Notiser 2016
© Ole Tryggeson gäller för samtliga bilder på "Knipan"
Fredag den 22 januari.
Vi har kommit in i ett nytt år, 2016. "Knipan" börjar vakna till liv efter ett par veckors vila och därpå följande semester.
Igår torsdag den 21 januari var det 16 grader kallt på morgonen och det fanns vackra isrosor på ett par fönsterrutor.
Ett par av konstverken kommer på bild nedan:
Tisdag den 16 Februari.
Idag skiner solen från en molnfri himmel. Solstrålarna börjar värma. I lä för vinden kommer temperaturen upp i ca 20 grader. Några platser runt Hässleholm besöktes:
Hovdala
Dockorna Albin och Bea tyckte att istapparna var vackra.
Magle våtmark
Gräsänderna simmade lugnt i A-dammen.
Vedema
Bea ser fina mönster i iskristallerna.
Albin och Bea tittar på vattnet som rinner förbi och njuter i solskenet.
Måndag den22 februari.
Naturum i Kristianstad
Många nyfikna människor är samlade för att få syn på uttrarna som håller till i vattnet kring Naturum. Det var äldre människor med långa teleobjektiv på kamerorna, förskoleklasser och många andra. Alla tittade och väntade, men denna förmiddag visade de vackra djuren inte upp sig.
Lite av tjusningen med naturskådning "live" är att verkligheten inte är som att slå på sin TV-apparat och få allt serverat och paketerat i lämpligt format.
Magle våtmark
Dagens utflykt innefattade även ett besök vid Magle våtmark. Där hade isen släppt greppet om de flesta dammarna. I D- och E-dammarna fanns ca 40 knölsvanar. De flesta svanarna "simmade lugnt" , medan några ville skaffa sig en bättre position inför vårens häckning. Det blev en del stridigheter.
Ser man så stor och farlig ut så slipper man kanske slåss.
Ibland hjälper inte skrämseltricket. Då blir det upp till bevis!
Medan männen kämpar ägnar sig kvinnan åt vård av fjäderdräkten. Det är viktigt för simmande fåglar att vaxa
fjädrarna så att det iskalla vattnet inte kommer in mot kroppen.
Söndag den 28 februari.
Naturum i Kristianstad
Vi gjorde ett nytt försök att få se uttrarna som håller till i vattnet runt Naturum i Kristianstad. Idag var det ett par minusgrader och mulet, men ingen vind. Vid ankomsten klockan 7 var det full aktivitet i vattnet. Tre uttrar jagade bland fiskstimmen. Det var precis vad vi ville se. Intressant och spännande. Kamerorna smattrade trots att det fortfarande var skumt.
Efter en liten stund försvann uttrarna och vi fick tillfälle att smälta intrycken. Publiken utökades efter hand i det tilltagande ljuset. Det klarnade dock inte upp så mycket. Det blev fortfarande långa slutartider och därmed rörelseoskärpa på bilderna, för kameran var naturligtvis med. Om man ville röra sig lite så fanns möjlighet att se kungsfiskare från bron över Helgeån.
Efter en knapp timme återkom en utter. Den fiskade under bryggorna och inne i dammen. Alla åskådare var nöjda med vad de fick se!
Här kommer några bilder tagna i det svaga morgonljuset.
Utter i svagt ljus. Fiskstimmet rör upp vattenytan när de flyr uttern.
Lite vila på trappan. Här med en fisk i munnen.
Så var det en ny fisk. Så många människor det är här idag. Är det något särskilt på gång?
Kungsfiskaren - så vackert lysande i videbuskaget.
Måndag den 7 mars.
Nattens snöfall har täckt gräsmattan med ett vitt täcke, men vintergäcken sticker upp här och där.Framåt dagen kom solen fram och skickade ner lite härligt värmande strålar. Strålarna smälte den nyfallna snön på några minuter.
Bilden visar några av de ca 20 skator som var samlade vid Ljungdala koloniområde. De håller väl till där eftersom två par skator har etablerat sig i området där de höll till förra året.
Under dagens promenad fann jag en nedfallen gren med en vacker orangeröd fläck där vedens yttre lager brutits loss. Tjusigt var det.
Våren är på väg. Aspens ludna knoppar har börjat spicka, men det ser inte ut att göra ont.
Du ser ett klot med en diameter på ca 7 cm. Det är knölar som bildas på klibbalens rötter. Knölarna innehåler en typ av svamp som kallas strålsvamp. Den här svampen har förmågan att ta upp luftens kväve och omvandla denna till sådant kväve som växten behöver. Det gör att klibbalen får gott om kväve och kan slösa med detta på så sätt att löven fälls gröna på hösten.
Torsdag den 10 mars.
Nu står vintergäcken i full blom. Bin och flugor är trogna besökare på blommorna. Vad är det som lockar? Om du böjer dig ner, eller tar upp en blomma, och andas in doften från blomman så förstår du hur insekterna hittar till vintergäcken. Honungsdoften är nästan bedövande.
Olika former av krokus står också och bjuder ut pollen och nektar till svältfödda insekter.
Sist kommer en bild på snödroppsblomman från ett annat perspektiv.
Onsdag den 16 mars och söndag den 20 mars.
Vår florainventeringsruta norr om Vankiva besöktes två gånger denna vecka. Inte så mycket för att se så många växter utan mer för att lära känna områdets karaktär. Vädret var strålande, så det blev till att plocka av lite kläder efter cykelturen. Området som besöktes på onsdagen dominerades av planterad granskog med insprängda surdrag och kärr.I norr fanns någon bokskogsbacke. Längs järnvägen blommade hästhoven.
Söndagspromenaden gick genom de västra delarna av rutan. Även här var det ganska mycket planterad granskog, men inslaget av öppen mark och lövskog var här större. Vädret var även denna dag soligt och varmt. Vårfrylet stod i knopp.
Måndag den 21 mars.
Vårblommorna vi längtar efter att få se.
Jag sitter och funderar på hur det ser ut i Snärjet i Lommarp nu. Det har inte blivit något besök där ännu. Förra året blommade flera arter redan den 8 mars. Vid en tillbakablick på vad som fanns i blom 2015 (se äldre notiser 2015) skrev jag om blommade blåsippor, vitsippor, gulsippor, vårlökar och gullpudra. I år håller de relativt kyliga nätterna tillbaka vårväxterna. Det måste bli ett besök en av de närmaste dagarna.
Tisdag den 22 mars.
Nu är dom på bettet! Jag pratar om fästingarna. Årets första blodsugare hade borrat sig in i huden. Det blev till att ta fram pincetten och plocka ut det lilla kvalstret. Nu är det kanske många hund- eller kattägare som redan tidigare i år fått plocka fästingar på sina djur.
Fredag den 1 april.
Jag sitter och ser ut över en frostvit gräsmatta. De första solstrålarna lyser upp rummen och lusten att komma ut i naturen stiger. Våren kommer så sakteliga i år. Nattfrosten under de ofta klara nätterna håller tillbaka växtligheten. Fåglarna, som inspireras av ljuset, håller full konsert när man är ute. Rödhake, koltrast och taltrast sjunger för fullt. Snärjet i Lommarp har fått ett par besök och vid senaste besöket igår kväll så fick vi riktig vårstämning, men naturen är tre veckor senare än förra året.
Här följer några bilder:
Den "obligatoriska" blåsippsbilden.
Vätterosen står nu vackert i blom.
Skogsbingel.
Hålnunneört. Den vita varianten blommar först. Den rosa blommar några dagar senare.
Scharlakansröd vårskål.
En stor alm som blivit död ved för insekt och svamp. Lungört.
Till sist några som inte kommit i blom ännu.
Gulplister Gulsippa. och den lilla nunneörten 4 cm.
Fredag den 1 april.
Även dagens utflykt gick österut. Dagens väder (sol och en frisk kylig vind) lockade till skogspromenad. Jungfrufallet vid Adseke besöktes.
Därefter styrdes kosan till Vedhyggeskogen. Vi ville se hur långt vårväxerna hunnit här. Det var inte säskilt mycket som kommit i blom. Enstaka vitsippor och vårlökar inne i skogen, men ute på den öppna marken mot kalkbrottet blommade hästhovarna i stor mängd. I skogsbrynet fanns blåsippor.
Här kommer några bilder:
Jungfrufallet.
Naturens barista har varit i farten. Flyttblock.
Hästhov och blåsippa vid Vedhyggeskogen.
Söndag den 3 april.
Nu väller flyttfåglarna in över vårt land. Att se på tranorna vid Pulken har för oss blivit en tradition. Vi tog ett morgonbesök detta år. Rapporterna från veckorna som varit har skvallrat om nästan rekordmånga tranor. Vi parkerade vid 6-tiden på en nästan tom parkeringsplats. Det var emellertid inte tomt ute på fältet där tranorna håller till. Ljudkulissen var lika imponerande som vanligt. Det är för mig nästan det mest imponerande. Att höra trumpetandet från ett par tusen strupar. Det är mäktigt!
