mätningarna började 2007. Jag skulle akta mig för att kalla årets notering för rekord när mätserien är så kort. Det kan ju vara att 2006 föll ännu mer regn motsvarande vecka.

Här kommer en liten illustration:

                                                                                         Så här mycket regn uppmättes i Bjärnum v 11.

Tumstock-(2)-kopia.jpg

                                                                      Så här mycket regn väntas de närmsta 10 dagarna.

Vid denna tid på året kommer regnet i små droppar under lång tid och det upplevs som om det kommer stora mängder, men så är inte fallet. En åskskur på sommaren, med en halvtimmes varaktighet, kan ge tio gånger mer.

IMG_3367-Oeversvaemning-Stavshult-1024.jpg

Här vid Stavshult efter ett åskväder 2017 07 31. En vägtrumma kunde inte ta emot allt vatten.

Cyklisten andra sidan översvämningen: "Det var som en tsunami när lastbilen kom"!

IMG_3370-Oeversvaemning-Stavshult-1024.jpg

Att vattnet finns i till synes överflöd är vid denna tid på året bra för naturen. En del av detta ytvatten behöver tid på sig för att fylla på grundvattenförråden. Det ytliga grundvattnet är möjligtvis påfyllt nu, men mera djupt liggande grundvattenreservoarer tar lång tid att fylla och det är därifrån man tar en hel del vatten nuförtiden. Förr i tiden när man inte hade diskmaskin, tvättmaskin och finfin trädgård med ömtåliga växter, då gick det inte åt så mycket vatten.

En lantbrukare intervjuades. För bonden innebär inte regnet någon större skada för vårbruket. Däremot har påskhelgens infallande större betydelse. Om påsken är sen blir hela säsongen lite förskjuten (?) jämfört med om påsken infaller tidigare i mars. Hur kan  det vara att påskhelgens infallande kan förskjuta odlingsäsongen?

Cykeltur till Ignaberga/Lommarp.

Det blev ju solsken med vårvärme i luften. Så det blev en motionstur österut. Snärjet i Lommarp var vårt mål. Vinden var frisk och under utvägen hade vi den mot oss. Några vårfåglar sjöng och de små "solarna" hästhovarna lyste i vägkanten. Vägen mellan Ignaberga och Lommarp var "asfull". Där låg liken av alla de som inte kom fram till bröllopet. Det är inte lätt för en bilist som kör i tillåtna 70 km/h, eller kanske fortare, att undvika att krossa en del av grodor och paddor som är på väg till parningsvattnet. Kanske om man minskar hastigheten till ca 50 km/h så skulle man kunna undvika att köra på så många av djuren.

IMG_3745-Klibbal-knopp-.jpgIMG_3747-Groda-trafikdoed-.jpg

De överkörda grodorna låg tätt på vägen.

Inne i skogen var det lugnt och skönt. Blåsipporna blommade och det såg ut att bli många blommor i år. Skogsbingeln, hannarna, var igång. Honorna kommer säkert snart. Uppe vid källan blommade vitsippa, vårlök, gullpudra, hålnunneört, både röd och vit. Vi sökte upp stället där vätterosen brukar dyka upp. Ja, där var den! Så liten som jag aldrig sett den förut. Den yttre delen hade sin rosa färg medan nedre delar var elfenbensfärgade och dessutom stenhårda, något som gått mig förbi tidigare.

IMG_3751Blaasippa-Snaerjet-.jpgIMG_3762-Snaerjet-Skogsbingel-.jpg

IMG_3753-Almsjuka-Snaerjet-.jpgIMG_3761-Snaerjet-Vitsippa-.jpgIMG_3760-Snaerjet-Haalnunneoert-.jpg

IMG_3755-Vaetteros-Snaerjet-.jpg

                                                                                     ∗  ∗  ∗ 

Torsdag den 14 mars.

Floragruppen i GBF hade vanlig torsdagsträff.

Vanlig torsdagsträff innebar att vi först tittade på medtaget "bräske". Sedan vidtog uppgiften för dagen som var att artbestämma de många medtagna mossorna. Där var även några lavar och någon svamp. Här kommer ett par exempel på vad vi tittade på:

IMG_0119-Lundlummermossa.jpgIMG_0120-Lundlummermossa.jpg

Lundlummermossa

IMG_5509-Liten-raeffelmossa1920-.jpgIMG_0127-Liten-raeffelmossa.jpg

Liten räffelmossa

IMG_0116.jpg

IMG_5514-Svamp-okaend--2.jpg

Sist en liten svamp som vi inte kunde få fram namnet på.

Den avslutande fikan var för kvällen något alldeles extra med tårta och sång.

                                                                                                                        ∗  ∗  ∗

Söndag den 10 mars.

Promenad bort till Stoby våtmarker.

När morgontidningen hämtades kändes luften nästan som om man gick ut från en fjällstation. Den kyligt torra luften är något annat att andas in jämfört med de senaste dagarnas fuktiga luft, som har så lätt at krypa in under kläderna. När morgonbestyren var avklarade så gick vi ut. Målet för dagen var Stoby våtmarker. Det var länge sedan vi ägnade det området vår uppmärksamhet. Ormvråkar och glador hade kul i den friska vinden. Särskilt gladorna visade lite av den luftakrobatik som de kan utföra uppe bland luftströmmarna.

Växtligheten hade inte kommit så långt ännu. Sälgens videkissar drog till oss vår uppmärksamhet. De ulliga kissarna hade inte utvecklats med utslagna blommor. Det hade dock börjat sticka fram lite grönt här och var.

IMG_0093-Saelg.jpgIMG_0094-Saelg-1920.jpg

Lägg märke till hårigheten som är ett skydd mot kyla. En svamp (Sälgnästing) hade angripit  några tunna kvistar.

IMG_0095-Saelg-1920-.jpgIMG_5504-Svamp-1920-.jpg

Klibbalen hade börjat blomma för fullt. Det är nu när hasselns blomningstid i stort sett är över. Det verkar som om  alla de som är allergiska mot hassel också påverkas av klibbalens pollen. Det betyder att allergikerna får en lång period under tidig vår med kliande rinnande ögon och kanske rinnande näsa.

IMG_0097-Klibbal-knopp-.jpgIMG_0098-Klibbal-1920-.jpg

Lägg märke till den vackert lila färgen på bladknopparna. Nere till vänster ser du pistillmärkena sticka ut ur det som sedan skall bli alkottarna.

IMG_0099-Klibbal-blom-1920-.jpgIMG_0103-Klibbal-blom-1920-.jpg

Gullkrös är en svamp som trivts med den långa hösten som inte ville övergå i vinter. Flera har frågat på Facebook vad det är för något gult slibbigt, men ändå vackert, som växer på grenarna här och där.

IMG_3743-Gullkroes-.jpg

En annan vanlig svamp som man ser mycket av vid denna tiden innan grönskan kommit igång är rödvårtsjukan.

Här finns den på bild.

IMG_5497-Roedvaartsjuka-1920-.jpgIMG_5498-Roedvaartsjuka-2-.jpgIMG_5501-Roedvaartsjuka-1920-.jpg

Torsdag den 7 mars.

Rödfärgsalger Trentepohlia.

De flesta alger lever i vatten men det finns några landlevande också. Det tog mig ganska lång tid att lära mig något om dem. Släktet Trentepohlia innefattar tre arter som finns i Sverige. 

1. Violstensalgen växer på stenar. Skrapar man på den när den är fuktig så luktar den viol.

IMG_4846-Norrland-Saanfjaellet-Roed-sten-1920-.jpgIMG_1837-kopia-Roed-sten-1920-.jpg

2. Trentepohlia umbrina växer på lövträdsbark. Den luktar inte viol. Bilden till höger är en mikroskopbild där de brunröda cellerna är trentepohliaceller och de gröna är den encelliga grönalgen Trädgröna.

IMG_0080-Roedfaergsalg-Trentepohlia-.jpgIMG_0080-Roedfaergsalg-Trentepohlia--2.jpg

3. Trentepohliaalger ingår som algkomponent i vissa lavar t.ex. klotterlavar.

Röd snö.

IMG_1148-Roed-snoe-1920-.jpgIMG_1158-Roed-snoe.JPG

IMG_2371-kopia-Roed-snoe-1920-.jpgIMG_2454-Roed-snoe-1920-.jpg

Den röda snö som man kan se på snölegor i fjällen har fått sin röda färg av en annan typ av alger. En av flera hundra arter heter Chlamydomonas nivalis. Gemensamt för dessa röda grönalger är att de har ett rödaktigt pigment som skyddar det gröna klorofyllet från solens farliga UV-strålning. Den röda snön ser man framåt våren när ljuset ökar och snön börjar smälta.

Jag vill koppla tillbaka till mikroskopbilden på Trentepohlia umbrina. Där syns en del gröna celler och det måste vara Trädgröna Desmococcus olivaceus. Den är ett gissel för många som vill ha det "vackert" i sina trädgårdar. Även denna är en encellig alg och den gynnas av luftföroreningar, framför allt kväveföreningar. Här kommer jag till "trädgårdsplågan". Vill man ha en trädgård i medelhavsstil med ren sten utan någon grön påväxt i vårt fuktiga klimat. Då får man jobba på med rotborsten. Det behövs inte söderut där sommaren är solig och torr. Om du undersöker barken eller barren på granar nära mycket trafikerade vägar kommer du att se beläggningen av alger. Särskilt intressant är att studera granbarr där man kan se åldern på barren. Då kan man se hur mycket algen täcker ytan och med tiden täcker barrets klyvöppningar,

                                                                                                                                ∗  ∗  ∗

Onsdag den 20 februari  -  torsdag den 28 februari.

Traditionsenlig vecka på härliga Långberget.

 I år bodde vi halva tiden i vandrarhemmet och halva tiden uppe i hotellet. Varje boende har sin charm. Vandrarhemmet med gemenskapen i köket och närheten till spåren. Det går faktiskt att spänna på skidorna vid ytterdörren och sedan inom 50 m är man i ett nypreparerat spår (om man startar på morgonen). Hotellet har med sin höjdskillnad till spårcentralen en nackdel jämfört med vandrarhemmet. Hotellet erbjuder, för den som så önskar, helpension och en hel del andra bekvämligheter. Maten är både riklig och dessutom mycket god.

Jag har plockat fram en bildkavalkad från årets vistelse och från ett par tidigare. Vi har räknat bakåt och kommit fram till att årets vecka borde vara den artonde och vi är lika nöjda efter varje besök.

Uppvaknandet kan vara spektakulärt om man har fönster åt öster och det hade vi.

Mats Pålssons stämma klingar i mitt huvud när persiennen åker upp:

"Gyllne morgon, gyllne morgon".