Nere vid fågeltornet slog danskarna oss svenskar i antal med ca 20-4. Trandansen vid Pulken har blivit en turistmagnet som drar många besökare från vårt grannland i väster. Det är inte bara köpenhamnare som kommer utan det kommer folk från hela Själland och de andra öarna för att titta på skådespelet.
Under de två timmar vi var där fick vi se mycket. Antalet fåglar minskade hela tiden. Det flög in fåglar och det flög ut - mest ut. I och med att där blev färre fåglar, så fick man se dem mera som individer och inte bara som en stor flock. Till slut var det bara ett par tranor kvar.
Där finns många andra fågelarter att titta på från fågeltornet. Ute i vattnet simmade denna morgon Knölsvanar, Krickor, Gravänder, Gräsänder, Skedänder och Rödbenor samt Enkelbeckasiner hördes.
En liten grupp tranor kvar.
Tranornas spegelbild i det stilla vattnet.
Gravänderna tar för sig av den utspridda spannmålen.
Tranor i mängd flygande fram och tillbaka.
Flygande tranor mot en rodnande morgonhimmel.
Måndag den 4 april.
Ännu en fågelskådarmorgon. Vi hade ärende till Småland och på vägen upp gjordes ett stopp vid Taglamyren - en bit norr om Älmhult. Här skulle det enligt uppgift vara spelande orrar. Taglamyren är en mosse som är i stort sett helt kal. Så har det inte varit alltid. Den har blivit restaurerad till det stadium som den en gång varit i. För den som är naturintresserad är en plattform och ett fågeltorn uppfört i kanten av mossen.
Vädret för dagen var lovande. Lagom fuktigt i luften efter nattens regn och en blå himmel där solen var på väg upp. Vinden var nästan obefintlig och temperaturen behaglig. Det blev en morgon att minnas. Det första som mötte oss vid myren var ljungpiparens vemodiga stämma. Uppe från tornet sågs några orrtuppar långt ute på mosseplanet. Där kom efterhand fler, så antalet var uppe i 15-20 tuppar. De hade uppvisning för varandra, men eftersom det inte var någon höna närvarande så blev intensiteten inte så stor och det riktiga spelet med bubblande läte ville inte infinna sig. Några bilder blev tagna. Det långa avståndet medförde ganska dålig kvalitet på bilderna.
På väg mot spelplatsen.
Ute på arenan mitt på mossen.
Tisdag den 5 april.
Fint besök i trädgården.
Idag har vi årets första dag med sommarlika temperaturer. Efter middag kom solen fram och termometern rusade upp över 20 grader. Då dök en stor fjäril upp. En av de tidiga, men en som inte brukar besöka vår trädgård. Det var den vackra sorgmanteln, som gjorde ett kort besök och sedan flög vidare.
Arkivbild.
Fredag den 8 april.
Två fridlysta och en vanlig i Galgbacken i Hässleholm.
Nu har årets backsippor visat sig. Vid besöket idag räknades 9+5 knoppar på de två plantorna. De kommer troget, men behöver visst skydd mot hungriga växtätare.
Äntligen har blåsipporna visat sig igen! De senaste åren har jag inte kunnat finna någon blommande planta, men det kom uppgift om att i år blommar blåsippan åter på sitt vanliga ställe.
Vid en finkamning av området hittades 2 lite större plantor med flera blommor. Mest glädjande var att där fanns dessutom 16 små plantor med bara 1-2 blommor. Dessa små plantor bör vara sådana som grott från frön de senaste två åren.
Vid besöket hade en regnskur precis dragit förbi. Vitsipporna bugar i väntan på uppehåll.
Söndag den 10 april.
Vi var på utflykt med BIO-foto till Kjuge kull. Det spännande området ligger vid Ivösjöns strand inte långt från Bäckaskogs slott. Det var 20-30 naturfotografer som ägnade dagen åt att fotografera vårblommor och landskap. Förutom naturfotogaferna så var det många som promenerade i området och så var det klättrare vid många stenar. Klättrana kändes igen på att de bar sina stora mjuka madrasser på ryggen.
De flesta biofotingarna höll huvudsakligen till i "blåsippeskogen" vid Ivösjöns strand. Det var många som bedårades av mängden blåsippor. Andra blommande örter denna dag var: backsippor. gullvivor, vårlökar, knippfryle, murgrönsveronika, smånunneört och så naturligtvis vitsippor. Någon ytterligare växt är säkert glömd.
Klockan 13.30 var det glöd i grillen och då samlades vi för att prata om dagens erfarenheter och låta den medhavda grillkorven smaka.
Här kommer något som fastnade på mitt minneskort:
Blåsippor överallt.
Backsippa.
Sist de tre småttingarna: Nagelört, smånunneört och murgrönsveronika.
Måndag den 11 april.
Vid Hammarsjöns strand strax öster om Kristianstad vid en av vallarna, som omger stadens låglänta delar, kan man vid denna tid på året träffa på ett stort antal snokar. Ormarna lämnar sina övervintringsplatser för parning och spridning i omgivningarna. Det är spännande att se snokarna pila fram i gräset, ligga och sola lite och sedan kanske samlas i ringlande knyten bestående av tiotals individer.
Var är mina kompisar? Här är hela gänget.
Varför ser ni så arga ut?
Onsdag den 20 april - Måndag den 25 april.
Vitsippetid.
Nu är den bästa tiden för vårblommorna i våra lövskogar. Blåsipporna är avlösta av vitsippor, gulsippor och andra vårblommor. Vitsipporna blommar i täta mattor. Det är så att trädgårdens sippor blir blåa av avund.
Knipan var på besök i Småland. Det var bland annat sjösättning av en båt. Längs stranden spreds väldoft från blommande pors. Storlommens vemodiga läte hördes. Det är ett läte som ger vildmarkskänsla. Fiskmåsparen hade delat upp stenarna i sjön mellan sig. Det stod två måsar på varje sten. Våren är kommen även här.
Det blir inte särskilt mycket tid att skriva i databasen för tillfället. Här kommer något i notisform:
Backskärvfröet blommade och lyste upp i åkerkanter och vägkanter. Det är en korsblommig växt med skidor som liknar förlängda lommeskidor.
Lördag den 23 april. Städdag i trädgården.
Idag var det städdag i samfälligheten. När det var dags för borttransport av torrt trädgårdsavfall från en näthage, så flög en av tomtens koltrastar upp och blottlade ett rede med fyra ägg. Det blir till att vänta med tömning av komposten.
Jag tänker. Här finns en plattform under tak för koltrasten att bygga bo på och så går de och bygger under bar himmel. Ibland vet man inte vad de vill ha. Förra året byggde de på ett "omöjligt" ställe och boet fick rivas innan äggläggningen börjat. Då satte jag upp plattformen så nära den omöjliga boplatsen som möjligt. Se vidare i Databas/fåglar/koltrast.
Tisdagen den 26 april lämnade honan boet när vi kom i närheten och då låg där tre nykläckta ungar och ett ägg. Den närmsta tiden kommer vi att undvika störning i den delen av trädgården.
Magle våtmark.
Björken har fått musöron och hanhängena har öppnat sig. Nu lägger sig ett gult damm över det mesta där ute. Jag fäller ett antal tårar och det kliar i ögonen.
Det är väl så att när björken har fått musöron, då skall man ta fram sekatören och beskära rosorna.
Det är inte bara björkarna som blommar nu. Sälg och andra viden står nu med hängen proppfulla med pollen. Det vill säga hanarna. Honorna har istället hängen med pistiller vars märken sticker ut för att fånga upp pollenkornen. Videbuskarna besöks gärna av bin och humlor. Det är ju inte så många andra växter som producerar pollen till dem vid denna tid på året.
Herr vide Fru vide
Speglingar i vattnet.
Några av våtmarkens fåglar.
Lillö i Finjasjön är idag helt omgiven av skrattmåsar. Hur många kommer att häcka på ön?
Aprilväder måndag den 25 april.
Kornsnö i solsken.
Torsdag den 28 april.
GBf´s floragrupp hade träff i Spindeln. Det var inte väder att titta på växter ute, men det var en del som hade lite "bräske" med så det fanns mycket att prata om ändå. Vi satte namn på både stort och smått. Efter Tords kluriga och lärorika frågor så smakade det gott med kvällsfika. Här kommer några bilder på en verklig doldis i vår flora. Nämligen, blekarv en art som inte vem som helst hittar samt åkerfräken.
Fredag den 29 april.
Härlig härlig men farlig farlig.
Så kan man säga om svampen som vi har funnit på ett par ställen den senaste veckan. Den vackra svampen heter stenmurkla. Det är en svamp som vissa räknar som en delikatess, men det är också en väldigt giftig svamp, som numera inte rekommenderas som matsvamp. Man har funnit att det finns gift kvar i svampen även om den har behandlats på sådant sätt som man gjorde förr.
Gyromitrin heter giftet i svampen. Förr torkade man svampen för att få bort giftet. Torkningen gör att en del av giftet försvinner men så mycket som hälften av giftet kan finnas kvar i den torkade svampen. En annan metod som användes var upprepad förvällning där vattnet kastas bort, men inte ens med denna metod får man bort allt gift. Gyromitrin kan lagras i kroppen och det är cancerframkallande.
Lördag den 30 april.
Åraslövs mosse:Tosteblåvingen vilar på skogsbingelns blad.
Ett smakprov på veckans upplevelser i Halland och Skåne.
Lahult kvarn.
Ett vackert naturreservat med guldglänsande strömmande vatten. Kabbleka vid stranden och sorgmanteln hälsade på.
Åkulla bokskogar med vandringsleder i strålande sol.
Nyutslagen bokskog.
Ormbunkarna sträckte på sina fortfarande spiralformade blad.
Harsyran den skira i många färgformer.
De små sjöarna med glödande pors i strandkanten.
Två grönaktiga fjärilar flyger nu. Den lilla grönsnabbvingen och citronfjärilen.
Fågelskådningens dag söndag den 8 maj.
Håkan visar hur man ringmärker en fågel.
Här ligger ringarna. Olika för olika fåglar. Bukfjädrarna blåses försiktigt bort. Nu sitter ringarna på benen och fågeln mäts.
Då ser man om den är mager.
Nu blir fågeln vägd. Så tittar Håkan efter fästingar. Nu är allt klart och fågeln släpps.
Du ser vad det är för en fågel?
Om du skulle hitta en död ringmärkt fågel så kan du ringa till Naturhistoriska riksmuséet. Då kan de berätta en hel del om den fågeln.
Svartvita flugsnapparen i trädgården.
Den svartvita flugsnapparhannen framifrån. Honan vänder kinden till.
En av våra fågelholkar i skogen utanför trädgården är bebodd av det här flugsnapparparet. De kom senare än vanligt till oss i år. Tidigare på våren hade ett blåmespar flugit in och ut i holken in med mat och ut utan något. Det var med en lättnadens suck vi såg att blåmesarna matade sina ungar som kunde flyga utanför holken. Det hade varit synd om flugsnapparna hade flyttat in innan blåmesungarna hade lämnat.
Skådarmorgon vid Karpalundsdammarna och Adinaldammarna.
Det är maskrosornas tid nu. Om någon vecka har de gula blommorna förbytts till fröbollar.
Gråhakedoppingarna vänslas.
Pilfinken plockar frön från kaveldunet medan karpen simmar lugnt.
Vid Karpalundsdammarna tog jag med mig ett par växter för närbildsfotografering.
Du ser ett par av bilderna här:
Jordreva Hästhov
Rödplister Trädgårdsveronika Fältveronika
Söndag den 15 maj.
Något att fundera över såhär i vårens dagar.
Växtkraft!
Pollinatörer sökes!
Blåbärsriset ser ut att blomma rikligt i år. Men för att det skall bli några bär så krävs att blommorna pollineras. Det vill till att de duktiga insekterna får värme så att de orkar utföra sitt arbete.
Lördag den 21 maj. Hallands väderö med Biofoto.
Här var det lummiga skogar där ormbunkarna trivdes.
På torrare mark fanns många trevliga växter. (brokförgätmigej, sandstarr, vårbrodd och strandlosta)
Triften hör också till den torrare marken. Nu blommar den som bäst.
"Liten hare tittar ut". Ibland visade sig öns harar för oss.
Titta på linslusen där! Den vet om att den är fridlyst? Den poserade för oss i minst tio minuter. Sedan lommade den sakta iväg. Varför ser svansen annorlunda ut?
Söndag den 22 maj.
Vid Knivsåsen med Lunds botaniska förening
En trevlig vandring i hedbokskog och över beteshagar och kärr.
Tre växter som fastnade på minneskortet var granspiran, majnycklarna och kattfoten.
Söndag den 22 maj.
Vid Knivsåsen med Lunds botaniska förening
En trevlig vandring i hedbokskog och över beteshagar och kärr.
Tre växter som fastnade på minneskortet var granspiran, majnycklarna och kattfoten.
Tisdag den 24 maj.
Nu går veckorna i racerfart. Vädret är torrt och solen sänder sina värmande strålar över oss. Jag presenterar några bilder från veckan.
Rörhönan ruvar på sitt bo.
Mellanplister Granens honblommor Granens hanblommor
Den lilla våtarven Nagelörtens naglar är skidans mellanvägg.
Onsdag den 25 maj.
Växtvandring vid Herculesdammarna med Lunds Botaniska Förening
och Kristianstads Naturskyddsförening.
Drygt 30 personer hade mött upp denna soliga men något blåsiga kväll. Det var mycket att se på nu när sommaren håller på att göra insteg i naturen. Maskrosorna som för en dryg vecka sedan lyste gult över fälten hade till stor del gått i frö.
Istället för blommor kläddes ängen av vita fröbollar.Nu kommer skallror, smörblommor och gräs i blom. Den friska vinden var ett hinder för fotografering, men några växtbilder fastnade på minneskortet. Det var ett nöje att ta del av fackunskapen från Kjell-Arne Olsson, Kent Ljungberg med flera. Fikapaus togs i eller vid fågeltornet.
Några bilder:
Här syns från vänster ängskavlens blommande ax som nu sprider sitt pollen till men för allergiker. Gråvide är en av flera videarter i strandsnåren. Det lilla krypvidet når sällan upp till en halv meter i
höjd och längst till höger en blommande gren av jolster. Ett vide som kan uppnå trädstorlek.
Nedan ser du den lilla strandviolen som gömmer sig i gräset. De långsmala bladen är huvudkaraktär.
Lördag den 28 maj.
Nytt tomtkryss.
På morgonen låg han där, ollonborren. Han hade väl nyss landat för flygvingarna stack ut där bak. En liten stund vilade han på plattorna och sedan var han plötsligt försvunnen.
Vem äter på lönnens blad?
På många lönnar är bladen mer eller mindre uppätna, men den som ätit syns inte till. Tittar man riktigt noga så ser man att en del av bladet är dubbelvikt och tunna trådar syns. Om man öppnar bladet så kommer en fjärilslarv fram. Men vad är det för en?
Dryporthygget.
Björksly i mängd på vissa delar av hygget.
Lördagspromenaden gick till "Dryporthygget". Vad har hänt där sedan förra året? Längs "raka skogsvägen" var det en hel del blommande örter, men det var mindre blomning än förra året. En del av de arter, som blommade här tidigare, har dukat under för konkurrerande arter. Trädgårdsborrarna svärmade för fullt längs skogsvägen. De var fler här än över min gräsmatta. Hallonplantorna har blivit fler och det var gott om knoppar på dem. Nu vill det till att humlor och bin gör sitt och regnet kommer i lagom mängd och vid rätt tid.
Torsdag den 2 juni.
Nu är vi inne i sommarmånaderna, juni, juli och augusti. Termometern i skuggan visar 28 grader och jag lider. Några som inte lider är växterna i våtmarkerna. De växer så "det knakar". Däremot är det värre för torrmarksväxterna. För dem gäller det att blomma och sätta frö så fort som möjligt, innan torkan blir för dem övermäktig. Trädgårdsborrarna har haft bråda dagar. De har svärmat i mängd den senaste veckan.
Flertalet gräs har börjat blomma. Allergikerna nyser, hostar och har rinnande ögon. För den som inte har för stora besvär med gräspollenet kan rekommenderas att ta en närgången titt på gräsens blommor. Många av dem är såå.. vackra.
För en månad sedan var växtligheten på de flesta ställen en aning efter "normalen". Nu har naturen kommit ifatt.
En växt som verkar ha ett väldigt gott år detta år är aklejrutan. Du finner den utmed åar och bäckar samt i fuktiga skogar. Den skall helst ses. En beskrivning med ord ger den inte rättvisa. Du finner den exempelvis längs Rökeån vid Vedema, vid Hovdalaån söder om slottet eller vid Åraslövs mosse
Strax över gräsrotsnivå på gräsmattan.
Svärmande trädgårdsborrar.
Yster dans kring strået. Kamp om bästa platsen.
En liten klöver.
Trådklöver ett av alla vackra ogräs.
Som ett smycke!
Bilderna som inte kom med.
Ett av mina nöjen är att titta på blommor. Då vill jag titta på de minsta detaljerna inte bara på själva blomman utan även andra delar av växten. Här kommer några bilder tagna med Sigma 17-70 samt försättslins 4x eller 10x.
Skogsnarv Skogsstjärna
Ekorrbär Stenmåra
Backtrav Vattenblink
Strandkämpar Skörbjuggsört
Fredag den 3 juni.
Vilken underbar morgon!
Blommande darrgräs i morgonsol.
Idag var det bestämt att försöka räkna orkidéer på Åraslövs mosse. Den senaste tidens värme borde ha satt fart på blomningen. Efter en kortare frukost kom vi ut till reservatets parkering vid 8-tiden. En manskapsbod tog en del plats på parkeringen. Plankor till en ny spång över kärret var utlagda.
Längs vägen ut till slåtterängen hade den närmsta vegetationen slagits med trimmer. Promenaden ut till kärret var mycket njutbar. Ljuset som silades genom trädskiktets grönska föll i små portioner på gräs och liljekonvalj. Fåglarna hade inte slutat sjunga. Trastar, sångare och gök lät höra sina stämmor. Tranorna ville också vara med på ett hörn.