IMG_9991-Laangberget-Morgon-.jpg

Dessa fantastiska soluppgångar som kan ses direkt från sängen!

IMG_9992-LaangbergetMorgon-.jpg

IMG_0004-Laangberget-snoe-.jpgIMG_0001-Laangberget-Lavar-.jpgIMG_0005-Laangberget-lav-.jpg

Långbergets spår är som vanligt välpreparerade.                                     På björkarna trivs tagellavar och manlav.

IMG_0018-Laangberget-snoe-.jpg

Böljande snötäcke.

IMG_0024-Laangberget-snoe.jpgIMG_0019-Laangberget-snoe-.jpg

          Raka smala björkar i vägkant.         Klippbrant med algen Trentepohlia (rödbrun).

IMG_0030-Laangberget-snoe-.jpg

Vita vidder ute på myren.

IMG_0002-Laangberget-Lav-.jpgIMG_0017-Laangberget-snoe-.jpg

Torrakor och långsamtväxande träd.

IMG_0036-Laangberget-snoe-.jpgIMG_0038-Laangberget-lav.jpgIMG_0039-Laangberget-lav.jpg

Natur som inspirerade Carl Milles?

IMG_0043-Laangberget-lav-.jpgIMG_0051-Laangberget-snoe-.jpg

IMG_0059-Laangberget-lav-.jpg

IMG_0053-Laangberget-snoe.jpgIMG_0061-Laangberget-lav-.jpg

För dem som har rum åt väster är inte solnedgången fy skam.

Vi vill passa på att tacka personalen på anläggningen för i år. Om hälsan står oss bi och hotellet håller öppet nästa år, så kommer vi gärna igen.

Om det är någon som vill se fler bilder från våra tidigare vistelser på Långberget så finns äldre notiser från:

11 Feb. 2018, 23 feb. - 1 mars 2017 och 12 - 19 feb 2015.

Gå till startsida 18 > Äldre notiser > Årtal >Skrolla till rätt datum.

                                                                                                                               ∗  ∗  ∗

Lördag den 16 februari.

IMG_9981-Termometer-.jpg

Idag har vi haft årets hittills vamaste dag.

Lunch på altanen.

Igår kom racercykeln fram. Det blev 2 mil på torra vägar. Även idag blev det en tvåmilarunda i den tilltagande blåsten.

Varifrån kommer varmluften? Väderkartan visar vindar som kommer från Sahara. Luften därifrån kan ibland innehålla en hel del stoft som virvlas upp i öknen. Då kan solen delvis döljas och solnedgångarna kan bli så förföriskt röda och vackra.

IMG_9979-Kvaellshimmel-.jpg

Onsdag den 13 februari.

Det är fjorton dagar sedan sist. Vad tiden går!

I natt hörde jag friska vindar. Ja, det var minst kuling i byarna. När jag sedan gick ut på morgonen så flög dimmolnen snabbt över morgonhimlen. Temperaturen var plus 6°C. Det var riktig vår i luften. Idag hade vi ärende till Bjärnum och då passade de bra att ta en liten vandringstur där. Ärendet var ett besök på biblioteket och vandringen skulle gå runt Blärlångensjöarna. Vi parkerade vid badplatsen. Betesmarkerna här såg ut som för det mesta i Skåne. Vildsvinen hade vänt på nästan varenda tuva. Det var förresten likadant på många ställen i skogen.

Solen värmde och den fortfarande friska till hårda vinden svalkade oss. Det är trevligt att gå runt en sjö. När det dessutom är så att där finns möjlighet att gå på stig nära sjön. Bord med bänkar på många ställen och möjlighet att passera bäckar på broar samt genomgångar i taggtrådsstängsel, så är det perfekt för den sortens friluftsliv. Skogen är trevlig med fina inslag av mossor och lavar. Här kommer några bilder:

IMG_9947-Bjaernum-sten--2.jpgIMG_9948-Bjaernum-sten.jpg

IMG_9949-Bjaernum-sten.jpg

IMG_9952-Bjaernum-lav-.jpgIMG_9963Bjaernum-svamp-lav.jpgIMG_9960-Bjaernum-svamp-.jpg

IMG_9957-Bjaernum-.jpg

IMG_9969Bjaernum-.jpgIMG_9970-Bjaernum-.jpgIMG_9973Bjaernum-lav.jpg

Vem är det som petar in bokollon i barkspringorna? Jag gissar på nötväckan!

Även om det mesta ser bra ut i skogen med många lavar och svampar, så finns det ställen där organismerna inte trivs. Se på den döende porlaven på bilden ovan.

Under hemfärden till Hässleholm sågs ett vitt dis när man tittade in mot sta´n.

Kan det vara stoft från Sahara som följer med vårvindarna ända hit?

IMG_9975Bjaernum-.jpg

IMG_9976-Vintergaeck-.jpg

 Nu har de äntligen slagit ut, våra vintergäck. De har inväntat solens värmande strålar.

Tisdag den 12 februari.

Friska vårvindar blåste in under dagen. Solen fick tillfälle att titta fram och värma frusna själar.

Jag gick en tur på T4-fältet.

IMG_9920Vaarens-graes-.jpg

Det friska gröna gräset sticker upp bland fjolårslövet.

IMG_9921-Hassel-haenge-han-.jpgIMG_5470-Flarnlav-.jpg

       Hasselns hanhängen har nu börjat sprida sitt pollen.         Den lilla flarnlaven har jag sökt på många ställen.

  idag såg jag den lilla honblomman för första gången i år.      Den var vanlig för 30 år sedan. Luften har blivit bättre.

IMG_5472-Lavar-.jpgIMG_5480-Mossa-.jpg

         Här är några vackra lavar på en apelgren.                   En mossa sticker upp sina sporkapslar över kanten.

IMG_9844-Stock-gran.jpg

Hur gammalt var trädet?

En tur ned till Finjasjön/Hovdalafältet den 3 februari.

IMG_9894-Ek-.jpgIMG_9895-Bitterlav-.jpg

 Ett vackert träd och ett som gett upp.

IMG_9898-Vril-paa-Bjoerk-.jpgIMG_9904-Toevaeder-i-skogen-.jpg

 En vril på björk och ett vårtecken.

                                                                                                                                 ∗  ∗  ∗

Onsdag den 30 januari.

 Några minnesbilder från veckan som gått.

Söndag 27 januari. Ett kallt vinterregn lade sig som ett pärldraperi över köksfönstret.

IMG_9815-Vinterregn-.jpg

Tisdag den 29 januari.

IMG_9817-Almaaan-2.jpgIMG_9818-Besksoeta-.jpgIMG_9820-Hovdalaaansmynning-.jpg

  Jag var en tur ner till "Slingra dig" och tittade på fågellivet. Denna eftermiddag var det inte särskilt individrikt. Där stod en häger i vasskanten. Det var nog det hela, men när jag gick tillbaka så kände en vattenrall min närhet lite trängande, så den förflyttade sig över ån. Jag stannade och beundrade de oerhört vackra bären på besksötans lianer i vassen. Medan jag satt där och ställde in kameran för stativtagning på bären, så hörde jag en distinkt, välbekant stämma. Två kungsfiskare kom flygande och slog sig ner på grenarna längst ut i buskarna på andra sidan ån. Man blir helt betagen av att se den vackra fågeln belyst av en fullt strålande vintersol. Jag satt en stund och bara beundrade. Sedan bestämde de sig för att flyga vidare. Ett vasst kort skrik var startsignal för förflyttningen. Det hade varit kul om teleobjektivet hade fungerat vid detta tillfälle. Bilden på besksötan blev emellertid bra.

Jag körde ner till Hovdalafältet på hemvägen. Hägrarna "hängde" vid Hovdalaån. Gäss och änder höll till i vakarna vid åarna. Hela sjön är nu isbelagd.

Onsdag den 30 januari.

IMG_9826-Alg-paa-bjoerk-.jpgIMG_9827-Svamp-ticka-.jpgIMG_9828-Lav-.jpg

Här är en röd/brun organism på näver, en svamp på en stubbe och en skorplav på asp. Spindeltrådar klädda med is, en annan skorplav på asp, ett rött bär på en berberisbuske. Kan det vara en dynsvamp på den döda stammen? Den hade i alla fall en fantastiskt fin sidenmjuk kudde.

IMG_9830-Spindeltraad-.jpgIMG_9832-Lav-asp.jpgIMG_9835-Berberis-baer-.jpg

IMG_9837-Svamp-.jpgIMG_9836-Svamp-.jpg

IMG_9838-Roed-alg-.jpgIMG_9841-Svamp-ticka-.jpgIMG_9841-Svamp-ticka--2.jpg

Eken ser ut att ha fått samma epifyt som björken på en tidigare bild. Grannen till vänster om eken var angripen av en parasit.

För närvarande ägnar jag en del tid till att redigera Knipan och föra över den till ny layout. Den nya layouten finns här i bloggen samt på sidor där namnet följs av "18".

IMG_9823-Knipan-.jpg

                                                                                                                             ∗  ∗   ∗

 

Onsdag den 23 januari.

Ännu en stilla promenad i närområdet.

Det är inte lätt att sitta inne när solen lyser på den vita nysnön. Dagens promenad med hustru och kamera gick först på motionsslingan mellan Ljungdala och Stoby. Komna över riksväg 21 svängde vi vänster på "raka skogsvägen" genom Dryporthygget. Sedan en bit på vägen mot Olahus. Där höll ett par män från stadshuset på med någon typ av mätningar. Det är kanske så att där är något bygge på gång? Det hade varit OK om marken där hygget ligger hade använts till det som det var tänkt till. Vi vek av på "gula spåret". Stigen slingrar sig fram i terrängen och underlaget är mjukt och behagligt att trampa på. Med rosenröda kinder gick vi den sista biten från koloniområdet och hem till en väntande lunch.

Några av dagens bilder kommer här:

IMG_9776-23-jan.-Maangfruktig-vaegglav-.jpgIMG_9778-23-jan.-Motionsslinga-.jpg

Dagens lav heter mångfruktig vägglav. Den är lätt att känna igen på de många stora fruktkropparna. Sitter ofta på träd som står öppet

utsatta för vinden.      Motionsslingan är nu hård och isig. Man får ta det försiktigt. Bilspåret är glashalt.

IMG_9779-23-jan.-Dryport-.jpgIMG_9785-23-jan.-Dryport-.jpg

Det är åtskilliga gånger som jag har gått över hygget antingen på skogsvägen eller på vildsvinens stigar, som är många.

IMG_9781-23-jan.-Dryport-.jpgIMG_9788-23-jan.-Dryport-.jpgIMG_9782-23-jan.-Dryport-.jpg

Längs raka skogsvägen låg knippen av björkris i ganska stora högar. Det gör i och för sig inget om man tar riset och använder det till något nyttigt. Det skall kanske bli påskris, eller något dylikt, som kommer till försäljning i någon stad. Det får emellertid inte bli så att man börjar ta ris t. ex. blåbärsris i större mängd.

Detta har skett tidigare år. Det ser dock inte fint ut när man bryter björkslyet för att komma åt det fina riset.

IMG_9787-23-jan.-Dryport-.jpg

IMG_9788-23-jan.-Dryport--2.jpgIMG_9792-23-jan.-Dryport-.jpgIMG_9796-23-jan.-Dryport-.jpg

Ute på hygget där solen inte kommit till hade gräsens vippor lite av tidigare dagars snö kvar. Sedan hade under den gångna natten ett tunt lager rimfrost lagt sig ovanpå. Det glänste och glittrade i solskenet,

IMG_9801-23-jan.-Dryport-.jpgIMG_9802-23-jan.-Dryport-.jpg

Ett par rimfrostbelagda kvistar i rakt motljus.

IMG_9805-23-jan.-Dryport-.jpgIMG_9806-23-jan.-Dryport-.jpgIMG_9807-23-jan.-Dryport-.jpg

Här är vi inne på "Gula spåret". Det slingrar sig fram mest i barrskog, men det finns något skifte med björk också. För löparen är det trevligt att ta sig fram här. Marken är mjuk mellan rötterna. Det kommer dock troligtvis bli en del luckor i granskogen för på vissa ställen kämpar granarna en hopplös kamp mot granbarkborrarna. Man ser många döda och döende träd. Det är skiftande ljusförhållanden längs spåret. En bit går genom en mycket tät granskog.  Endast lite ljus tränger igenom ända ner till marken. Dock blir det ett slut även på denna skog och det är vackert när  man närmar sig slutet och ljuset flödar ner en solig dag, som idag.

IMG_9808-23-jan.-Dryport-Man-.jpgIMG_9810-23-jan.-Dryport-.jpg

Mörkt och ruggigt i den täta granskogen. För fotografen 0,1 s och bl. 4 iso 200. Så öppnar sig den täta skogen och ljuset kommer fram.

                                                                                                                                  ∗  ∗  ∗

Tisdag den 22 januari.

Det blev minsann en promenad med lite vinterkänsla idag.

IMG_9741-Vinterpromenad-snoe-.jpg

Stigen leder in till våra promenadstråk på Ljungdalamossen.

IMG_9744-Vinterpromenad-snoe-.jpgIMG_9745-Vinterpromenad-snoe-.jpg

Den riktiga vinterkänslan kommer när man går in bland vita trädgrenar ibland med kvarsittande löv.

IMG_9746-Vinterpromenad-snoe-.jpg

Läste i tidningen att det är möjligt "Dryportbygge" på gång. Då skall det kanske bli cykelväg här. Med tanke på hyggets

bredd blir cykelvägen minst tvåfilig.

IMG_9747-Vinterpromenad-snoe-Blaataatel-.jpgIMG_9748-Vinterpromenad-snoe-Tuvull-.jpg

Blåtåteln sticker upp sina strån. Bladen gömmer sig under snön. Tuvullens blad hänger ut över vattnet. Snart ser man väl blomknopparna sticka upp.

IMG_9751-Vinterpromenad-snoe-.jpg

Kan du se vilka träd som växer här?

IMG_9753-Vinterpromenad-snoe-.jpgIMG_9747-Vinterpromenad-snoe-Blaataatel--2.jpg

För 30 år sedan åkte vi skidor under kraftledningen.                         Det vintergröna som sticker upp här är revlummer.

IMG_9754-Vinterpromenad-snoe-.jpgIMG_9756-Vinterpromenad-snoe-Hundspaar-.jpg

Vår elljusslinga utnyttjas av många. Springande och promenerande samt hundrastande. Min tanke for åt varghållet när jag såg spåret här.

IMG_9757-Vinterpromenad-snoeLav-.jpgIMG_9760-Vinterpromenad-snoe-Slaanlav.jpg

På träden längs motionsslingan växer både mossor och lavar. Till vänster är den gröna en levermossa (möjligen bandmossa).

Till höger ser du en ruska av slånlav. Den känns igen på den vita undersidan av grenarna.

IMG_9762.jpgIMG_9763-Vinterpromenad-snoe.jpg

Titta på stammarna här. Där bildas ett mönster som på minner om en kartbild eller ett jordbrukslandskap sett från ett flygplan på hög höjd. På stammarna ovan finns flera olika lavarter representerade. Bilderna här på sidan är dock inte tillräckligt högupplösta för att man skall kunna se detta. Kommer du emellertid ut i verkligheten så titta på dem och beundra skönheten. Det kräver en del att kunna artbestämma dem.

IMG_9764-Vinterpromenad-snoe-Lavar-.jpg

Här är en grenklyka där flera arter av större lavar samlats.

Uppe till vänster sitter en stor slånlav. Under denna kommer en blåslav.

Längst ner sitter en gällav. På högersidan ser du två rosettbrosklavar med "tallrikar".

Mitt på den högra grenen syns slutligen en skrynkellav som inte mår så bra.

Skrynklorna kan antydas om du tittar noga,

IMG_9767-Vinterpromenad-snoe-Rosettbrosklav.jpg

Den här bilden, den sista, har en väl utvecklad rosettbrosklav i centrum. Sådana lavar hittas exempelvis vid grusvägar

där dammet ryker upp och ger  näring åt laven.

Titta nu noga på den delen som är under rosettbrosklaven. Du ser fält med svarta "kuddar". Det är en annan lav.

Till höger ser du bruna "skålar".Det är en tredje lav.

Jag hittade löv av Ek, bok, asp och vårtbjörk på bilden.

                                                                           ∗  ∗  ∗

Måndag den 21 januari.

Jag blickar tillbaka på veckan som gick så snabbt förbi.

Tisdag den 15:e var vädret fint på förmiddagen, men framåt middagstid mulnade det på och sedan kom först lite snö och därefter regn. Ett par stopp gjordes när jag var på väg till Vinslöv i ett ärende. Vedhyggeskogen och Snärjet besöktes. Almsjukan har skördat många offer i den fina snärjetskogen. Kvar finns stående eller liggande träd. I många fall riktiga bjässar som nu tas omhand av skogens "städpersonal". Det finns mycket vackert att se på stockarna som är i olika stadier av nedbrytning.

IMG_9700-2.jpgIMG_9706.jpgIMG_9704.jpg

Fredag den 18:e bjöd även den på hög luft och antydan till vinterkyla. Vi gick en promenad på Göingeåsen strax söder om Magle våtmark. Tittade på några mossor och lavar. Mötte en jägare som var ute och letade efter vildsvinsspår. Vid Trollsjön kunde konstateras att "Istiden är här".

IMG_9716.jpg

                                                                                                               Några mossor på en stenmur.                  

IMG_9721-Fnaslav.jpgIMG_9723.jpg

                                               Här är två lavar som växte på en stenmur: Fnaslav till vänster och till höger en typ av trattlav.

Några bilder som visar mönstret på Trollsjöns nyis.

IMG_9728-Fruset-vatten-Trollsjoen-.jpgIMG_9729-Fruset-vatten-trollsjoen-.jpg

IMG_9730-Fruset-vatten-trollsjoen-.jpgIMG_9731-Fruset-vatten-trollsjoen-.jpg

IMG_9732-Fruset-vatten-Trollsjoen-.jpgIMG_9733-Fruset-vatten-Trollsjoen-.jpg

Det är spännande att gå längs ett nyss fruset vatten och se alla olika mönster som iskristallerna bildar.

Sist kommer en bild på en vassridå med en bisol i bakgrunden.

IMG_9737-Vassiluett-med-bisol-.jpg

Lördag den 19:e var det strålande solsken. Det var nästan synd att sitta inomhus, men det var Naturfestival i Sibbhult med bland annat många fina bildvisningar.

Söndag den 20:e var vi uppe i Småland. Vädret var så fint det kan vara en vacker vinterdag. Det blev trevlig samvaro med barn och barnbarn, Isen var mer än 10 cm tjock så det blev skridskoåkning på riktig sjöis. Alla njöt av den nyttiga motionen och av den värmande solen. Efteråt blev det middag med närproducerat kött och "supergod" efterrätt. Under resan från ett vintrigt Småland -6°  förvandlades naturen till ett höstlikt Hässleholm med plusgrader och snöblandat regn.

Nu när detta skrives är det plusgrader ute och snöflingorna yr.

   

                                                                                                                      ∗  ∗  ∗

Måndag den 14 januari.

Två timmars promenad i Vedema.

IMG_9665-Vedema-Istapp-.jpgIMG_9667-Vedema-Roekeaan--2.jpgVinden ven i trädtopparna och temperaturen höll sig kring 0°C. Det var ett medvetet val av område att gå i denna dag. Solen sken visserligen från en nästan klar himmel, men vinden den ruskade trädtopparna i Vedemas hörgresta bok/ek och barrskogar.

På marken låg ett tunt lager av pudersnö, som gjorde underlaget halkigt. Som synes är vattenföringen hög i Rökeån. Då undrar jag hur det går med Ivösjön och dess tillflöden. Denna sjö behöver verkligen rikligt tillskott av vatten. Se 30 dec. på IMG_9671-Vedema-Foelja-vattnet-.jpgdenna sida. Det blev så att första timmen följde vi vatten både medströms och motströms. Vi lämnade Rökeån efter ett par hundra meter och följde istället den lilla bäcken som kommer från Barsjön. Det är visserligen ganska krävande att gå i stiglöst i den kuperade terrängen, men det ger istället så mycket mer i upplevelser. Vattnets porlande, träd i alla åldrar från ålder som kan mätasa i ensiffriga tal till bjässar som inte kan omfamnas i brösthöjd. Friska träd och buskar men även sjuka som är pressade av parasitiska svampar och insekter. Alla hinder av olika slag gör att en sådan vandring blir långt längre än fågelvägen, men som sagt mycket trevligare och mera givande.

Barsjön var belagd med ett tunt istäcke.IMG_9672-Vedema-Foelja-vattnet--4.jpg

Pudersnön yrde när vindilarna drog över sjön.

Den flytande ön ligger nu infrusen i västra delen av sjön.

IMG_9675-Vedema-Barsjoen--2.jpg

IMG_9677-Vedema-Svamp-Gran-_edited-1.jpgIMG_9679-Vedema-Svamp-paa-gran-.jpg

Här lämnade vi vattnet som ledstång och följde istället väg/stig med avstickare ut i terrängen.