Så lämnade vi trädens skugga och trädde ut i det trädlösa kärret. Solljuset kastade gnistor från växtlighetens små daggdroppar. Där stod kärrspirorna för huvuddelen av det rosaröda. De olika arterna av ull sken i vitaste vitt och så grönskan i alla de nyanser. Några mindre arter som måste nämnas är sileshåren med sina klistriga blad och de krypande tranbärsplantorna med rosa blommor. "Årets växt", smörbollarna var representerad med tre plantor. Det var alldeles vindstilla vilket förhöjde skönheten ytterligare.
Nu var det inte för att se alla växter som vi kommit idag. Det var ju för att räkna de tre arterna orkidéer som vi kommit. Det blev den traditionella vandringen för att täcka hela kärrområdet. Den rådande torkan märktes även i kärret. Gummistövlarna blev nästan inte våta. Efter drygt två timmars räkning började värmen kännas av. Lunchpausen togs i skugga. Det andra passet blev betydligt varmare och när sista orkidéen var räknad var det skönt att uppsöka skuggan längs tillbakavägen till bilen. Resultatet av räkningen redovisas nedan.
Två trevliga fjärilar, tistelfjäril och sotnätfjäril, stack ut bland många andra flygfän.
År Vaxnycklar Ängsnycklar Flugblomster
2016 853 292 91
2015 1302 499 139
2014 1191 628 123
2013 674 149 58
2012 1187 378 67
Som synes av tillbakablicken på de senast åren så är det inget toppår i år, men åren där antalet vaxnycklar överstigit 1000 individer har varit extremår. Flugblomstren visar emellertid en stigande trend. När vi började räkna så uppgick antalet individ till ett ensiffrigt antal. Där finns fler stora plantor av flugblomstret nu och så finner vi många små plantor med endast en eller två blommor.
Fredag den 10 juni.
Jag har varit i paradiset!
Det här paradiset finns i Naturreservatet Bokhultet söder om Växjö. Här har en skjutbana gjorts om till miljöer där insekter trivs. Här finns öppen sand och grus för grävande steklar och bin, blomsterängar som passar bland annat fjärilar och en damm med fritt vatten. Under tiden jag var där passerade många människor. En del springande andra kom gående i rask fart med eller utan hund och så var det de som kom sakta promenerande.
Kameran var framme och en hel del insekter fångades på bild, men jag misstänker att i juli månad finns det en hel del mer att se. Här kommer ett smakprov på vad som sågs, men framåt hösten kommer det mer på en särskild sida.
Nu grönskar det i dalens famn,
nu doftar äng och lid.
Kom med , kom med på vandringsfärd
i vårens glada tid.
Var dag är som en gyllne skål
till brädden fylld med vin.
Så drick, min vän, drick sol och doft
ty dagen den är din.
Alla har väl sjungit Evelyn Lindströms vackra text till Johann Sebastian Bachs musik ur Bondekantaten.
Nu är försommaren som skönast. Lite av vårens fikt finns kvar i marken.
Det är bara att gå ut och njuta!
Kärret med olika arter av ull.
Ängsnycklarna i centrum.
Flugblomster.
Måndag den 4 Juli.
Hemma igen efter en mycket trevlig och givande rundtur i Norrland.
Ett par förhandsbilder här, men sedan kommer mer på en särskild sida.
Flatruet med blommande lappljung.
Dvärgvide, "världens minsta träd", i blom. Getryggen.
Krypljungen har blommat över. Vissa växter har bråttom med att sätta frukt. Täljstensvalen.
Tisdag den 5 juli.
Ovälkomna gäster i trädgården.
Vi har sett dem på många ställen, men fram till nu har vår trädgård förskonats. Det pratas om dem som "trädgårdsmarodörer" som äter all växtlighet i deras väg. Nu har alltså de spanska skogssniglarna flyttat in. De kommer att mötas av motstånd och så får vi se vad resultatet blir. De kommer inte att känna sig välkomna.
Fredag den 8 juli.
Hur ser det ut på dryporthygget nu?
En fråga var hur det står till med hallonen? Växer slyet sig högt? Har det kommit in några trevliga nya växter?
Med bilderna ovan och till vänster kan väl fråga ett vara tillräckligt besvarad. Där finns massor av hallon. På en del av buskarna är bären mogna, men där finns även mycket som inte är moget ännu. Det är väl härligt att Hässleholms kommun bjuder på fantastiskt goda vildhallon till den som vill komma och plocka. Antalet bärande buskar har utökats sedan förra året. Bären ger en aromrik marmelad som knappt kan jämföras med trädgårdshallonens. Hässleholmare, om ni har tid och lust så kom och ta för er!
Slyet växer till kraftigt gödslat av näringen från den nedhuggna skogen, vars rötter nu håller på att förmultna. Det var fråga två.
Det har säkert kommit flera nya växter som trivs på ett hygge. I ett dike finns den vackra växten klockljung. Det är visserligen ingen hyggesväxt, men vacker är den. Se nedan.
Måndag den 11 juli.
Åraslövs mosse.
Vid senaste besöket den 11 juni var det en torr mosse, med en relativt frisk vegetation. Torkan som följde veckorna efter tog nog hårt på växterna för det var inte mycket som hade blommor kvar. De senaste dagarnas regn hade emellertid fyllt på med vatten. Det hjälper dock inte de växter som brådmognat.
Bladvassen breder ut sig över kärret. Jag undrar om inte det var en rekordartad utbredning av vassen i år. Beror det på försommarens torka? Se på bilderna.
Fläcknycklarna som brukar stå kvar var helt förtorkade om de inte stod skyddat. Kärrknipproten blommade bara med ett fåtal exemplar där de ibland brukar stå tätt. Många kärrknipprötter såg förtorkade ut. Mest populära i kärret var strättorna, som hade gott om besökande insekter.
Nu vid denna tiden är det visserligen inte kärret som är mest värt ett besök. Det är i sumpskogen man finner årets sista orkidé, skogsknipproten. Där var ganska gott om plantor längs stigen runt i skogen. Där var mer än 50 plantor med knopp och ett stort antal små plantor som inte hade kraft att blomma i år. En planta hade öppnat sina blommor. Där finns naturligtvis annat än orkidéer. Kåltistlarna blommar - de som inte är avbetade. Stenbärets vackert lysande röda bär är en fröjd för ögat. Nu kommer alla sorters vackra svampar och en liten vacker föraning om en kommande höst -ett par blad från en hägg visade vackra höstfärger.
Skogsknipprot Gul trumpetsvamp
Blad av hägg i höstfärg
Tågeröd.
Pål Axel Olsson hade bjudit in till ett besök i en betesmark och ett kärr vid Tågeröd
(nr 28 i Naturguiden) söder om Tyringe.
Här kommer några bilder.
Den lilla mattfibblan blommade fortfarande.
Knoppen är så vacker.
Kärrspindlarna är bland de största av våra spindlar.
Till vänster sitter en som bär sin stora äggkokong under kroppen.
Till höger vaktar en annan de nykläckta ungarna.
Nedan ser du årets tranbär som är klara att skörda efer första frosten.
Lördag den 9 juli.
Besök på inventeringsrutan norr om Vankiva.
Dagens uppgift var att titta på växterna i och kring en damm. Strand- och vattenväxter är en ovan miljö för oss som mest trivs i skog, ängsmark, kärr och mosse. Det var en trevlig förmiddag bland tåg och gräs samt allt annat som älskar fukt.
Här kommer några rutor från minneskortet.
Bredkaveldun Mannagräs Veketåg Knapptåg
Ryltåg Gyttrad igelknopp Flicksländor
Onsdag den 27 juli.
Bland slåttergubbar på Vannaröds Ängskrona.
Idag hade GBF kallat till slåtterdag på Vannaröds Ängskrona. Då slår man så stor del av naturområdet som man hinner. Det är alltså inte den vackra men sällsynta blomman slåttergubbe som rubriken anspelar på. Liksom att man skulle önska att få se fler blommande slåttergubbar, så hade det varit trevligt att få se fler gubbar med lie på Ängskronan denna dag. Fyra liar och en slåtterbalk arbetade flitigt under förmiddagen. Höet ligger nu ett par dagar för att fröa av sig. Därefter forslas det bort för att ängsblommorna skall fröa av sig. På så sätt gynnas ängsblommorna på gräsens bekostnad.
Här ses slåttergubbarna under en vätskepaus.
Torsdag den 4 augusti och Lördag den 6 augusti.
Skånesflora inventeringar i rutan norr om Vankiva.
Floragruppen i GBF gjorde ett besök i "Knipans" inventeringsruta den 4/8. Större delen av området täcks av planterad granskog, men här och där finns områden med mera artrik flora. Vi tittade på en bit skogsväg och på ett litet område kärr.
Under kvällen berikades krysslistan med 42 nya arter. Ett stort tack till kvällens medhjälpare.
Inventering längs regnblöt väg 117. Gulkämpar i förgrunden.