En del granar har här som på så många andra ställen blivit angripna av vad jag misstänker är granbarkborre. Svampmycel växer ut kring insektens utgångshål och kanske tickan hör ihop med mycelet längre upp på stammen.

Nedan ser du en annan svamp som lever på en död stam. Kan möjligen vara källarkantarell.

IMG_9688-Vedema-Svamp-.jpg

IMG_9682-Vedema-Avenbok-hoestloev-.jpgIMG_9683-Vedema-Bok-hoestloev-.jpg

Här kan det vara förväxlingsrisk. Två olika buskar med kvarsittande höstbruna löv. Vid en snabb slarvig anblick lika, men tittar man närmre så...

Den vänstra har dubbelt sågade bladkanter och spikraka nerver - Det är avenboken.

Den andra har helbräddade bladkanter - Det är bok.

IMG_9694-Vedema-Stigen-kopia.jpg

Man kan erbjudas utmaningar när man följer stigarna inom det bitvis mycket kuperade området. Särskilt i sådant väglag som i måndags. Rötter och höstlöv täckta av ett tunt lager pudersnö ger alla möjligheter till oväntad halka. Vid denna tid på året upplever jag andra saker än på de "gröna årstiderna". Som på stammen här. Det första jag såg var ett sköldpaddshuvud.

IMG_9690-Vedema-Skoeldpadda-.jpg

 ⋆  ∗  ∗

Söndag den 13 januari.

Sammanfattning av de två senaste veckornas fotografering.

Det nya året, 2019, har bjudit på mestadels varannandagsväder med temperaturer oftast över noll grader. Jag har provat ett nytt objektiv och det blir nog bra. 

Motionen har till största delen varit promenad/vandring, men även ett par cykelturer när solen har torkat upp vägarna. Vi har gått raskt på 

stigarna  mellan Ljungdala och Stoby. En härlig tur in till Galgbacken och via Djupadalsparken hem. Det blir ju så att man går delvis genom villabebyggelse och industriområden.

IMG_9623-Katt.jpgIMG_9625-Saelg-knopp-.jpg

Vad var det Zakarias Topelius skrev?

Sov du lilla vide ung,

än så är det vinter.

Än så sova björk och ljung,

ros och hyacinter.

Än så är det långt till vår,

innan rönn i blomma står.

Sov du lilla vide,

än så är det vinter.

                Den här katten ser inte ut att vara vänligt sinnad.

IMG_9627-Vaartbjoerk-naever.jpgIMG_9628-Vaartbjoerk-naever-.jpgIMG_9629-Vaartbjoerk-naever-.jpg

Nu på vintern kommer fotomotiven inte till mig sådär av sig själv. Man behöver emellertid inte söka särskilt länge för att hitta något som är spännande och ibland även vackert. I detta fallet tog jag en närmare titt på vårtbjörkens näver.

Något som också kan vara värt att titta närmare på är de barklevande lavarna, mossor och naturligtvis död ved.

IMG_9622-Skrynkellav-.jpgIMG_9631-Mossa-paa-gren-.jpgIMG_9649-Trae--2.jpg

En lite ovanlig gran visade sig vara en vitgran, som bland annat känns igen på sina små kottar. Minsann hade inte hasselbusken på Trebackalånggatan börjat öppna blommorna på hanhängena!

IMG_9633-Vitgran-med-kottar-.jpgIMG_9635-Hassel-hanhaengen-.jpg

IMG_9645-Ek-Moelleroed--2.jpg

Avslutningsvis en vacker bok från Mölleröd.

  ∗  ∗  ∗

Söndag den 30 december.

Besökte Bromölla och Ivösjön.

Jag såg på facebook att resultatet av sommarens torka i form av lågt vattenstånd fortfarande håller i sig. När jag ser sjöar och vattendrag i mina numera göingska hemtrakter, så får man säga att ytvattnet ser nästan normalt ut. Det är bara mossar och kärr som fortfarande är en aning torra. Under höst och vinter kommer nederbörden ofta som duggregn. Det ger inte många mm till grundvattnet. Det bästa är när det kommer "riktiga" regn med större mängd vatten. Så var det häromdagen.

Nu när vi var vid Strandängen så gick vattenlinjen ungefär som i somras. Säkert fint underlag att promenera på. Jag hade med mig min planktonhåv och tog ett prov längst ute vid piren. Stenarna som normalt sett skulle varit under vatten var hala. Jag fick upp lite vatten som såg riktigt fint ut. Nu på vintern skall det inte vara så mycket plankton i vattnet. Temperaturen är låg och ljuset räcker inte till för så mycket fotosyntes. När jag tittat på en droppe vatten i mikroskopet så var 90% av planktonalgerna kiselalger. Många kiselalger är vackra att titta på. Här kommer några exempel.

IMG_9550-Ivoesjoen-.jpgIMG_9555-Ivoesjoen-.jpg

IMG_9559-Ivoesjoen-Tabellaria.jpgIMG_9560-Ivoesjoen-Synedra-_edited-1.jpgIMG_9565-Ivoesjoen-Asterionella.jpg

IMG_9573-Ivoesjoen-Eunotia.jpgIMG_9575-Ivoesjoen-Fragolaria.jpgIMG_9582-Ivoesjoen-Gomphoema-_edited-1.jpg

IMG_9585-Ivoesjoen-Cymbella-_edited-1.jpg IMG_9589-Ivoesjoen-.jpgIMG_9606-Ivoesjoen-.jpg

De här två gröna organismerna är grönalger med klorofyllkorn.

IMG_9611-Ivoesjoen-.jpgIMG_9605-Ivoesjoen-.jpgIMG_9604-Ivoesjoen-.jpg

IMG_9600-Ivoesjoen-.jpgIMG_9599-Ivoesjoen-_edited-1.jpg

IMG_9595-Ivoesjoen-.jpgIMG_9597-Ivoesjoen-.jpg

De två sista bilderna visar två djur som påträffades. Till vänster ett hjuldjur och till höger ett björndjur.

Den svarta ringen är en luftbubbla!

Hur många har sett ett Björndjur?

Kortfakta.

Jag antar att nästan ingen som inte är biolog har träffat på dem. Ändå finns de i mängder omkring oss.

De lever i alla möjliga miljöer. Många finns i vatten, både salt och sött. Andra lever på land. Någon har beräknat att på ett gram mossa kan det leva 20000 individer.

Björndjuren klarar det mesta i vår miljö. Några exempel:

Utan vatten i flera år.

Nedfrysning till -272 grader.

Uppvärmning till 151 grader.

Radioaktivitet 1000 gånger vad människan tål.

Efter ett förödande kärnvapenkrig är det björndjuren som klarar sig bäst.

Varför du inte sett dem? Jo, de minsta är 0,05 mm stora. Jättarna kan bli så stora som över 1 mm och kan då ses för blotta ögat.

   ∗ ∗  ∗

Onsdag den 26 december, Annandag jul.

Juldagarna sammanfattas.

Annandagsvandring hemma mellan Ljungdala och Stoby.

Idag är det strålande väder med en behaglig temperatur. Vi gick vår vanliga runda men stannade vid ett granbestånd där många träd var angripna av granbarkborre. För övrigt så gick vi och lät solens strålar värma vårt ansikte. Med vinden i ryggen gick det lätt att ta sig fram. Det var som väntat ganska många människor ute en sådan dag som idag.

Juldagsvandring vid Hovdala

Nu är temperaturen över nollgradersstrecket. Vår juldagsvandring är sedan tidigare bestämd till Hovdalaområdet. Yr:s prognos visar uppklarnande väder. Nu tar vi hur det blev. Vi startade vid 9-tiden i duggregn. Det var ännu inte fullt dagsljus. Gångbron över Hovdalaån var riven till förmån för en ny mera bastant. Vattnet forsade i ån. Det var länge sedan man såg en sådan vattenföring. Det forsade vid passagen av slottet.

IMG_9441-Hovdala-vandring-.jpgIMG_9443-Hovdala-vandring-.jpg

Som synes var det lite snö kvar, men det mesta smälte bort under dagen. Uppåt dagen hade temperaturen stigit till 6°. Den röda längan med svanken är tänkt, efter upprustning, som ett naturinfo-centrum.

Det var glashalt på den fuktiga isen på vägen, så man fick nyttja den yttre delen av vägen där inga bilar kört. Senare när vi kommit in i skogen var det lika halt där. Man kunde se på spåren att ganska många hade varit ute på leden sedan lördagens snöfall, trevligt.

IMG_9444-Hovdala-vandring-.jpgIMG_9446-Hovdala-vandring.jpg

När vi gick nere vid slottet blev det ljusare och man såg lite blå himmel. Det blir säkert uppehåll och torrväder snart. Det var en önskan som inte gick i uppfyllelse. Duggregnet återkom och det var så vått och mörkt att jag vågade inte ha kameran framme hela tiden. Därför blev det inte så mycket fotograferat.

Vi var inne på leden "Jakten på Gullspira".  Det är en omväxlande och trevlig stig att följa. Det hade skogats en del och på håll kunde man se vilket trädslag som hade huggits. Den orangeröda veden avslöjade trädslaget.

IMG_9447-Hovdala-vandring.jpg

Vi gick på slingrande stigar över fuktig mark (kärr) som var spångad på de våtaste ställena. Väldigt vackert var på ett avsnitt där småbokar växte i en blandskog. De fällda boklöven utgjorde ett färggrant inslag på mark och på buskar. Stigen gick vidare i kanten av en mosse. Där passade vi på att plocka en näve tranbär att använda till festmåltiden på nyårsafton. Tranbären är väldigt goda, men de skall helst inte plockas förrän efter första rejäla nattfrosten.

IMG_9449-Hovdala-vandring.jpgIMG_9450-Hovdala-vandring_edited-1.jpg

Vildsvinen får ägnas en tanke och reflektion. Det mesta av den öppna betesmarken är nu "upplöjd" av gristrynena. Men även i skogen är det stora områden som är uppbökade. Frågan är om det bedrivs någon jakt för att minska beståndet eller om jakten mer har till syfte att ge så mycket utbyte i kött som möjligt. Det är väl inte så att antalet aktiva jägare är för litet?

IMG_9451-Vandring-Hovdala.jpgIMG_9452-Vandring-Hovdala.jpg

Sista biten ner mot slottet kommer man in i ett område med en del branter. I dessa partier var det stor halkrisk och största försiktighet krävdes för att inte dratta på ändan. Här blev det också så att jag fick möjlighet att ta säsongens första isbilder. Jag är förtjust i att se vilka skulpturer som naturen kan åstadkomma.

IMG_9453-Vandring-Hovdala-2.jpg IMG_9455-Vandring-Hovdala.jpg

Åter nere vid slutpunkten så tittade vi efter några blommande växter. De jag kan komma ihåg nu i skrivande stund är:

Rödplister, maskros, lomme, åkerviol, våtarv, tusensköna och korsört.

De nerhuggna träden var klibbal!

Efter tre och en halv timmes vandring kändes det skönt även om dagen inte bjöd på det önskade vädret.

Julafton firades i Malmö.

Enligt en numera långvarig tradition blir det en längre vandring i staden. Det rivs och byggs nytt, affärer flyttar eller byter ägare och man ser så mycket fler människor än i lilla Hässleholm. Kort sagt intrycken blir många.

Denna julafton var staden klädd i ett tunt snötäcke. Det lyste upp den annars grå molnklädda himmelen, som släppte från sig ett lätt duggregn. Årets promenad gick genom parker in mot centrum och sedan via affärsgator tillbaka. Hur var det poeten skrev? "Rosor är rosor om än i spruckna krus". Det var bara något jag kom att tänka på när den blommande rosenbusken uppenbarade sig på en gräsmatta. Rosen med en hätta av snö. Pildammsparken passerades. Det var inte folktomt här, men definitivt ingen trängsel. Fåglarna vilade på en nästan blank vattenspegel eller på stenar  lite här och var. "Rosengången" vid Margaretapaviljongen var folktom och det kändes konstigt att se den naken utan sommarens blomsterprakt.

IMG_3629-Julafton-Malmoe-ros-.jpgIMG_3631-Julafton-Malmoe-.jpg

IMG_3630-Julafton-Malmoe-Pildammarna-.jpg

IMG_3633-Julafton-Malmoe-.jpgIMG_3632-Julafton-Malmoe-.jpgVi kom ut på gatorna som var i stort sett tomma på bilar. En del fotgängare fanns och så cyklister. Malmö kallar sig ju cykelstad om jag minns rätt. Här sattes våra funderingar igång. Cykelbanorna var plogade, saltade och snöfria, medan trottoarerna var isiga och moddiga! Är det förståndigt att göra så? Efter en del eftertanke kom vi fram till att det var helt rätt! Cykelbanorna är lättare att ploga rena och då kan kanske fotgängare och cyklister, det fåtal som cyklar vintertid, samsas på den halkfria cykelbanan.

Man blir överraskad  och på samma gång imponerad av den konst som placerats högt över våra huvuden på flera hus  i staden. Det är något som gläder den som kan ta till sig denna högt placerade konst.

IMG_3635-Julafton-Malmoe-.jpg

Åter var vi inne i ett parkområde, nu vid biblioteket och muséet. På en gräsmatta hade en snögubbe placerats. Gubben hade ett litet snöbarn med sig och en snöhund. Hästkastanjens knoppar hade så smått börjat öppna sig.

IMG_3637-Julafton-Malmoe-.jpg

IMG_3638-Julafton-Malmoe-.jpg

Vid kanalen var vattnet delvis fruset och här var det ett  ställe där änder och andra fåglar matades. Här kunde man också se ett par av de byggnader som givit staden en karaktär för tillresande. Jag tänker på Kronprinsen och Turning torso. Bägge dessa två byggnader syns på håll när man med bil närmar sig Malmö.

IMG_3642-Julafton-Malmoe-.jpg

IMG_3643-Julafton-Malmoe-.jpg

IMG_3646-Julafton-Malmoe-.jpgIMG_3647-Julafton-Malmoe-.jpg

Det är spännande att se på arkitektur. Det byggs vackra hus även idag, men när man planerar staden behöver det gamla och då menar jag inte de månghundraåriga byggnaderna utan lite av 1900-talets arkitektur skall få finnas kvar. Viktigt i det sammanhanget är att, som Ernst brukar säga,det gamla och det nya skall kunna giftas med varandra. Titta på bilden till höger. Det nybyggda "Malmö live" sticker ut, men skär sig inte på något sätt mot byggnaderna i kvarteret bredvid.

Annat är det med byggnaden nedan. En anekdot från ett par år sedan:

Två gubbar stod och tittade på en utbyggnad. Har dom fått bygglov för detta?

Där finns bygglov svarade den andre.

Ja, dom godkänner vad fan som helst nuförtiden.

Den hisorien kom för mig när jag såg byggnaden.

IMG_3648-Julafton-Malmoe-.jpg

Var det mer att klaga på? Ja, faktiskt ytterligare lite negativ kritik. När vi senast, för två år sedan, gick en liknande runda så blev vi stoppade av två amerikanska turister som på en timme ville se de mest sevärda byggnaderna i staden. Oj, vad skall man välja? De fick en runda rekommenderad av oss och vi hoppas att de blev nöjda. Ernsts uttryck kommer åter för mig vid Stortorget. Här kom åter en kulturkrock som var av det häftigaste  slaget. En av Malmös äldsta byggnader med ett stort "öltält " framför. Vad skulle våra amerikanska vänner från i förfjol tänka? Här måste det ha varit pengarna som talat. Eller har jag fel?

IMG_3652-Julafton-Malmoe-.jpgIMG_3651-Julafton-Malmoe-.jpg

IMG_3653-Julafton-Malmoe--2.jpgNu lämnar vi det negativa bakom oss. På Stortorget var träden fyllda av hjärtan, julklappspaket och annat trevligt. Borta vid NK brukade det förr i tiden vara ett träd vackert pyntat.

IMG_3654-Julafton-Malmoe-.jpgIMG_3655-Julafton-Malmoe-.jpg

Ett tema när vi i det tilltagande mörkret vandrade vidare mot vår utgångspunkt var mode. Mode är av någon anledning inte det första man tittar på när man går runt i vår lilla småstad. Här fick vi se månghanda kreationer. Den ena mer fantasifull än den andra.

Vad sägs om en långklänning med en överdel av mossa, kan vara cypressfläta, och en kjol av granris. Den kan vara stickig när man sätter sig, men den är vacker.

Myrorna hade skyltat fint med något som kanske skall kallas retromode, eller varför inte årets julklapp.

Sedan var det alla andra klädaffärer för både kvinnor och män.

Fyllda av intryck från storstaden vandrade vi hemåt mot ett väntande julbord.

                                                                                                                         ∗ ∗  ∗

Lördag den 22 december.

Det kom ett par centimeter snö under natten och temperaturen höll sig under nollstrecket. Det var farligt halt på gatan när tidningen skulle hämtas. Efter frukost blev det lite fotograferande. Det blev "stenhårda bilder" . Där var nästan inga (färg)nyanser, bara svart och vitt. Se själv! Ett par exempel kommer  här.

IMG_9400-Snoe-.jpgIMG_9402-Snoe-.jpg

IMG_9405-Snoe-1920-.jpgIMG_9406-Snoe-.jpg

Nu undrar läsaren varför ett par av bilderna är så hårt beskurna. Förklaringen är att jag söker en avdelare så att de olika styckena i bloggen tydliggörs. Ännu har jag inte gjort något val.

IMG_1007-Skrattmaasar-Morgonljus-3_edited-1-2.jpg

IMG_4977-Kvaellshimmel-1024-2--2.jpg

IMG_2037-fettkulor-1920--3.jpg

                                                                                                                                 ∗ ∗ ∗  

Dagens motion blev en 4,5 timmars "promenad" in till "sta´n (med omväg och inklusive fika). Sedan var det skönt att sitta och titta på skidskyttarnas kamp i Nove Mesto och glädjas åt spännande tävling med goda prestationer både på skjutvallen och i skogen.

                                                                            ∗ ∗  ∗

Fredag den 21 december.

Så var det fredag igen, men idag är det inte vilken fredag som helst. Idag inträffar, enligt kalendern, vintersolståndet. Idag vänder det och framöver blir dagarna längre och ljusare. Med tanke på gårdagen, som inte bjöd på något riktigt dagsljus. Inomhus fick lamporna vara tända hela dagen. Kan det bli värre idag?

Nu på morgonen ser det likadant ut som under gårdagen. Duggregn och en temperatur strax över nollstrecket. Om man skall se något från den positiva sidan så är vi som närmast solen om ett par veckor. Hade vi varit längre från solen hade vi kanske haft sträng vinter nu. Men den mest märkbara positiva förändringen är ändå att solen så sakteliga börjar stiga högre upp på himlen. Dagens förlängning är först inte märkbar, men mot slutet av januari börjar den märkas och vid sportlovstid blir den tydlig. Då kan man också, när solen visar sig, sitta och njuta av solens värmande strålar.  Idag är solen uppe från kl. 8.36 till 15.29 det blir 6h och 53 min. Nyårsdagen är solen uppe 9 min. längre och 1 febr. är dagen hela 43 minuter längre än idag.

Julförberedelserna fortgår enligt plan. Onsdagens del av vårt "Julbord" var Janssons frestelse. Det nästan nybakta vörtbrödet smakade utmärkt liksom den engelska julölen.

IMG_9379-Janssons-frestelse-.jpgIMG_9388-Koettbullar-Brocollisallad-.jpg

Torsdagen var dagen då köttbullarna skulle stekas. Till jul blir det alltid delikatessköttbullar som brukar gå hem hos den yngre generationen. Sedan blev det en del arbete i lampans sken, ett par "motionsrundor" på cykel, skidskytte på TV och så provsmakning av köttbullarna. Det blev en välsmakande måltid med rödbetssallad , broccolisallad och vörtbröd.

Nu är det kväll och min morgonundran kan besvaras. Förmiddagen bjöd på en aning mer ljus (kanske två bländarsteg) men vid middagstid  började ett strilande regn somframåt natten övergick i snö. Den ostliga vinden kastade regndropparna mot köksfönstret. Det var inte väder att gå ut i.  För naturen och jordbruket är varje sådant vinterregn mycket värt! Ingen växtlighet suger upp och transpirerar bort vattnet. Det mesta sjunker sakta ner i marken och fyller på grundvattenförråden.

                       ∗ ∗  ∗                                     

Tisdag den 18 december.

Det har varit nästan vinter idag. Temperaturen har legat strax över fryspunkten och nederbörden har kommit ömsom som snö och ömsom som duggregn. Jag har börjat titta på veronikor som blir nästa växtsläkte i knipans "databas". Det är många arter att hitta bilder till. Dagens middag var bestämd till Julkorv med potatis, men då julkorven var slutsåld fick den bli ersatt av Hackekorv.

IMG_9377-Hackekorv-med-mos.jpg

                                                                          ∗ ∗  ∗

Måndag den 17 december.