Som en del i lördagens motion inventerades vägkanten vid väg 117 inom rutan. Vädret var inte det bästa, regn och frisk vind vill vi inte ha när vi tittar på växter. Trafiken var tidvis mycket tät med stora långtradare och mindre fartdårar. Vid hållplatser och parkeringsfickor kunde det vara relativt artrikt annars var det ganska fattigt. Krysslistan utökades med ytterligare 24 arter. Bland nya arter kan nämnas de två pyrolaarterna björkpyrola och klotpyrola. Mattlummer växte i en vägskärning.
Vägen hem gick via den gamla landsvägen. Inom rutan växte ett bestånd av höstgullris. Den är liksom kanadensiskt gullris förvildad. Den har inte nått samma spridning som sin nordamerikanska släkting. Det finns nu 291 kryss på vår lista. Med belägg så blir det en bit över tre hundra arter. Det hade vi inte kunnat tänka oss efter första besöket tidigt i våras.
Lördag den 6 augusti.
Parkstånds.
Mellan Stjärneholmsvägen och Almaån i Hässleholm kan man se denna vackert gula växt. Den har sin hemort i Centraleuropa, men ser ut att trivas bra i miljön nära ån. Vi har många växter som kommit in till Sverige på ett eller annat sätt. De kan vara införda som trädgårdsväxter eller som t. ex. fripassagerare på järnvägsvagnar. Några av dessa har anpassat sig så bra att de tränger undan våra inhemska växter. Dessa kallas för invasiva arter. Exempel på sådana är jätteloka, stinkkalla och jättebalsamin. Mer om dessa kommer i en senare notis.
Söndag den 7 augusti.
GBF-exkursion till Store mosse vid Häglinge.
Tranor över mossen.
Vi var 9 GBF-are som fick njuta av en skön sommarkväll. Ute på mossen växer sig träden allt högre och tätare, men med en bra guide så tog flertalet av oss fram torrskodda. Vi fick se några av mossens trevliga växter som exempelvis klockljung, löktåg, tranbär, småsileshår, nickskära och rödlånke.
Det lilla småsileshåret- med fångst. Nickskära.
Rödlånken, en släkting till fackelblomster, fanns det rikligt av ute i de förrädiska torvgravarna. Med stor försiktighet fiskades ett exemplar upp. Ljusförhållandena var sådana att det krävdes blixt för närbildsfotografering.
Botaniserandet avslutades sedan på ruderatmarken kring torvfabriken. Några av växterna som fastnade på bild var:
Sprödarv. Blåmålla.
Knytling. Nattljus.
Nu hade det blivit så mörkt att nattljuset öppnat sina blommor för nattens fjärilar och andra ljusskygga pollinatörer.
Vad äter gråsparvarna?
Nu kan man se flockar på upp till ett 30-tal gråsparvar som pickar på marken. Vad är det som de livnär sig på?
Jo de äter några av de miljontals björkfrön som fallit ner den senaste tiden.
Taket är ett populärt ställe att stanna till på för att äta.
Tisdag den 9 augusti.
Smått och gott vid raka "skogsvägen".
Blåst och regnskurar har karaktäriserat vädret de senaste dagarna. Det har kliat i avtryckarfingret. Idag togs en kombinerad motions och upptäckartur till dryporthygget. Utrustningen var kamera och frysväska laddad med två glassburkar i plast. Blåsten omöjliggör fotografering av små blommor på veka stänglar. Jag testar att ta med dem hem för avbildning i studion. Där är det bra ljus, ingen vind och hyfsad arbetshöjd. Här kommer några bilder.
Efter regnet. Solen tittar fram och ger glitter på blommor och blad.
Groblad är en växt som trivs på skogsvägen. Här är en minivariant. Pillerstarren 2-4 cm hög.
Här är några blommor som är mycket lika varandra. Det två till vänster är toppdån och till höger en typisk pipdån. Det som skiljer arterna åt är små detaljer som inskärningen på underläppen (toppdån) och glandelhåren på pipdånets stjälk och foderblad.
Klibbig korsört med tydliga glandelhår. Liten blåklocka. Här ser du in på ståndare och pistill.
Titta på ängskovallen till vänster. Den har blivit solbränd av att stå ute i ljuset.
Videörtens blomma har visst också fått lite extra färg på sin blomma. De röda ståndarna känns inte igen.
Ett par plantor av kanadensiskt gullris stod ensamma. Det kommer de säkert inte att göra nästa år. De har en stor spridningspotential.
Nere i mitten ser du nysörten. Det är röllekans större släkting - en vanlig vägkantsväxt.
Harklöver syns på bilden till höger. Den är lika mjuk som den ser ut att vara. Se de små blommorna omgivna av mjukt ludd.
Sist men inte minst kommer det goda. Björnbären har börjat mogna. Det är dock inte så många buskar längs vägen. Skall man plocka till sylt och marmelad får man söka någon annanstans.
Lördag den 13 augusti.
Bioblitz på Hovdalafätet.
Vad är då en bioblitz? Det går ut på att under, en begränsad tid, hitta så många arter av växter, djur och svampar som möjligt. GBF hade kallat alla som var intresserade att delta. Det hela blev på något sätt ett samarbetsprojekt mellan de olika grupperna (växt, fågel, småkryps och digitalfoto) i föreningen. Resultatet skulle kunna visa på den mångfald av organismer som är aktiva under detta tillfälle. Resultatet kommer rapporteras till Artdatabanken och en samman-ställning i någon form kommer att publiceras när allt insamlat material är färdigbehandlat.
Här kommer några exempel på växter som hittades.
Grå ögontröst i centrum. Den fyrkantiga johannesörten har trubbiga foderblad.
Det regnade under en stor del av tiden, vilket försvårade antecknandet för oss. Vi var en grupp på cirka 10 personer som letade växter stora som små. Gissningsvis blir det sammanställda resultatet för växter 2-300 arter.
Här fotograferas de två immigranterna höstgullris tv och kanadensiskt gullris th från Nordamerika.
De är nästan förvillande lika
På Finjasjöstranden fann vi bl. a. kransmynta, knölsyska och krusnate.
Besksöta. Nysört. Snärjmåra.
Svampar fanns både stora och små.
Sist en liten lägesrapport om antalet arter:
221 kärlväxter 96 ryggradslösa djur
41 mossor 45 fåglar
31 svampar 3 grod- och kräldjur
4 lavar 2 däggdjur
1 alg
Lördag den 20 augusti.
Med Biofoto till Fyledalen.
Värd för dagens utflykt var Lennart Johanzon. Deltagarantalet var rekordartat för en utflykt med Biofoto syd. Uppskattningsvis ca. 40 deltagare, kanske fler. Lennart kunde vid samlingen meddela att han under tre timmars rekognosering funnit sammanlagt 1 (en) groda på de bästa lokalerna. Förutsättningarna var alltså inte särskilt lysande. Det var förresten inte solen heller. Den befann sig någonstans över ett ganska tjockt molntäcke.
Det fanns ju annat att fotografera. Bergmyntan var vackert täckt av daggdroppar.
Snäckor av olika slag åt sig fram på nässlornas blad.
Ett trevligt fynd som gjordes var den vackra getingspindeln. Det var en tjusig hona som hade spänt upp sitt fångstnät på en äng. Getingspindeln är ett relativt nytt inslag i vår fauna. Första fyndet gjordes 1989 på Gotland. Från 1990-talet och fram till nu har den spritt sig från Skåne upp till Dalarna.
Det stora hjulformade fångstnätet var nästan 50 cm i diameter. I centrum satt spindeln. Där inunder fanns den sick sack-formade "stabilisatorn" som är typisk för arten.
Fick vi se några Lövgrodor? Svaret är Ja! Den första som hittades fanns nere i vassen vid Fylan. Den hoppade omkring på kaveldunsblad och andra "vassväxter". Det var många som sökte sig ner för att få en bra bild. Undrar hur fotoobjektet kände sig? Hen var definitivt inte van vid sådan mängd närgången uppmärksamhet.
Efter lunch - Grillen tändes vid "plattan", så förflyttade vi oss några hundra meter till ett bestånd av vitskråp. Nu hade solen kommit fram och två grodor hade placerat sig på lagom avstånd från vägen. Lennart ville inte ha vitskråpet nedtrampat. Det är ju lövgodornas hemmiljö. Här blev de vackra grodorna avbildade både framifrån och bakifrån.
Andra trevliga djur som påträffades var:
Träddödaren - en stor fjärilslarv. Fjärilen heter vanlig träfjäril.
Rovflugor. De var så helt upptagna av parning att man kunde komma hur nära som helst.
Trädrovbärfisens nymf. Den har ett par hudömsningar kvar innan den är fullbildad.
En skogsödla passade också på att värma sig i solskenet.
Lövgrodan är inte lätt att få syn på! Se svart ring på högra bilden.
Torsdag den 25 augusti.
Ute i inventeringsrutan vid Vankiva.