Nu är vi inne i sista veckan före jul. Det skall fejas, det skall bakas och alla andra förberedelser skall göras till den stora dagen före födelsedagen. Vi får inte glömma vad det är som vi skall fira. En del äter det stora julbordet gång på gång. På julfton kanske drömmer de om en pizza i stället för ännu ett julbord. Vi har startat en ny tradition. Vi äter en rätt från julbordet varje dag. På så vis får vi njuta av maten och julaftons matbord blir inte så farligt att gripa sig an. 

Bland dagens mera betydande julförberedelser  var  bak av det goda vörtbrödet, ett måste till julmaten och kokning av klenäter.

Dagens rätt var Omelett med sparris och prinskorv.

IMG_9369.jpg-Julmat-omelett-.jpgIMG_9373-Julbak-voert-.jpg

Jag bifogar årets nygjorda julkort.

Julkort-2018-2-10x15-.jpg

                                                                         ∗ ∗  ∗

Måndag den 10 december.

Det soliga vädret inspirerade till en tur ut på Ljungdalamossen. Det var en annan del av mossen, på andra sidan riksväg 21, som besöktes idag. Vi kollade förekomsten av revlummer på denna delen av mossen också. Det visade sig att lummern växte spridd på flera tiotal områden. Inga stora förekomster, men några plantor här och några där. Den senaste tidens regnande har inte gjort mossen blöt ännu, så kängorna var tillräcklig fotbeklädnad. Regnet som kommit har mest bestått av duggregn och det bidrar inte till att vattenfylla mossar och kärr. I torvgravarna växte vitmossor. Jag fotograferade ett par av dem. Den igenväxta Barna sjö sökte vi upp. Sjön har inte haft någon vattenspegel på flera år. Ute på gungflyet var starrgräset vitt av kvarvarande rimfrost från morgonens minusgrader. Några minnesbilder kommer nedan.

IMG_9361-Revlummer-.jpgIMG_9362-Ljungdalamosse-.jpg

                             Revlummer på mossen.                                                                    Torvgrav med vitmossor.

IMG_9363-Sumpvitmossa-.jpgIMG_9364-Rostvitmossa-.jpg

                            Kanske sumpvitmossa                                                                                 Rostvitmossa

IMG_9365-Fd-Barna-sjoe-.jpgIMG_9366-FdBarna-sjoe-.jpg

Före detta Barna sjö numera gungfly.

                                                                       ∗ ∗  ∗

Lördag den 8 december.

En del av fredagen ägnades åt trädgården. Ett par skogskaprifoler beskars. Plantorna har för första gången blommat i år. Den varma sommaren kanske kombinerat med torkan stimulerad plantorna till en riklig blomning. Ett par blomklasar togs in för vi ville se lite närmre på frukt och frö. En mognadsprocess inleddes när blommorna kom in i värmen och torkan. Det var roligt att se när fröets spröt började "utveckla" sina hår och fick utseendet som man ser utomhus i torrt väder. Här följer ett par bilder.

IMG_9347-Skogskaprifol-.jpgIMG_9348-Skogskaprifol-.jpgIMG_9352-Skogskaprifol-.jpg

IMG_9355-Skogskaprifol-.jpg

Det är torrt ute i markerna nu!

För någon dag sedan gick vi ute på Ljungdalamossen. Det var inga problem att komma fram över torvgravar eller diken. Det behöver komma mycket regn i vinter för att ersätta det vatten som försvann under sommarens torka. Det duggregn som de senaste dagarna fallit över oss ger inget större tillskott i millimeter. Vattenföringen i våra åar om inte minimal så åtminstone att betrakta som liten.

Annat var det förra året! Jag tog en titt tillbaka, som jag brukar göra. Kommer ni ihåg brusande åar och överfulla bäckar. Finjasjön svämmade över och lade delar av Hovdalafältet under vatten. Jag plockar fram ett par bilder från den 8 december 2017.

IMG_4950-Hovdala-1024.jpgIMG_4953-Hovdala-1024.jpg

IMG_4966-Hovdala-1024-Aespehoejden.jpg

Ett nytt alster, en klackamatta, har lagts till i Evas hemslöjd .

IMG_9324-Klackamatta-Evas-hemsloejd-_edited-1-3.jpg

Du finner den färdiga produkten här på knipan.

Navigera till Evas hemslöjd/ Lappat och vävt  så finner du den färdiga

                                 Klackamattan en bit ner på sidan.

Onsdag den 5 december.

Jag börjar med att backa till söndagen den 2 december. GBF´s vandringsgrupp har sin sista vandring, mellan Ljungdala och Stoby. Vi var fem personer som gick den 7 km långa rundan. Det var ganska skönt i luften, men fikan blev kortvarig p.g.a. kyliga vindar vid fikaplatsen. Vi såg vildsvinens härgningar och rådjurens mera försiktiga bökande. På ett par ställen var granarna döende efter barkborreangrepp.

IMG_3611-Gran-graatande-.jpgIMG_3605-Granbarkborre-1024.jpg

                                                                 Gråtande gran.                                                                 Hoppet är ute!

IMG_3616-Vandring-20181202-.jpg

Vi vandrar vidare, men i andra former.

Nu till dagens upplevelser.

Årets julkrans hänger nu på dörren.. Till dekorationerna hör snöbär, örnbräken, lingon, hundkäx, slånlav och bergrör.

IMG_9326-Julkrans-1-.jpg

Solen visade sig en stund mitt på dagen. Vi passade på att gå en liten inventeringsrunda. Lummerväxterna är ju fridlysta och ute i våra motionsmarker finns en del revlummer. Efter en timmes tid hade vi konstaterat att lummern finns i en del större bestånd och sedan spridd på många ställen över mossen. Det var så vackert med solljuset på det gröna blåbärsriset, lummern naturligtvis och ljungen, både vanlig och klock, tranbär och rosling. Mossorna stå som alltid vid denna tid på året för den färskaste grönskan.

IMG_9330-Revlummer--2.jpgIMG_9331-Revlummer-.jpg

IMG_9333-Revlummer-.jpgIMG_9334-Revlummer-.jpg

IMG_9335-Lingon--2.jpgIMG_9329-Ljung-.jpgIMG_9340-Mossa-.jpg

Är det så att Hässleholm har Skånes "största" Lucia?

IMG_9343.JPG

Ja, se själv!

Lördag den 1 december.

IMG_9314-Oekensand.jpgIMG_9315-Chokoladcigrrer.JPG

Helgerna närmar sig och det ökar verksamheten i köket. Det skall bakas det skall fejas det skall skuras det skall........

Ökensand och Chokladcigarrer.

Onsdag den 28 november.

Tiden går fort eller är det dagarna som är för korta. Det är en hel månad sedan jag skrev något på denna sida.  Så det får bli en sammanfattning av månaden. Första veckan i november reste vi till den kanariska ön Fuerteventura. Vi bodde på södra delen av ön i Morro Jable. Hotellet var ganska stort, men allt från reception och restaurang till säng och dusch fungerade utmärkt. Gästerna var till allra största delen tyskar.

 Vi kände till byn sedan vår förra vistelse där 2014. Mer om detta kan du läsa under fliken resor/ Fuerteventura 2018.

IMG_9178-1920--2.jpg

Hemma har det sedan varit ganska typiskt höstväder.  Det betyder för min del att kameran har fått vila ganska mycket. De har varit med ute, men det har inte blivit några bilder. När sedan internet slutade fungera så var jag inte glad. Det var väldigt vad mycket man använder nätet till. Mycket mer än vad jag kunde tänka mig innan avbrottet inträffade. Nu är vi on line igen och kan betala räkningar, skicka mail o. s. v.

Nu har det varit ett par dagar med hög luft och soliga dagar och kalla nätter. Jag var ute och tog en bild på vår ormhassel i trädgården. Den är full med hanhängen. Jag kan inte komma ihåg att där varit så tätt med hängen något år tidigare.

IMG_9288-raw-Ormhassel-.jpg

Bäva månde alla pollenallergiker inför våren 2019. Det kan bli en pollenchock om vårvärmen kommer hastigt. Anledningen till den rikliga bildningen av hängen är att dessa anläggs under sommaren före blomning, alltså i år 2018  och vi kommer väl sent glömma årets sommartorka. Detta gäller för övrigt inte bara hasseln utan även flertalet andra fleråriga växter. Det är ollonår titt som tätt numera. Så var det inte förr. Fråga "de gamle". Vildsvinen har gyllene tider de kan äta sig feta och friska och sätta många kultingar till världen.

Kan det vara så att det är en klimatförändring på gång. Ett eller ett par år med sommartorka betyder inget i det fallet, men år efter år.... Jag tänkte på det med utsläpp från biltafiken i onsdags kväll när jag cyklade till Vinslöv. När man cyklar i mörker blir det mera påtagligt vilken trafik det är på väg 21. Avståndet mellan bilarna var som högst 100 m. Hela tiden matade det på och i högt tempo. Det känns som om hetsen på de stora vägarna har blivit större. Mercedesbilar av lyxmodell leker tävlingskörning i hastigheter vida långt över den tillåtna. Här om dagen körde en buss(Dackebuss!) om mig på väg 23. Jag körde i tillåtna maxhastigheten när bussen accelererade och körde om på ett kurvigt avsnitt av vägen. Nästan all biltrafik genererar luftföroreningar, koldioxid och kväveoxider. Transporter står för en stor del av utsläppen av dessa gaser. Om större del av persontransporter och godstransporter kunde ske på annat sätt hade miljön till viss del sparats! Det krävs dock ytterligare ändringar för att nå upp till de mål som satts upp för att bromsa temperatur-ökningen på vårt klot.

Då kommer jag osökt in på ämnet kollektivtrafik som är ett hett debattämne på Ljungdala där jag bor. Stadsbussarnas linje 1 skall läggas om så att man tar bort slingan på Belevägen runt området. Om jag har förstått det rätt är antalet resande för litet och resan antas ta för lång tid för dem som stiger på vid  Ljungdalaskolan och Trebackalånggatan. Resan skall göras mera "attraktiv". Förändringen medför att halva befolkningen i området får längre till sin hållplats. Som cyklist berörs jag väldigt lite av förändringen, men äldre och mer eller mindre handikappade i området mister en möjlighet att komma in till centrum. En tanke verkar vara att bygga en bussväg i området så att villakvarteren får kortare väg till hållplats. Denna idé verkar inte vara populär. Det kan dock vara ett alternativ om man kan bygga "vägstumpen" så att inga personbilar kan komma in på körbanan där. Ett annat alternativ är att dra in de tre hållplatserna på Trebackalånggatan och istället köra slingan runt Ljungdalaområdet.

När jag  cyklar till affären, Intermat, Lidel eller Maxi, tänker jag på rapporten om folkets kondition i Sverige. 48% av ett utsnitt av befolkningen blit trötta av 10 min promenad. Jag blir lycklig över tanken att jag måste gå nästan 10 km för att  bli trött. Om alla friska personer hade cyklat till affären i stället för att köra bil så hade många liter bensin sparats och åldrandet för många bromsats.

Vad har allt detta med pollenchocken 2019 att göra? Jo, kollektivtrafik och cykelåkande är mera miljövänligt (mindre miljöskadligt) än onödig bilkörning . Det går åt mer energi att framföra 1-2 ton bil jämfört med att ta sig fram på 15 kg cykel och cykelåkningen är dessutom hälsobefrämjande i lagom doser. Om de boende på Ljungdala känner sig tvingade att ta bilen i stället för bussen så förbrukas mer bensin och det kommer att lyftas krav på fler parkeringsplatser i centrum (med hänvisning till "Ljugdalaproblemet"). Alla dessa utsläpp av koldioxid från fossila bränslen ökar koldioxidhalten i luften och eftersom koldioxid är den kanske viktigaste "växthusgasen" så sker långsamt en förändring av klimatet så att vi med tätare mellanrum drabbas av sommartorka och pollenchock.

Onsdag den 28 november.

Kylan håller i sig ytterligare en dag. Termometern visade 11 minusgrader när jag gick ut med kameran. Jag gick en liten runda på motionsslingan och vidare ut på Dryporthygget. Det var ovant med kylan men jag hade något med mig på minneskortet när jag återvände hem.

IMG_9295-raw-.jpgIMG_9293-raw-.jpg

Ovan: Björksly på Dryporthygget och Kanadensiskt gullris.                                        Nedan: Kanadensiskt gullris (manipulerad) och Solstrålar på ängen.

IMG_9293-raw-colored-pencil-.jpgIMG_9302-raw-.jpg

IMG_9301-raw-.jpgIMG_9307-raw-.jpgIMG_9310-raw-.jpg

Söndag den 28 oktober.

Smått och gott från veckan som gått.

IMG_9028-Morgonsol.jpg

Tisdag den 24 oktober. Härligt att stiga upp till en solig dag.

Lite "bräske" från GBFs floragrupp i torsdags.

Bilderna nedan visar en blommande Malörtsambrosia. Det är en växt som kommer till oss via fågelfrö( solros). Den är en sambyggare. det innebär att den har skilda han- och honblommor på samma planta. Det är en "kortdagsväxt". Nätterna måste bli tillräckligt långa för att den skall börja blomma. Det är ofta så att de flesta plantorna inte går i blom. Den har spritt sig från Nordamerika genom utsäde men också genom amerikanska trupper under de två världskrigen på 1900-talet. Pollenet från malörtsambrosian är en av de främsta källorna för pollenallergi. Beröring av växten kan även framkalla exsem. Växten är ettårig.

IMG_9030-Maloertsambrosia-1920.jpgIMG_9033-Maloertsambrosia-1920-.jpgIMG_9035-Maloertsambrosia-1920-.jpg

IMG_9036-Platan.jpg

IMG_1221-Platan-1920-2.jpgTill vänster ser du ett blad och en frukt från en platan i Kristianstad. Det finns ett 50-tal plataner inne i staden.  Annars är Malmö platanernas stad i Sverige. Där står platanerna i alléer längs flera större gator. Platanen är ett tåligt träd som inte påverkas så mycket av föroreningar. Dessutom tar rotsystemet inte så stor plats. Därför planteras det ofta i stadsmiljöer.  Bladen kan förväxlas med lönnens, men tittar man på barken, så kan man inte ta miste. Den tunna barken flagnar av och gör ytan brokig. De flesta planterade plataner i Sverige är hybridplataner, en korsning mellan en asiatisk och en amerikansk art. Det finns för övrigt sex arter plataner i världen. Du ser stammen på en platan från Kreta. Den tillhör en östlig art.

Söndagspromenad på "Dryporthygget".

Idag söndag har det blivit kallare. Natten har varit kall med flera minusgrader. Framåt morgonen mulnade det på och det kom lite kornsnö (med betoning på lite). Dagens promenad blev en runda på motionsslingan och så på skogsvägen över "Dryporthygget". Vi såg flera plantor av rödek? Men hårtofsarna saknades på undersidans nervvinklar, så var det något annat? Ute på hygget blommade några få växter. På ett ställe kämpande ganska många blåklockor i kölden. Ett gräs som är särskilt vackert vid denna tiden är blåtåteln. De stora tuvorna kastar liksom upp kaskader av strån. Ungefär som ett fyrverkeri. Vildsvinen hade bökat om och grävt stora hålor på några ställen. Det är ett fåtal bokplantor som har kommit upp ute på hygget. De är riktiga färgklickar bland ljung och visset gräs m.m. Inne i skogen fanns lite frost kvar som dekoration på ett par tickor. Granskogen var som vanligt grön såhärårs. Jag tog en motljusbild . Där var något konstigt på granarna. Nere vid rötterna var det skavt. Ibland så att barken var borta. Vad är det för djur som kan göra något sådant? Kan man gissa på vildsvin....eller är det helt fel?

IMG_9037-Amerikansk-roedek.jpgIMG_9039-Stubbe-snoe-.jpg

   Är det vanlig Amerikansk rödek eller?

IMG_9040-Blaataatel-.jpgIMG_9042-Blaaklocka-.jpgIMG_9043-Bokplanta-.jpg

  Blåtåtelns strån sticker upp ur tuvan som en kaskad.                  Blåklockan.                                        Bokplantan en färgklick på hygget.

IMG_9045-Granskog-.jpgIMG_9046-Ticka-.jpgIMG_9047-Skada-gran-.jpg

Inne i granskogen är det mossorna som står för tillväxten nu. Så länge som hösten är så varm som hittills så kommer mossorna att växa till.

Till höger visas basen av en gran. Vad är det som har skavt bort mossa och annat på roten? Samma fenomen syns på ett fletal av träden.

v 42

Trädgårdsarbete.

Denna vecka har varit som gjord för trädgårdsarbete. De stora arbetena i år var nedtagning av persikoträdet som med sin stora växtkraft lagt större delar av trädgårdslandet i skugga. Vi kommer säkert att sakna kakorna med persikoklyftor och den goda marmeladen. 

Havtornsbuskarna fick också gå hädan. De blev så framfusiga så de spred sig över allt större områden. I vår gräsmatta gjorde det inte så mycket, men i grannens trädgårdsland och gräsmatta. Dessutom visade de helt oanad styrka när de lyfte tunga cementplattor m. m. Vi kommer säkert att sakna juicen och sylten.

Under sommarens torrperiod längtade alla växter efter vatten. Bland de som kanske såg ut att lida mest av torkan var jordärtskockorna. När det sedan började regna så hämtade de sig väl och nu vid skördetid så var de nästan lika höga som vanligt, men hur såg det ut under jord? Jo, under jord såg det ut som vanligt eller nästan bättre. Där var gott om stora knölar och många var jämna utan utstickande utskott.

IMG_8979-Jordaertskocka-1024--2.jpgIMG_8991-Havtorn-1024-.jpgIMG_8988-Havtorn-1024-.jpg

IMG_8989-Havtorn-1024-.jpg

Ett fång jordärtskockor stora och släta.               Tog ett par bilder på havtornets (Romeo och Julia) blomknoppar. Till höger är Julia överst.

Man behöver inte gå särskilt långt i trädgården för att hitta något att titta på och ibland att förundras över. Syrenbusken håller som bäst på att fälla sina löv. På löven uppstår mönster. Troligen är det någon svamp som redan börjat nedbrytningen av lövet. Mönstret kan variera i det närmaste oändligt. Se på några exempel fotograferade i motljus.

IMG_8982-Syren1024-.jpgIMG_8983-Syren1024-.jpgIMG_8984-Syren1024-.jpg

Söndag den 14 oktober.

GBF-vandring runt Finjasjön.

Hösten när den är som vackrast! Man förundras av alla de färgnyanser som efterhand kommer när naturen förbereder sig för viloperioden. Nästan helt glömt är vårens alla gröna nyanser i lövsprickningen. Högtrycksläget som varat ett tag har givit soliga och oftast varma dagar. Nätterna har varit svala men, så när som två, frostfria. Det har inneburit dimma på morgnarna. Solens värmande strålar har ätit upp dimman under tidig förmiddag. Under dagens vandring såg vi dimman ligga kvar över sjön ända fram till lunchtid. Då svepte en sydlig mild vind snabbt bort de sista dimslöjorna.

Vi startade vandringen från Björkviken strax eftert klockan 9. Lunchpausen togs vid Almaån. Det var särskilt vackert i skogen den sista biten till ån. Efter lunch kom vi ganska snart i alsumpskogen. Där gick vi ca 2 km på spängerna. Skogen är gles beroende på att alen drabbats av svampsjukdom som dödat en stor del av träden. Det större ljusinsläppet har medfört utveckling av ett kraftigt fältskikt med många blommande växter, som nu spred sina fön. Svampar på ved var det också gott om. Skyrup passerades på en delvis ny sträckning. Den nya sträckningen är mindre konditionskrävande då ett av motluten tagits bort. Efter Skyrup, när vi kommit ner till sjön igen, var det dax för en kaffepaus. Det smakade gott och solstrålarna som skar sig in i bokskogen var vackra att se på. Vi hälsade på vandrare och framför allt cyklister som passerade. De sista kilometrarna gick lätt i den tilltagande milda sydvinden. Inte särskilt trötta men påtagligt nöjda kom vi fram till bilen på Björkvikens parkering.

Några bilder:

IMG_3565-Vandring-Finjasjoen-1920-.jpgIMG_3566-Vandring-Finjasjoen-1920-.jpg

IMG_3568-Vandring-Finjasjoen-1920-.jpgIMG_3568-Vandring-Finjasjoen-1920--2.jpgIMG_3570-Vandring-Finjasjoen-1920-.jpg

IMG_3571-Vandring-Finjasjoen-1920-.jpg

Söndag den 7 oktober.

En vandring i Hovdalaområdet. Sökte hösten.

Efter en regnig morgon började solen visa sig i gliporna mellan molnen. Hovdalaområdet, med sin omväxlande natur, är  ett fint ställe att vandra i alla årstider. Nu önskade jag förena nytta med nöje. Nyttan var motionen som gavs i stigningarna upp mot Lörup och nöjet var bland annat att idag titta på vulkanresten på höjden. Det finns ju många sådana basaltkupper i området från Tormestorp och ner mot Höör.