Dagens vandring gick huvudsakligen längs en mindre väg. Ett par utstickare gjordes till skogsområden som kunde tänkas inehålla något nytt. Där var en del svamp att titta på men inte mycket i växtväg. Längs en bäck i granskog fann vi oväntat ett litet bestånd av lopplummer. Annars var där inget nytt för rutan. Vi har gjort en lista med arter som bör finnas i området. Lind och flenört var exempel på sådana arter som kunde kryssas. Avslutningsvis tittade vi på två våtmarker, en kräftdamm och ett kärr vid Classiq kafé. Dagens skörd blev 15 nya arter på krysslistan. Kärret var fyllt av missne i alla stadier från blom till mogna frukter. Kräftdammens stränder dominerades av vitmossor. Ältranunkel, flenört och rundsileshår var andra blommande växter. Där var ett rikt insektsliv med bland annat många arter av trollsländor.
Två flugsvampar med lopplummer mellan.
Porslinsskivlingar på en nedfallen gren.
Hösten har kommit en bit på väg.
Tisdag den 30 augusti.
Skadedjur i trädgården. (1)
Slingerkrassen i trädgården har blivit angripen av skadedjur. En stor del av bladen är uppätna. Det är inte svårt att upptäcka vilka som är bovarna. På de flesta bladen satt en vacker fjärilslarv. Det är kålfjärilens larv. När larverna känner att tiden är mogen så fäster de sig med en tråd och vid den kommande hudömsningen kommer det inte ut en larv utan en puppa.
Puppan vilar sedan över vintern och framåt våren så kommer det ut en vacker fjäril.
I juni såg det ut som på bilden ovan. Trädgårdsborrarna svärmade över gräs-mattan.
Nu börjar det uppträda bruna fläckar i gräset. Skator och andra större fåglar kommer och hackar i grässvålen som ligger lös ovanpå jorden. Det går lätt att lyfta på gräset för det finns inga rötter under. Man ser att det finns gott om skalbaggs-larver som har ätit upp rötterna.
Det blir spännande att se om det finns något liv i gräsmattan till våren
Onsdag den 31 augusti - fredag den 2 september.
Knipan har varit på utflykt till västkusten.
Snårvinda
Det var ett par dagars cykelutflykt längs kusten mellan Halmstad och Varberg med Falkenberg som bas.
Cykelleden "Kattegattleden" var mycket trevlig att ta sig fram på. Den slingrade sig fram längs stranden, inne i sommarstuge-områden genom fiskebyar och genom det kustnära jordbruks-landskapet.
Semestertiderna var slut, vilket medförde att möjligheterna för camping var ytterst begränsade.
Sommarlovet tog hastigt slut i år.
Onsdag den 31 augusti.
Skördetid. (1)
Torsdag den 8 september.
Blommande Växjö.
Under en cykeltur på de utmärkta cykelvägarna i staden kan man stöta på blomsterprakt utöver det vanliga. Jag tar fram två exempel:
En liten backe vid Mörners väg.
Backen hade harvats upp och besåtts med en fröblandning innehållande olika blomväxter.
Resultatet visas i bild nedan. En orgie i gult och rött samt andra varma färgtoner.
Till glädje för både människor och insekter.
Det andra exemplet är solrosbacken.
Här kan man skåda ut över ett litet hav av solrosor.
"Solrosens diskblommor ser ut som ett broderi!"
Sniglar i trädgården.
Det finns ett 20-tal snigelarter i Sverige. De flesta är ganska harmlösa och gör ingen större skada på det odlade. Ovan syns ett exemplar av pantersnigeln (leopardsnigeln). Många sådana har dödats i tro att det är en spansk skogssnigel. Även om det är en stor snigel, så är den sällan något skadedjur i trädgården, tvärtom. Den lever av dött växtmaterial som den liksom daggmaskarna deltar den i mullbildningen i marken.
Den spanska skogssnigeln som du ser på bilderna nedan är däremot en "frossare" och kan där den trivs bra och förökar sig äta rent på växter som den tycker om. Dessutom förökar den sig till väldiga numerär där den trivs. Då trängseln blir för stor i ett område så emigrerar en del individer. De kommer då ut på vägar och blir krossade. På sådana trafikdödade individer kan man se artfränder som tycks äta av den döda. Det är väl därför som namnet mördarsnigel uppkommit.
Skadedjur i trädgården. (2)
Jakten på trädgårdsborrarnas larver fortsätter.
Var skall det sluta? Blir det något gräs kvar? Koltrastarna får i alla fall många läckerbitar i sig.
Det här kan bli en följetong!
Onsdag den 7 september.
Skördetid. (2)
Härligt solmogna tomater och en så´n jättestor "gurka"
Lördag den 10 september.
Med Biofoto till Steninge i Halland.
Omkring 20 biofotingar hade tagit sig hit för att få se en bit av Kattegattstranden. Det fotograferades nog ganska mycket, så det blir förhoppningsvis många bilder från utflykten på Biofotos hemsida.
Här kommer några "knipanbilder".
Utblick från en klippskreva. Fibbla i fokus.
Krypenen har funnit lä. Vindskydd och solvärme ger god fruktsättning.
Klippor med saltlav. Ett litet hällkar.
Trift på stenhäll. Klockljung i mosse. Arun på strandäng.
Vresrosen kämpar mot sanddriften.
Sist en av de många vackra svampar som fanns i strandskogen.
Måndag den 12 september.
Daggfuktig morgon på "dryporthygget".
Onsdag den 14 september.
Morgon utan dimma på dryporthygget.
Soluppgången närmar sig.
Solstrålarna belyser molnen.
Så stiger den apelsinfärgade solskivan över horisonten.
Torsdag den 15 september.
Några tankar under en björk.
Jag ligger under en björk och smälter en god lunch. Vi är mitt i september och termometern visar 26 grader. Det har väl hänt förr om åren att vi har haft varma dagar i september, men har de då varit så många som i år?
Bilden ovan är tagen öster om Bjärnum. Klockan är 10 och temperaturen är redan över 20 grader. Jag tänker. Det är som att ta en cykeltur i sydeuropa. Vi har inte haft någon morgon med nattfrost ännu, även om det varit nära någon morgon.
Vad tänker björken om detta? Kan björkarna överhuvudtaget tänka. Nja det är väl inte så, men.....
Bladen på grenen har gulnat och trädet förbereder sig för vinterns torka genom att dra in det värdefulla klorofyllet i stam och rot. Är det så att trädet inte får tillräckligt med vatten nu eller förbereder det sig för vinterns tjäle som hindrar allt vattenintag? Andra björkar i närheten står gröna. Chansar de och fördröjer invintringen till i oktober/november? Jag kommer ihåg en mild höst när träden stod gröna och så vaknade plötsligt kung Bore och gav oss både kyla och snö. Träden fick då fälla löven gröna och förlorade mycket kvävenäring. Det är kanske så att vissa individer är lite mer försiktiga. De litar på dagslängden, som visar att det är höst och sätter igång invintringen trots att det råder sommartemperatur.
Hur var det? Kan björkar tänka?
Torsdag den 15 september.
Floragruppens sista uteträff för året.
"Vilken härlig dag". som Olle i TV-programmet pistvakt brukade säga när han krupit i säng. Idag har det blivit 2,5 timmars förmiddagsmotion på cykel, en god lunch, eftermiddagsvila i skuggan av en björk och som avslutning på dagen en god stunds botaniserande vid finjasjöns "Guldkust". Den efterföljande kvällsfikan med många goda historier ej att förglömma.
Några av växterna vi såg var: Lövbinda, bergrör, veketåg och kärringtand både i blom och frukt.
Söndag den 18 september.
Dukat för sidensvansarna.
I år är fruktträden överfulla med härligt mogna frukter. Trastar och sidensvansar från norr kan komma hit till dukat bord när födan börjar tryta i hemtrakterna. Särskilt trevligt är det att få höra sidensvansarnas läte. Likt små silverklockor hörs de från fruktträden.
Se på oxel och paradisäpple. Vilket överflöd för fåglarna att frossa av!
Oxel
Paradisäpple
Onsdag den 21 september.
Morgon efter ett välkommet regn.
Morgonmotionen gick idag till dryporthygget. Det blev sovmorgon idag så promenaden startade inte förrän strax efter sju. Det hade ljusnat och fukten från gårdagskvällens regn hade som väntat bildat en del vackra dimmor. Nu börjar temperaturen krypa ner och genast så kommer höstfärgerna fram.
Här kommer några bilder:
Det ligger lite moln som skymmer den uppgående solen.
"Raka skogsvägen" kantad av blåtåtel. Här var en som inte hann göra nätet klart?
En kaskad av solstrålar.
Dimman äts upp både överifrån och underifrån. Nu är det inte långt/länge till en god frukost!
Söndag den 25 september.
En underbar sensommarmorgon på Hovdalaområdet.
På väg upp mot Lörup.
Idag byttes hemmamarkerna på gångavstånd ut mot Hovdalafältet och skogarna däromkring. Det var vindstilla och under bilfärden till Hovdala varnade bilen för halkrisk (+4 grader). Vid Björkviken låg massor med fågel. Det var knöl- och sångsvan, gäss av olika slag, änder och vitfågel. När fåglarna stördes hördes de långväga. Över Hovdalafältet låg dimman tät, men man kunde se att solens värmande strålar hade börjat tära på det grå täcket.
Området kring slottet var täckt av ett tjockt lager dimma. Bilen parkerades, ensam, på parkeringen vid slottet. Färden gick först upp på Äspehöjden. Där såg vi blå himmel över oss och snart hade solen skingrat det mesta av dimman. Efter lite fotogaferande kunde man gå nedåt mot slottet och få sikt på drygt 50 meter.
Fortsättningsvis gick vi söderut, passerade Hammarmölle damm och följde Brönnestadsån till närmsta väg. Vidare norrut till Biblioteksruinen och tog en tidig lunch vid den vackra rastplatsen SO Lörup. Rastplatsen var dock inte så vacker denna dag (se bilder). Att folk kan släpa dit kaffemuggar, kakemballage och grädde i sprejburk och sedan lämna allt avfall utan att orka gå de ca 30 m till soptunnorna och kasta skräpet där. Detta är för mig ofattbart. Hur som helst så kunde den betagande vyn med backarna ned mot Finjasjön, som förresten låg spegelblank, vidare in mot
Hässleholms centrala delar (Pärlan, kyrkan, vattentornet och skorstenarna vid fjärrvärmeverket). Som avslutning på vandringen besöktes vulkanresten NO Lilla Oberöd.
Nere vid slottet var det fullt av folk. Skördefesten hade lockat ut många människor i det fina vädret.
Några av dagens bilder:
Brönnestadsån nästan utan vatten.
Hur kan man bara lämna skräpet när soptunnan finns så nära?
Bergarten basalt från en tidigare vulkan.
Skördefest på Hovdala.
Måndag den 26 september.
Hamling av lindarna i Vannaröds ängskrona.
Stolt upphittare av lika stolt fjällskivling. Efter väl utfört värv. Arne, Lennart, Sune, Kurt och Ole bakom kameran.
Onsdag den 28 september.
Stort och smått i trädgården.
Vi har ett antal krukodlade fuchsior i trädgården. Där är en viss variation i färg och även i form, men....
variationen i blommans storlek går lite ut över det vanliga. Titta på bilderna!
Här under ses två tillsammans. Den normalstora 5 cm långa blomman och den lilla som bara mäter 5 mm.
Bilderna på den lilla blomman till höger är så starkt förstorade att man ser pollenkornen på pistillens märke.
Visst är det spännande med variation.
Lördag den 1 okober.
Ännu en härlig höstdag.
Låg kvar länge i sängen och tittade på när solstrålarna satte mer och mer färg på björkets löv. En klar blå himmel syntes genom bladverket. Det blev frukost med fjällkänsla vid husets framsida. Luften var kall, klar och ren. Efter en stund klättrade solen över grannens tak och det blev genast varmt och ljust. Efter lite pyssel hemma bestämde vi oss för att möta hösten österut i kommunen. Cykelkläder kom på och så cyklade vi förbi Stoby och Grantinge. Från resten av färden kommer bilder.
Finns det någon som har sådan kännedom om vägarna, i denna del av kommunen, att denne någon kan luska ut vår cykelrunda? Vilka byar och samhällen passerade vi?
Det var en härlig runda på mest asfalt, men även grus. Sträckan vi körde var ca 4 mil och i vår ganska makliga fart tog det 2 timmar och 30 minuter.
Här har kanske temperaturen varit nere mot nollan någon natt?
Lördag den 3 oktober.
Nu tror ni att något är galet. 3 oktober infaller inte på lördagen i år. Men vänta, ring inte klagomuren! Denna bild kommer från förra året 2015.
Det är så många som tycker att vi får behålla det sköna vädret med värmande sol så ovanligt länge i år. Även förra året var det så att vi fick, precis som i år, ingen nattfrost i september. Den första riktiga nattfrosten kom då 2015 den 10 oktober. Då frös blomsterkrassen och en del av dahliorna i trädgården.
Den stora skillnaden mot fjolåret är torkan som råder i år. På motionsslingan "gula spåret" mot Stoby fanns i fjol gott om svamp i år finns det inget, förutom det som satt fart efter de senaste dagarnas välkomna regn. Så här såg det ut 2015:
Nu måndagen den 3 oktober 2016 när detta skrivs har morgonen bjudit på regnskurar, mén det ser ut att klarna upp framåt dagen. Det kommer säkert mer regn den närmsta tiden och det behövs, för vattenbristen är stor i naturen. Ser man på åar, bäckar och kärr så är det lite vatten överallt där det borde finnas. Det betyder att grundvattenytan ligger lågt och det behövs mycket vatten för att återställa grundvattnet till normala nivåer.
Den dagliga motionen bedrevs åter på motionsslingan och kameran var med. Regnet som kommit de senaste dagarna har väckt svamparnas mycel och precis som det står i talesättet. De kommer som svampar ur jorden. Nu är det ganska få arter, men det är säkert fler som vaknar om värmen håller i sig. Det fick bli blixtfotografering för ljuset räckte stundtals knappt för fokusering.
Till sist två växter med röda bär. Den vänstra bilden visar liljekonvaljens stänglar med de giftiga röda bären. Förra året var det många med mig som tyckte att liljekonvaljen hade mer riklig fruktsättning än vanligt. I år är fruksättningen ännu rikligare. Detta har varit ett gynnsamt år för liljekonvaljen. Det är ju inte bara dessa dom har fått rikligt med frukt. Fruktträden dignar av fint mognade äpplen och päron.
Den högra bilden visar någon form av berberis, inte den vanligast förekommande. En buske med vackert röda bär, som kan pryda en plats i en trädgård.
Fredag den 14 oktober.
Åh, vad vackert!
Den här synen möts jag av varje morgon när tidningen hämtas.
Jag tröttnar inte på att se den.
Fredag den 14 oktober.
Två träd med frukter som kan användas i lekar.
Tysklönnen med sina "lösnäsor" och Hästkastanjen som tillsammans med tändstickor kan bli kor, hästar o.s.v.
Benvedens frukter. Vilka färgklickar att se när hösten känns grå och trist.
Lördag den 15 oktober.
Idag var det inte mycket vatten i Skärån.
Biofoto hade traditionsenligt höstträff vid Naturum i Skäralid. Programmet bestod av föredrag och bildvisningar, gemensam fika/lunch samt möjlighet till fotografering på egen hand i de spännande omgivningarna.
Hultbräken, övergående i höstgul färg och rödaste rönnbär på björnmossebädd.
Och så nordostvinden som envist skakat de skånska löven de senaste veckorna.
Torsdag den 20 oktober.
Björklöv, gyllene som vore de av guld.
Gömdes och glömdes i hög.
....och ni alla guldet blev till mull.
Söndag den 23 oktober.
Vandring vid Vedema.
Nio personer, två hundar och en docka deltog i den tredje av vandringsgruppens turer. Målet för idag var Vedema och Anders Jägervall, dagens ledare, hade valt en av de trevliga slingorna (den röda). Det var typisk Vedematerräng där pulsen fick tillfälle att stiga. Vädret var mulet med en temperatur som höll sig kring 5-6 grader. Bilen halkvarnade när vi körde till mötesplatsen. I motluten var detta en idealisk temperatur.
Ibland vill kameran inte vara stilla. Då kan det bli såhär!
Den mörka granskogen hade sina ljuspunkter i de enstaka bokar och björkar som konkurrerade om det livgivande ljuset. Lövträden var klädda med sina vackraste höstfärgade löv. Det var skönt att röra sig och upptäcka nya vyer.
Hunden Laksi. Dockan Bea.
Vid rastplatsen i närheten av Hågnarp intog vi vår lunch vid ett bord som var dekorerat med de vackraste boklöv. Det smakade, som alltid när man är ute, gott med smörgås och god dricka. Dockan "Bea" satt bland de bruna löven och hunden Vera visade intresse för henne. Intresset blev inte besvarat så Vera tog mod till sig och bjöd upp till dans. Bea ville helst sitta på marken och se löven komma singlande ner. Efter lunchpausen var det bara nedförsbacke så det gick lätt på skogsvägarna ner till parkeringen.
Onsdag den 26 oktober.
En lätt slöjad sol ger bra ljus i "studion". Natten har varit kall med minusgrader. Det finns hopp om en vinter även i år. Det ser ut som om våra blåbärsbuskar står i brand. Intensiva färger från djuprött till gult. Idag fick några blad falla på duken. Nästan vad som helst av vinterståndare kan pryda ett dukat bord. Dock får det inte vara för smått som grenbroskskivlingarna.
Onsdag den 26 oktober.
Liljekonvaljen gör en vacker sorti.
Måndag den 31 oktober.
Några bilder från helgens utflykt till den blivande nationalparken Åsnen i södra Småland.
En del av de 70 mil långa stränderna runt sjön.
Milsvid utsikt. Hundratals öar.
Bokskogar med gamla träd. Bokvårtlav. Porlav.
Den sällsynta koralltaggsvampen, Smålands landskapssvamp.
Ståtliga karolinerekar. Kulturmiljöer.
Vävstuga. Dukat för middag.......
..... och så mycket mer av natur och kultur att se.
Lördag den 5 november.
Novembermörkret har lagt sig.
Regnet slår mot fönsterrutorna i öster.