IMG_8847-Hovdala-1920--3.jpgIMG_8852-Hovdala-1920-.jpg

Starten vid slottet var i solsken och porttornet lyste i solskenet. Backen upp längs "kvarnbäcken" var en bra pulshöjare. När man sedan kom upp till rastplatsen med de fina borden avtog stigningen och den värsta påfrestningen var över. Inne i skogen var det sommargrönt, men i  trädkronornas toppar och fristående träd  hade  löven börjat växla om till höst. Det har ju varit två nätter med lätt nattfrost tidigare i september. Nattens regn på 15 mm  visade sig i de vattenpölar som bildats på skogsvägen. På ett stort område betesmark hade det varit en stor "grisfest". Vildsvinen hade bökat upp ordentligt. Jag tittade på löv från olika träd och buskar.

IMG_8854-Hovdala-1920-.jpgIMG_8858-Hovdala-1920-.jpg

IMG_8857-Hovdala-1920-.jpgIMG_8860-Hovdala-1920-.jpgIMG_8861-Hovdala-1920-.jpg

Hasselns löv med blommorna förberedda för tidig start nästa vår.

Askens löv som inte skiftat färg ännu.

Ekarna som står öppet på betesmarken håller däremot på att övergå i höstdräkt.

Nedan syns nedskräpning av mildare slag. Lite citrusskal blev kvar på bordet efter vilostunden.

IMG_8863-Hovdala-1920-.jpg

IMG_8876-Hovdala-1920--2.jpgIMG_8880-Hovdala-1920-.jpg

När jag gick längs stigen kom jag till ett fint ställe för stolt fjällskivling. Kan det ha att göra med  kullen längre fram. Uppe på kullens topp gick basaltstenen i dagen. En av flera vulkanrester i trakten.

IMG_8870-Hovdala-1920-.jpgIMG_8891-Hovdala-1920-.jpgIMG_8888-Hovdala-1920-.jpg

Träden, här i form av björk till vänster och asp till höger, har reagerat 

på nattfrosten och börjat  invintringen. Aspen har mycket mer röda skyddsfärger än björken. Annars brukar även aspen klä sig i gult till hösten.

Efter lunch i trädhuset gick återvägen med utsikt över det mer eller mindre öppna Hovdalafältet. Det var en fin utsikt över Finjasjön mot Hässleholm. Mot Göingeåsens sluttningar var vyerna inte sämre. Sedan längre fram så hade man vyn över slottet innan nedstigningen till bilen. Den sista biten gav den första riktiga höstglöden. Det var en berberisbuske som stod i sluttningen ner mot Broslätt.

IMG_8887-Hovdala-1920-.jpgIMG_8893-Hovdala-1920-.jpg

IMG_8898-Hovdala-1920-.jpg

Höstglöd när den är som bäst.

IMG_8896-Hovdala-1920-.jpg

Svanken i uthuset blir större för varje år.

Upplevelserna under uppehållet.

GBFs vandringsgrupp såg bland annat den sällsynta trädgårdsflyktingen(?) Ödleblad.

IMG_3471-Oedleblad-1024-.jpg

Eva och jag har räknat vildris vid Vieån och då såg vi även den vackra ormbunken safsa.

IMG_3480-Vieaan-Safsa-1024--3.jpg

Floragruppen har varit vid Lille mosse i Sösdala. Där hittade vi bland mycket annat revlummer och kärrsälting både i frukt och blom.

IMG_8296-Floragruppen-Revlummer-.jpgIMG_8301.-Floragruppen-Kaerrsaelting-.jpgIMG_8303-Floragruppen-Kaerrsaelting-.jpg

Påkörd av en fortkörare? Hastigheterna är ibland farligt höga på väg 21. Hornugglan kom ivägen.

IMG_3545-Hornuggla-.jpg

Till Halland med Biofoto.

IMG_8327-Halland-1920-torka--2.jpgIMG_8338-Halland-1920-torka-.jpgIMG_8376-Halland-1920-torka-.jpgIMG_8385-Halland-1920-torka-.jpg

Floraväktarträff.

IMG_5247-Klotgraes-1024-.jpgIMG_8512-Vildris-Vieaan-1024-.jpgIMG_8518-Flytsaev-1024-.jpg

                                     Klotgräs                                                                                         Vildris                                                                           Flytsäv

Lingonröda tuvor i Småland.

IMG_8524-Lingon-1024-.jpgIMG_8526-Lingon-1024--2.jpg

Plankton från Finjasjön.

IMG_8568-Finjasjoeplankton-1024-.jpgIMG_8576-Finjasjoeplankton-1024-kopia.jpgIMG_8579-Finjasjoeplankton-1024-.jpg

Höst eller sommar?

IMG_8722-Tranor-1024-.jpgIMG_8730-Dryport-1920-.jpgIMG_8733-Nysoert-1920-.jpg

IMG_8745-Dryport-1080-.jpgIMG_8747-Dryport-1080-.jpgIMG_8726.jpg

Frågan kan besvaras med ett mitt emellan.

Skäralid med svamp för hela slanten. (Raw)

IMG_8693-Skaeralid-1024-.jpgIMG_8686-Skaeralid-1024-.jpgIMG_8690-Skaeralid-1024-.jpgIMG_8692-Skaeralid-1024-.jpg

IMG_8695-Skaeralid-1024-.jpgIMG_8699-Skaeralid-1024-.jpgIMG_8711-Skaeralid-1024-.jpgIMG_8714-Skaeralid-1024-.jpg

Sista septemberbilderena (Vedema).

IMG_8787-Vedema-1920-.jpgIMG_8786-Vedema-1920-.jpgIMG_8780-Vedema-1920-.jpg

IMG_8792-Vedema-1920-.jpgIMG_8794-Vedema-1920-.jpgIMG_8797-Vedema-1920-.jpg

IMG_8798-Vedema-1920-.jpgIMG_8795-Vedema-1920-.jpgIMG_8778-Vedema-1920-.jpg

Måndag den 6 augusti.

En cykeltur till Bromölla med minnen.

Jag såg bilder på Ivösjöns lågvatten och kände mig tvungen att ta en titt. Vinden var gynnsam så det tog bara 2 timmar att cykla. Ja, visst var vattenståndet lågt, mycket lågt. Intressant att se. Jag dokumenterade vid "Ångbåtsbryggan".

IMG_8041-Bromoella-strandaengen-1024-.jpg

Badstranden vid Strandängsbadet.

IMG_8050-Bromoella-Strandaengen-1024.jpgIMG_8056-Bromoella-Strandaengen-1024.jpg

Här vid bryggan lärde jag och många andra oss simma.  Normalvattenstånd syns på sten till höger.

IMG_8054-Bromoella-Strandaengen-1024-.jpg

Det är fortfarande lika friskt och skönt nere vid vattnet.

IMG_8057-Bromoella-Strandaengen-1024.jpgIMG_8058-Bromoella-Strandaengen-1024.jpg

Det var en bit ut till vattendjup att doppa sig i.

Efter besöket vid badplatsen tittade jag på den invallade bandyplanen, numera använd till annat. Tog vidare en titt på Strandängen. Där skötte jag vaktmästarsysslor ett par somrar under skoltiden. Det blev mycket gräs klippt på den tiden, både på idrottsplatsen och byns övriga parker.

Kanalen, den första grävda biten av Skräbeån, var sig inte lik från "den gamla tiden". Då var det tilläggsplatser för småbåtar längs nästan hela sträckan till bron med dämmet. Kanalens stränder ser på något sätt ovårdade ut. Nu byggs det höga hus, i och för sig inte fula, överallt.

In på Iföverkens gamla fabriksområde har ett paradis för de sportintresserade vuxit upp. Hallar och planer för alla de sporter. Vi i min årskull fick lära fotbollspelandets grunder bredvid planen vid Storgatan. De estetiska uttrycken på gamla fabriksbyggnader har blivit en fin permanent konstutställning. Nu är det mycket nytt som kommit till medan en del gammalt består. Det blev lite för mycket grusgångar och det blev för mycket för racerns tunna däck. Bakhjulspunka och ingen slang med. Fortsättningsvis blev det en fin promenad i byn. Lite  längs Storgatan, Torget med ödlestatyn som avkalkades. Jag minns fullskalemodellen som jag var med om uppsättandet av. Brukshusen och Ivöhusen passerades. Vi bodde först på Fjälkingegatan 6 och flyttade sedan till Ågatan 11. Mellan och i dessa hus tillbringades större delan av barndomen. Ett minne var när jag klättrade upp på taket till ett av husen. Då blev mor inte glad. Ett annat var om jag minns rätt den 6/9 1957. Jag hade bråttom hem från stora lekplatsen och snavade på stengärdet, flög med ansiktet före ner på grusgången, halva ansiktet blev en sårskorpa och jag som skulle börja spela blockflöjt. Det gick inte!

IMG_8063-Bromoella-Skraebeaan-1024.jpgIMG_8064-Bromoella-Sparbankshallen-1024-.jpg

Nybyggt vid sjöns utlopp. Idrottshallar och bollplaner.

IMG_8065-Bromoella-1024-.jpgIMG_8066-Bromoella-1024-.jpg

Konst uppåt väggarna. Vackert!

IMG_8067-Bromoella-1024-.jpgIMG_8071-Bromoella-1024-.jpg

Det numera gamla vattentornet står ännu. Dammen en "rest" av den gamla åfåran. Kan följas bort till kanalen.

IMG_8072-Bromoella-1024-.jpgIMG_8074-Bromoella-1024-.jpg

En del, som Bröderna Anderssons, flyttar till nya lokaler, medan Ripps finns kvar.

IMG_8078-Bromoella-1024-.jpgIMG_8078-Bromoella-1024--2.jpgIMG_8079-Bromoella-1024-.jpg

Torgkiosken verkar bli större för varje gång jag ser den. Ödlorna knackas rena. Ett tidskrävande arbete.

IMG_8081-Bromoella-1024-.jpgIMG_8083-Bromoella-1024-.jpg

Hotell Ivö. Lever det fortfarande? Det fina biblioteket är fyllt med aktivitet till bybors och utbölingars glädje.

IMG_8084-Bromoella-1024-.jpgIMG_8085-Bromoella-1024-.jpgIMG_8086-Bromoella-1024-.jpg

Brukshusen pietetsfullt renoverade. Ivöhusen också ommålade sedan jag bodde där på 1960-talet.

IMG_8093-Bromoella-1024-.jpg

Tiansgården ser välskött ut - hoppas att den används till det den var tänkt.

Tillbaka:

Startsida 18 Bloggen Resor Databas 18 För den som är lite yngre Veckans bild Äldre notiser Evas Hemslöjd

Utgivare: Ole Tryggeson

Kontaktuppgifter:

Tel: 0451-12479

e-post: evolt@telia.com

Alla sidor © Ole Tryggeson