5 grader varmt. Detta är den nederbörd som naturen väntat på länge. Nu när träd och örter gått till vila och temperaturen är låg så rinner det mesta av vattnet ner i jorden och fyller på grundvattenförråden till nästa års växtsäsong.
Vid denna tiden på året är det skönt att vara inne och göra sådant som inte hanns med under sommaren, men det är också skönt att ta på regnkläder och gå ut i ruskvädret.
Vem är det som är så välmanikyrerad?
Ja, det liknar ju faktiskt sengångarens hand, och djuret rör sig ganska långsamt som sengång-aren. Det var inget dumt svar.
Det rätta är en mullvad.
Tänk så fina fingrar och naglar den har.
Onsdag den 9 november.
Årets första riktiga snö.
Knipan gör ett kort inhopp för att uppmärksamma årets första snö. Dessa 1 - 3 cm snö som lagt sig på marken lyser upp. Luften känns också lättare att andas när temperaturen ligger strax under nollan. Här kommer ett par bilder från motionsslingan som nyttjas flitigt.
Syltåg på stigen.
Det är vackert att se öppningen i skogen vid Ljungdalaslingans början. Att mötas av djupet i landskapet istället för en mörk vägg av träd. Om något år kommer en friskt grön gardin av björksly täcka större delen av hygget. Då finns ingen anledning att beträda marken. Den är alltför svårtillgänglig.
Mr Ironius
Sist något vackert från gårdagen då solen lyste från en nästan klarblå himmel.
Som knyten med silvertrådar lyste jolstrets hängen i den bleka vintersolen. Jolster är en videart som blommar på våren/sommaren. Den trivs bäst vid fuktiga ställen. Nu vid denna tid på året har frukterna mognat och fröna sprids med vinden.
12 - 23 November.
Knipan på vandringsresa med WI-resor till Gran Canarias berg.
Här kommer ett par bilder, men mer om resan kommer på en särskild sida.
Lördag den 3 december.
Bland tickor, hättor, skinn och musslingar i det nya naturreservatet Tollaskogen mellan Vinslöv och Sörby med Naturskyddsföreningen i Göinge och Puggehatten.
Några bilder som fastnade på minneskortet.
Konstverk på stubbe.
Nålisen föll ut som vattenfall (isfall) här och var.
Svamparna har målat lågan i vackra färger.
Man skall inte såga av den gren man sitter på.
Det har sprängtickan på bilden gjort.
Söndag den 11 december.
Vandring på Finjasjöleden. Säsongens första hemlängtan.
Vi tog bussen 8.41 från Hässleholm till Finja. Gick sedan från Rv 21 till Finja idrottsplats, där vi hoppade på Alslingan söderut. Vädret var perfekt för vandring - mulet, tidvis regn och ca 7 grader i luften. Alsumpskogen genomgår ju en stor förändring. Större delen av träden är döda och svampar, insekter och andra nedbrytare håller som bäst på att förvandla de döda stammarna till mineralnäring och mull. Det var gott om fotoobjekt bland alla de svampar som uppträdde på döda stammar. Vi konstaterade att busshållplatserna i Finja, som finns med på kartorna, inte trafikeras. Något som ansvariga för vandringslederna får fundera över hur informationen om detta kan föras ut.
Vildsvinen är många i sumpskogen och de gör ett stort arbete med sitt bökande.
När man närmar sig Skyrup så blir kuperingen större. Det var härligt att se åar och bäckar med forsande vatten. Porlandet från små vattendrag gav nästan en fjällkänsla. Det var inte länge sedan de minsta vattendragen var nästan helt utan vatten i torkan.
Dagens fika smakade finfint. Med utsikt över sjön. Det är så rogivande att sitta tyst och titta sig omkring, rekapitulera lite av det man sett eller prata om allt möjligt med "medvandraren".
På delen av leden mellan Guldkusten och Skyrup var det en hel del trafik av cyklister och hundägare som motionerade sina djur.
Under den senare delen av vandringen planerades kommande hemlängtan eller andra vandringar.
Onsdag den 14 december.
Promenad vid Hovdala.
Solsken och temperatur strax över 0 grader. Det var precis vad som behövdes för att ladda batterierna inför kommande korta dagar. En vecka till, så vänder det. Den 21 december är vintersolståndet och den 22 blir dagarna längre igen. Det ser vi fram mot. Kameran var med och det blev ett par bilder.
Solen hade precis nått iskristallerna på broräcket. Ytterligare en stund finns de kvar.
Höstgullriset gör sig bra i motljus.
Vi lämnar slottets närmsta omgivningar och söker oss upp i skogen och vidare till Hammarmölle damm.
Mossa på trädstam och speglingar i Brönnestadsån.
Två svampar och en lav.
Sist och absolut minst är den lilla knappnålslaven (en av 49 arter i Sverige).
Julen 2016.
Årets julfirande har varit helt utan stress. Ändå har det viktigaste hunnits med. Här har städats och pyntats både till advent och jul. De traditionella julekakorna har bakats. Skinka och brunkål har kokts på lille julafton.
Fjärde advent. Förrätten bestod av jordärtskocksoppa, något godare kan man inte få.
Skockorna, helt färska, var tagna från ett nedgrävt vinterförråd i trädgården.
Bak av mandelmusslor och klenäter.
Kvällskaffe. Dagens kakranson.
Lille julafton. Vörtbröd, brunkål, nygriljerad skinka, Apotekets senap, äppelmos och julöl.
Tomtarnas julnatt
Se, då krypa upp ur vrårna,
upp ur vrårna,
Lyssna speja trippa fram på tårna,
fram på tårna.
Tipp, tapp, tipp, tapp,
tippe-tippe tipp, tapp,
tipp, tipp tapp.
Vandringar i Malmö Julafton och Juldagen.
Julfirandet i Malmö brukar för oss inledas med en tur runt staden till fots. Förr i tiden var det löpning i lugnt tempo, numera blir det promenad. I år blåste en frisk till hård västlig vind och till en början lyste solen. Senare kom en regnskur. Detta att gå i staden är inget som vi är vana vid. Det märks på övriga notiser på denna sida. Det finns emellertid en hel del liv att se på även i staden.
Fåglar vi observerade var: Skrattmås, kaja, skata, kråka, fiskmås, gråtrut, duvor av olika slag, gräsand, vitkindad gås, grågås, gärdsmyg, pilfink, rörhöna och koltrast. De små tättingarna satt säkert och tryckte i buskarna p.g.a. vinden. Däggdjur vi såg var kanin och ekorre. Här kommer en serie bilder från julaftonsvandringen som varade tre timmar.
Starten vid Stadion.
Det var inga bollspelare på träningsplanerna. Kajor och skrattmåsar letar kanske mask.
Några villor längs vägen mot stranden.
En ensam golfspelare kämpar i motvind idag.
Vinden sliter i flaggor och klematisfrön. Hela familjen är på julpromenad.
Turning torso går man inte förbi så där utan vidare.
Inte heller "bron" kan lämnas. Det ser inte ut att vara mycket trafik på den.
Öresundsdammarna och hus med utsikt över Sundet.
Slottsparken med möllan. Kronprinsen från "andra hållet". Konstnärlig utsmyckning behövs ibland.
Kanske Kronborgsvägen men ljuset var vackert.
Pildammsparken känns emellertid igen.
I Pildammsparken står en paviljong vackert. Skall den inte flyttas?
Nej, det är i Hässleholm man flyttar paviljonger!
Malmö platanernas stad.
En juldagsmorgon.
Modern arkitektur vid sjukhuset. Smälter in i omgivningen?
Fiskegumman har glädjande nog förskonats för allt förfulande klotter och nedskräpning.
Frukthandlaren vid Möllevången öppnar tidigt.
Malmös för närvarande mest omtalade restaurang. Den nyöppnade musrestaurangen i italiensk stil.
Må den förskonas från skadegörelse.
Så högt pinkar hundarna i Malmö.
Cyklar, cyklar, cyklar här har hänt saker julnatten. Man förundras över hur många "cykellik" som står i cykelställen och tar plats för "levande cyklar".
Folktomt på juldags morgon.
Triangeln och Södra förstadsgatan.
Malmöpersonligheter som ställt in sina skor på en av broarna över kanalen.
Tidigare såg vi musrestaurangen. Här är råttrestaurangen.
En av många fina gavelmålningar.
Gammalt och nytt på samma bild.
När man ser överflödet inne i affäreren sedan betraktar tiggaren som sitter utanför dörren,
så ställs man inför ett moraliskt dilemma.
Nu vet vi varför tomten inte kom till Småland. Han stannade i Malmö.
God fortsättning på julen
och ett riktigt gott 2017 önskar "Knipan"!
Onsdag den 28 december.
Vedema strövområde, Barsjön.
Jag upphör inte att fascineras av det mångfald av mönster som bildas när iskristallerna växer till i nyisen. Nu har det varit en natt med ca 5 minusgrader och halva sjön är täckt av en halv cm tjock nyis. Barnen vi hade med oss var mest upptagna av att slå hål i isen och att få in luftbubblor under istäcket.
Polfilter saknades tyvärr för dagen.
